Älgforskarna inspekterar betestrycket av c:a 15 älgar/1000 ha; här behövs ingen röjning av löv för att gynna gran. Foto: Fredrik Widemo
I mitten av augusti hölls det tredje Fennoskandiska älgforskarmötet i mellersta Norge. Sammanfattningsvis är älgforskningen ett aktivt forskningsfält, men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Genom samarbeten kommer vi att komma längre mot en adaptiv förvaltning av älgen med hög precision.
2013-08-29
Vid mötet presenterades resultat från både avslutade och pågående studier. Samtidigt diskuterades gemensamma projekt och möjligheter att kombinera data från Sverige, Norge och Finland i framtiden. Programmet från mötet ger en god bild av vad som är på gång inom älgforskningen i Norden. Två av Jägareförbundets tjänstemän deltog vid mötet, i egenskap av forskare. Jonas Kindberg ansvarar för Jägareförbundets viltövervakning och är knuten till SLU. Jonas presenterade vilka förändringar vår nya älgförvaltning medför för älgövervakningen. Fredrik Widemo är förbundets vilt- och naturvårdsstrateg, och är även knuten till Uppsala universitet. Fredrik presenterade preliminära data på jägarkårens attityder till älgstammens storlek, och jämförde dessa med attityderna för fyra år sedan. Resultaten kommer att presenteras i rapportform under hösten.Forskarna gjorde även ett fältbesök vid en av de uthägnader som används för studier av effekterna av älgens bete. I den här delen av Nord-Trøndelag vandrar älgar ned från fjällen, och vinterstammen ligger på c:a 15 älgar per tusen hektar. På föryngringsytan med uthägnaden som besöktes hade älgen klarat av att beta björken så hårt av ingen röjning alls behövdes för att gynna granen. I uthägnaden växte däremot björken tät, och var 3-4 meter hög.Nästa år är det Sveriges tur att stå som värd för mötet, som då kommer att hållas på Jägareförbundets anläggning Öster Malma. Mötet är dock en workshop enbart för inbjudna forskare, och inte öppet för andra intresserade.