Svenska Jägareförbundet har under lång tid arbetat för att viltkameror inte ska vara belagda med tillståndskrav och avgifter. Genom förbundets arbete togs frågan med i Kameraövervakningsutredningen. Men innan regeringen tagit ställning till utredningens förslag trädde EU:s dataskyddsförordning i kraft (GDPR).

Förordningen innehåller tvingande regler som alla EU-länder måste följa. Och GDPR godkänner användning av viltkameror. Så när förordningen trädde i kraft behövs inte längre några tillstånd för viltkameror, eftersom GDPR övertrumfar Svensk lagstiftning.

Sätter man upp en viltkamera på en plats som allmänheten har tillträde till (vilket omfattar skogar eftersom vi har Allemansrätten) så måste man följa bestämmelserna i den nya Kamerabevakningslagen och Dataskyddsförordningen.

I anslutning till platsen ska det finnas tydlig skyltning om att kamerabevakning pågår.
Enligt lagen ska också personen som sätter upp viltkameran informera om (vid kameran):
Identitet på den som kameraövervakar, samt kontaktuppgifter. Vad som är en identitet har inte prövats rättsligt. Namn eller jakträttshavare på fastigheten XX 1:1 kan båda anses vara en identitet. Kontaktuppgifter kan vara ett telefonnummer eller en anonymiserad mejladress, exempelvis 12QXvt@gmail.com.
Men det räcker inte med denna information. Övrig information behöver dock inte finnas vid viltkameran, utan kan finnas på en webbsida. Förbundet gör bedömningen att den enklaste lösningen är att man även har den informationen vid viltkameran.

Övriga krav på information:

• ändamål – vilket syfte man har med kamerabevakningen.
• rättslig grund: vilken laglig grund enligt Dataskyddsförordningen ni stödjer er kamerabevakning på. Det kan exempelvis vara intresseavvägning, vilket framgår i den mall vi tagit fram.
• hur länge ni kommer att lagra uppgifterna.
• vilka rättigheter de registrerade har, till exempel att begära att ni raderar deras uppgifter
• att de registrerade kan klaga hos Datainspektionen om de tycker att ni bryter mot lagar, regler eller avtal.

Eftersom det är krångligt har Svenska Jägareförbundet har gjort en mall som ni kan skriva ut och använda. Här behöver ni bara fylla i identitet, kontaktuppgifter och om kameran tar upp ljud. Resten är ifyllt och klart. 

Undantag i lagen

Sitter kameran på en plats dit allmänheten inte har tillträde, exempelvis i en bostad, garage eller hustomt så gäller undantaget i GDPR och kamerabevakningslagen och man behöver i dessa fall inte ta hänsyn till reglerna i GDPR.

För mer information, besök tillsynsmyndigheten Datainspektionens hemsida

I samband med jakt

Man behöver även tänka på hur man använder en viltkamera i samband med jakt. Det finns inga direkta hinder att ta hjälp av viltkameran under jakt, men så fort man blandar in ett motordrivet fortskaffningsmedel, till exempel bil, fyrhjuling eller elcykel så begår man ett lagbrott enligt jaktlagens 31§. Man får därmed inte sitta hemma, vänta på en bild på vildsvin, för att då ta bilen dit i syfte att skjuta alternativt förfölja viltet i syfte att skjuta.

Drönare

Om du är intresserad av att använda drönare är det flera delar du behöver tänka på. Först måste du titta på ifall just din drönare och ditt användningsområde kräver drönarkort och i så fall vilket kort som krävs och vilka avgifter som finns. Det är transportsstyrelsen som är tillsynsmyndigheten för detta. Till exempel så krävs särskilda tillstånd och avgifter om du ska filma människor, om du ska flyga utom synhåll eller över en viss höjd. Transportsstyrelsen har även ett test för vad som gäller för just dig och ditt användarsätt.

Det är även viktigt att komma ihåg att drönare klassas som motordriven anordning. Du får därför inte använda det i samband med jakt.