Svenska Jägareförbundet

Meny

Om ett punktutbrott skulle inträffa i Sverige måste åtgärderna följa EU:s regelverk. Foto: Vlasto Opatovsky/Mostphotos

Så kan vildsvinsstammen räddas vid ett utbrott i Sverige

Afrikansk svinpest kan nå Sverige om viruset sprids hit med exempelvis kontaminerade köttprodukter eller föremål. Det kan orsaka ett punktutbrott i ett visst område. Genom att tillfälligt utrota vildsvinen i det drabbade området - och därmed viruset - kan vildsvinsstammen i resten av Sverige räddas. Eftersom viruset smittar både vildsvin och tamgris är utrotning av viruset också av yttersta vikt för tamgrisnäringen.

Om ett punktutbrott skulle inträffa i Sverige måste åtgärderna följa EU:s regelverk. Det kommer vara nödvändigt att utrota viruset genom en tillfällig och lokal utrotning av vildsvinen i det drabbade området. Om inga nya utbrott inträffar kan området slutligen förklaras fritt från smittan. Genom att hindra viruset från att spridas vidare från utbrottsplatsen räddas vildsvinsstammen och jakten i resten av Sverige. 

Åtgärderna som ska användas inom EU bygger på erfarenheter från en lyckad bekämpning av ett punktutbrott i Tjeckien 2017. De tjeckiska åtgärderna har också använts framgångsrikt i Belgien efter ett punktutbrott 2018. Både Tjeckien (2019) och Belgien (2020) kunde genom åtgärderna förklaras fria från afrikansk svinpest.

Den tjeckiska modellen

I grova drag bygger det tjeckiska bekämpningspaketet på en rad åtgärder som genomförs i olika zoner kring platsen där ett utbrott upptäckts.

Steg 1 - Fastställa smittans utbredning

Först fastställs smittans utbredning genom att man söker igenom området kring utbrottsplatsen efter döda vildsvin som först provtas och sedan destrueras så att kadavren inte kan fortsätta sprida smitta. När smittans utbredning fastställs tar man även hänsyn till hur stora områden vildsvin brukar röra sig över, samt viruset spridningstakt i en vildsvinspopulation som i genomsnitt är 1-2 km i månaden. Genom att virusets utbredning kartläggs och fastställs kan man också identifiera ett område som bör stängslas in för att hindra att vildsvin rör sig ur det smittade området, eller att friska vildsvin vandrar in. 

Erfarenheter från bekämpningen av punktutbrottet i Belgien visar att det inledningsvis kan vara bättre att ta till lite i överkant när storleken på den smittade zonen fastställs. I Belgien började man med ett för litet område och fick utöka områdets storlek när nya fall upptäcktes utanför detta, vilket fördröjde och försvårade bekämpningen.

Bortsett kadaversöken så minimeras inledningsvis alla aktiviteter i det smittade området. Det är viktigt för att undvika att vildsvinen störs, sprider sig från området och tar viruset med sig. För att undvika att människor stör vildsvinen eller för ut smitta, exempelvis via skor, kläder eller föremål som kontaminerats av virus, införs restriktioner som minimerar mänskliga aktiviteter i området.

Steg 2 - Stängsling och avlivning av vildsvin

När den smittade zonen har fastställts sätts olika former av stängsel upp för att hindra vildsvin - och därmed viruset - från att röra sig ur området. Redan befintliga viltstängsel och spridningsbarriärer nyttjas och kan kompletteras. Helt nya stängsel kan också sättas upp, särskilt på strategiskt viktiga platser.

När stängslen satts upp genomförs en intensifierad vildsvinsjakt utanför det smittade området. Syftet är att skapa en zon utan vildsvin, eller med så få vildsvin som möjligt. Den zonen bildar en buffert mellan det smittade området och friska vildsvinspopulationer. Om ett smittat vildsvin skulle ta sig ut ur det smittade området har man minimerat risken att det ska hinna träffa på och smitta andra vildsvin innan det dör.

Efter en tid - kanske någon månad - har en stor del av vildsvinen inom den smittade området dött av viruset. Nu avlivas resterande vildsvin av särskilt utbildade jägare med jaktmetoder som stör vildsvinen så lite som möjligt samtidigt som jägarna följer biosäkerhetsrutiner som minimerar viruskontaminering av miljön. Samtliga kadaver av fällda eller självdöda vildsvin förs bort och destrueras så att smittan inte ska finnas kvar i miljön.

Steg 3 - Övervakning och friförklaring

Slutligen följer en tid av övervakning och provtagning. Om inga nya fall inträffar kan området förklaras fritt från afrikansk svinpest och öppnas upp igen. I regel ska det inte ha inträffat några nya fall av afrikansk svinpest under en hel sommarperiod för att ett område ska kunna anses fritt från smittan.

Bekämpning av ett utbrott i Sverige

För Sveriges del har myndigheterna under ett antal år arbetat fram en beredskapsplan tillsammans med berörda parter, däribland Svenska Jägareförbundet. Jägarna har en avgörande betydelse för att planen ska kunna genomföras om Sverige drabbas. Läs mer här

Jordbruksverket är beslutande myndighet vid bekämpning av ett utbrott av afrikansk svinpest i Sverige. Jordbruksverket samverkar med Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) som i egenskap av expertmyndighet hanterar exempelvis provtagning och uppföljning.

Följ länken till Jordbruksverket (nedan) för aktuell information om  bekämpning av utbrott i Sverige.


2023-09-07 2023-10-09