Även om vildsvin kan ses som enskilda individer i mer eller mindre hela länet så återfinns majoriteten söder om Sandviken. Något jägarna i länet fortfarande brottas med är att vildsvinen kan innehålla höga halter av det radioaktiva ämnet cesium.

- Cesium kan man i dag kostnadsfritt testa för, något vi rekommenderar att alla gör. Vildsvinet är en fantastisk köttresurs men höga cesiumhalterna gör tyvärr stora delar av djuren som skjuts inte är tjänliga som människoföda. I vissa områden finns möjligheten att föra dem till destruktion för att inte föra tillbaka det radioaktiva ämnet till skogen, säger Jonas Danielsson som är viltansvarig på Jägareförbundet Gävleborg.

- Vildsvinspopulationen är begränsad till länets södra delar och är fortfarande ett ganska nytt vilt i Gävleborg. Att utvecklingen av stammen vänder uppåt igen är inte så konstigt eftersom arten fortfarande sprider sig i länet, förklarar jaktvårdskonsulent Anna Olofsson.
Skogsharens utveckling är under granskning sedan en tid tillbaka då den nationellt varit på tillbakagång i stor omfattning länge. I Gävleborg har vi i årets rapport kunnat se en positiv utveckling av stammen, om det som tidigare år endast är en avvikelse från den negativa trenden eller en vändpunkt återstår att se.

- Att just skogsharen har ökat under senaste året är positivt då den har en tendens att konkurreras ut av fältharen. Skogsharen trivs som namnet antyder i skogslandskapet, i och med att den skiftar till en vit vinterpäls gynnas den av snörika vintrar då den inte är lika synlig för predatorer, förklarar jaktvårdskonsulent Anna Olofsson.
Varje år rapporterar jägare in statistik på avskjutningen av olika arter i länet och landet. Inrapportering av de svenska jägarna ger en möjlighet att se trender i den svenska faunan och utvecklingen av olika viltarter. Detta spelar en viktig roll i att forma vår kunskap om de vilda djuren och hur vi förvaltar dem.

- Informationen som jägarna samlar in från sina respektive marker är en viktig del i den viltövervakning som sker. Genom att se utvecklingen kan vi säga något om hur viltstammarna mår. Vi kan också se samband mellan utvecklingen av olika arter, eller bristen på samband, därigenom ser vi vad som skulle kunna ligga bakom utvecklingen, säger jaktvårdskonsulent Anna Olofsson.

Svenska Jägareförbundet har sedan 1938 samlat in data över de svenska viltstammarna. Rapporterna ger oss ett kvalitativt underlag att basera vår kunskap om de vilda djurens utveckling på. Få andra länder har tillgång till statistik som sträcker sig så långt tillbaka i tiden. Att insamlingen av data bygger på jägarnas frivilliga insatser ger dessutom uppgifterna hög trovärdighet.
Den svenska jägarkåren är den viktigaste förutsättningen för att få in denna viktiga data som placerar Sverige i framkant när det gäller den här typen av kunskap.

Viltövervakning – att följa viltstammarnas tillstånd och utveckling – är en integrerad del av den svenska miljöövervakningen. Efterfrågan på kunskap om viltstammarna ökar från allmänheten, myndigheter och organisationer både inom Sverige och internationellt.
På Svenska Jägareförbundets Webplats viltdata.se finns avskjutningsstatistik för svenska viltarter. Informationen finns från lokala kretsar, länsnivå och riksnivå.

Avskjutningsrapport 2022-2023

För frågor eller mer information om rapporten för jaktåret 2022-2023 kontakta
Anna Olofsson
Jaktvårdskonsulent, Gävleborgs län
Anna.olofsson@jagareforbundet.se
010 – 584 76 62

Jonas Danielsson
Viltansvarig jägareförbundet Gävleborg
Jonasd1216@gmail.com
070 – 634 38 22