Svenska Jägareförbundet Jakt- och viltvårdsuppdraget

Meny

Foto: Mostphotos

Knubbsäl

Knubbsälen är en av världens mest vittspridda sälarter. I Sverige lever den längs västkusten och i södra Östersjön, men det finns också en separat population i Kalmarsund.

2012-09-08

Kännetecken

Knubbsälen kan bli upp till 1,9 meter lång och väga upp till 170 kg. Hanen är något större än honan. Knubbsälens grundfärg varierar från ljusgrå till brungrå med spräckliga mönster. Till skillnad från den större gråsälen har knubbsälens huvud en konkav profil med väl markerad panna och nos, medan gråsälen har en rak eller konvext välvd profil. 

Knubbsälen är ett säldjur. Säldjuren är väl anpassade till ett liv i havet. Det gäller såväl den spolformade kroppsformen, med det ordentliga späcklagret, som en rad fysiologiska anpassningar. De kan exempelvis stänga av stora delar av blodflödet när de dyker för att hushålla med blodets syre.

Historik, utbredning och status

Knubbsälen är en kustlevande säl som har en mycket spridd utbredning på norra halvklotet. Den finns i kustområden i både Atlanten och Stilla havet. Den internationella naturvårdsunionen IUCN uppskattade att det fanns omkring 600 000 knubbsälar i världen år 2016.

I svenska vatten finns knubbsäl i Västerhavet, södra Östersjön och Kalmarsund. Knubbsälen är stationär till levnadssättet vilket innebär att ganska få individer migrerar utanför födelseområdet. Det finns därför relativt separata delpopulationer i Skagerrak, Kattegatt och södra Östersjön. Sälarna i Kalmarsund utgör en helt egen population som härstammar från knubbsälar som invandrade till Östersjön (dåvarande Littorinahavet) för omkring 8 000 år sedan. Den har troligen varit isolerad från andra knubbsälspopulationer i minst 6 000 år.

Historiskt har människan jagat säl som en resurs. Sälens betydelse som resurs minskade kring förra sekelskiftet och man införde skottpeng för att minska konkurrensen med yrkesfisket. Uppskattningar utifrån skottpengsstatistik tyder på att det fanns omkring 17 000 knubbsälar vid 1900-talets början, men antalet minskade kraftigt under de närmast följande årtiondena. I mitten av 1900-talet kom knubbsälen att påverkas negativt av miljögifter, särskilt i Östersjön och i högre grad i Kattegatt än i Skagerrak.

I slutet på 1960-talet förbjöds jakt och på 1970-talet inrättades sälskyddsområden. På 1980-talet uppskattas det ha funnits omkring 3 500 knubbsälar. Sedan dess har stammen ökat, trots att tillväxten tillfälligt brutits då sälarna drabbats av olika epidemier. Sälpesten PDV dödade exempelvis 30-50 % knubbsälarna i Västerhavet 1988 och 2002. Knubbsälarna i Kalmarsund har inte drabbats av dessa epidemier.

Aktuell status

Knubbsälarna inventeras (räknas) årligen under pälsbytestoppen i augusti, då sälarna tillbringar relativt mycket tid på land. Inventeringarna samordnas med Danmark så sälarna räknas samtidigt i svenska och danska vatten. Studier av säl i olika områden har visat att uppskattningsvis 55-80% ligger på land under pälsbytet, vilket gör att det verkliga antalet sälar är högre än antalet räknade sälar.

Sedan 2002 har knubbsälsstammen ökat med 6-9 % per år i de olika delpopulationerna. År 2014 räknades drygt 6 600 knubbsälar i Skagerrak, drygt 8 000 i Kattegatt och 950 i södra Östersjön. I dessa områden är den svenska knubbsälspopulationen klassad som livskraftig enligt IUCN:s kriterier.

I Kalmarsund har knubbsälen ökat med ca 9 % per år sedan 1970-talet och 2014 räknades nästan 1 000 djur. På grund av sitt unika ursprung bedöms Kalmarsundspopulationens status separat från knubbsälarna i andra svenska vatten. Enligt IUCN:s kriterier klassades populationen i Kalmarsund som starkt hotad 2000, men 2010 klassades den ned till den lägre hotkategorin sårbar.

Ekologi

Till skillnad från de andra sälarna i svenska vatten föder knubbsälen sin kut på sommaren, oftast i mitten av juni, och kuten föds utan kutpäls (en särskild päls som isolerar mot kall vinterluft men inte mot vatten). Knubbsälskuten kan därför gå i vattnet och börja simma redan några minuter efter födseln. Under digivningen ökar kuten i vikt från omkring 9 kg vid födseln till 25-30 kg vid avvänjningen 3-4 veckor senare.

Efter avvänjningen måste kuten klara sig själv. Den kan då ibland påträffas på "oväntade" platser som badstränder, hamnar och längre upp i vattendrag.

Honor blir könsmogna vid 3-4 års ålder och hanar vid 5-6 år. Honan parar om sig i slutet av digivningen, men i likhet med andra sälar har den en fördröjd inplantation.

Knubbsälens diet varierar mellan områden. Den består till stor del av fisk som fångas i vegetationsfria, grunda och mjuka havsbottnar, men även av kräftdjur och musslor. I Sverige är olika sorters plattfisk och sill vanlig föda, men den äter också bland annat skarpsill, torsk och tobis.

  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
2012-09-08 2018-10-26 Bodil Elmhagen