Skogshare
Skogsharen byter päls som en anpassning till det nordliga klimatet. Den har därmed kamouflage i snö och på barmark.
Foto: Göran Ekström
Foto: Niklas Liljebäck
Kännetecken
Skogsharen är relativt lik sin släkting fältharen, men det finns ett antal karakteristiska drag som skiljer dem åt. Såväl kroppsform som svans, öronstorlek samt ögon- och pälsfärg ser olika ut på dem. Dessutom byter skogsharen pälsfärg mellan sommar och vinter, vilket gör den lättare att känna igen vintertid.
Jämfört med fältharen är skogsharens kroppsform mindre och knubbigare och dess svans är kort, vit och formad som en liten boll. Fältharens svans är istället längre, plattare och svart på ovansidan. Öronen är jämförelsevis kortare på skogsharen och ögonen är mörkt rödbruna till skillnad från de ljust gulbruna hos fältharen. På sommarhalvåret har skogsharens päls en jämnt gråbrun till mörkgrå färg medan fältharens päls är gulbrun på ett fläckigt sätt.
Foto: Lars-Ove Jonsson/Mostphotos
Föda
Eftersom skogsharen finns över nästan hela landet, kommer dess föda att variera beroende på vad som finns tillgängligt där den lever. Vissa huvuddrag kan dock urskiljas:
På våren
Skogsharen äter gärna blåbärsris och vissnat fjolårsgräs. När vegetationen börjar spira väljer den det nya gräset och örterna samt grodden ute på åkrar. Tuvull ger de första blommorna tidigt på våren, och är högt uppskattad av haren.
Under sommaren
äter den av de örter, gräs och blad som finns tillgängligt. Örter uppskattas mer än gräs och enligt en studie på Grimsö av skogsharens matval föredrar den främst sälg/vide, sedan maskros och (i den ordning de nämns) daggkåpa, blåbärsris, hallon och skogsfräken. Arter som vårfryle, tuvull och kruståtel kommer längre ned på listan.
På hösten
äter haren av den friska vegetation som fortfarande går att finna, samtidigt som den alltmer går över till sin vinterdiet. Så länge bärris och ljung inte täcks av snö är de begärliga arter.
Vintertid
lever den på kvistar av olika slag. Vanligaste födan är björkkvistar, inte därför att haren föredrar björk framför andra arter, utan därför att det finns mest björk. Utifrån försök har man konstaterat att haren främst föredrar sälg/vide. Därefter väljer den helst björk, sedan asp och rönn.