Ämnet diskuterades under seminariet Synen på etik inom jakt och viltförvaltning som arrangerades på Skansen den 5 december.
- Diskussionen måste upp till ytan. Bara genom att tala om det här kommer vi långt och vi måste våga prata, sa Daniel Ligné och påpekade också att just detta är Svenska Jägareförbundets uppgift nummer ett framöver.

Dagen inleddes av förbundsordförande Björn Sprängare som redde ut skillnaden mellan orden etik och moral genom att läsa upp Nationalencyklopediens definition.
Jägareförbundets och SLU:s Fredrik Widemo gav exempel på etiska avvägningar inom jakten. Han pratade om utfodring och utsättning av vilt, predatorkontroll och jakt med löshund.
I stort kretsade etikdiskussionerna kring frihet under ansvar och frågan om djurs lika värde. Gränserna är svårdragna.
Widemo jämförde exempelvis utfodring av vildsvin och talgoxar.
- Utfodring får konsekvenser oavsett vilken djurart det handlar om. När det gäller talgoxar påverkar det kanske inte oss människor så mycket men utfodring kan leda till att talgoxarna blir fler vilket i sin tur leder till konkurrens om bohål med andra arter, exempelvis den svartvita flugsnapparen som anländer senare på våren.

Olle Torpman. Foto: Madeleine Lewander

Olle Torpman, doktorand i praktisk filosofi vid Stockholms universitet vände ut och in på etikbegreppen. Han menade att det hela kanske görs onödigt krångligt, att det egentligen bara handlar om normer och värden där han framhöll lycka som ett viktigt värde.
- Vi människor har förmågan att resonera och att fatta rationella beslut. När vi värderar någonting väger vi helt enkelt fördelar mot nackdelar, sa Olle Torpman och hänvisade till hur olika vi ställer oss till utfodring.

På eftermiddagen samlades några företrädare för intresseorganisationer och myndigheter i en paneldebatt.

Att det ibland är svårt att avgöra vad som är god etik eller inte var alla överens om. Naturvårdsverkets Christer Pettersson i panelen menade där att det inte finns en quickfix för de svåra etikfrågorna.
Daniel Ligné höll med.
- Vi har världens mest liberala jaktlagstiftning. Jaktlagens paragraf 27 som säger att jakten ska bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande är ett slående exempel på det. Mer liberalt än så kan det inte bli.
- Det handlar om frihet under ansvar. Och friheten är egentligen jaktetiken.

Bågjaktens vara eller inte vara diskuterades efter en fråga från publiken. Panelen hade olika åsiker i frågan. Lillemor Wodmar, generalsekreterare i Svenska Djurskyddsföreningen var emot bågjakt. Daniel Ligné hänvisade till en försöksjaktperiod som slutrapporterades till Naturvårdsverkets 2003 och som visade på mindre skadskjutningsfrekvens än exempelvis jakten med hagelvapen.

De växande populationerna av tranor och sångsvan diskuterades. Kan man jaga dem?
- Dagens jordbrukslandskap gynnar de här arterna. Man kan säga att det moderna lantbruket själv bäddar för detta. Men det betyder förstås att vi tillsammans försöker att lösa detta. Vi står inte utanför och ser på, sa Anders Wirdheim, informationsansvarig Birdlife Sverige.
Efter ett påstående om vissa djur- och fågelarter är för små för att jagas och ätas kontrade panelens Anders Wetterin, LRF (Lantbrukarnas riksförbund):
- Men är det då okej att äta räkor?

 Madeleine Lewander