- Äntligen! Det var nog sjunde gången jag var ute. Jag har haft vildsvin i pass tidigare men de har varit på för långt håll eller också har det blivit för mörkt, berättar han.
Marko guidades under jakten av Linus Perdegård, viltmästare på Hörningsholms godsförvaltning.

De startade upp med inskjutning av studsaren.
- Vi såg vildsvin redan på vägen ut. Det kändes lovande. Och när vi väl var framme smällde jag INTE igen bildörren. Vi hade sett en grupp vildsvin där tre var skjutbara. Jag tror att vi smög framåt under en kvart, tjugo minuter kanske tills vi kom i position och jag hade bra kulfång.

Marko fick bra jaktguidning av Linus Perdegård, viltmästare på Hörningsholms godsförvaltning. Foto: Mikael Grennard

- Sedan var det bara att vänta. Det var riktigt nervöst. Det är mycket som ska stämma. Suggan med kultingar som också gick där i närheten fick exempelvis inte vara för nära.
- Till slut tyckte Linus att skjutläget var okej och jag sköt. Först såg jag att vildsvinen sprang iväg och jag blev riktigt orolig för att skottet tagit dåligt. Men efter en liten stund såg vi hur ett vildsvin la sig. Det hade tagit bra.

Marko berättar att det sedan började sticka i fingrarna och att benen började skaka.
- Jag hyperventilerade! Fick sätta mig ner ett tag och andas. Sedan gick vi fram till vildsvinet, det var en gylta, och jag kände lite lätt ångest men också en stor respekt. Det här vildsvinet kommer att ge mig och mina barn föda i form av fint kött.
- Jag tyckte att det kändes stort när jag fångade min hittills största fisk. Men det här är större. Så mycket adrenalin och så fantastiskt!

Vi på Jägareförbundet önskar Marko grattis och lycka till med nya jaktupplevelser!

- Jag kände lite lätt ångest men också en stor respekt, berättar Marko efter jakten. Foto: Mikael Grennard

Madeleine Lewander