Regeringen skriver i sin lagrådsremiss att kameraövervakningslagen är under översyn och utredaren ska redovisa sitt arbete 28 februari 2017. För att få in mer underlag kring viltkamerorna kommer utredaren att få tilläggsdirektiv.
”Regeringen kommer därför att ge utredaren tilläggsdirektiv om frågor som rör anpassningen till den nya EU-rättsliga dataskyddsregleringen. En sådan översyn kan komma att innebära andra förutsättningar för kameraövervakning av vilt.” står det i lagrådsremissen.
– Tyvärr verkar frågan hamna i kläm mellan olika lagar och rädslan för att kamerorna kommer att göra intrång i den personliga integriteten. Det är bra att regeringen tar frågan på allvar och gör ordentliga analyser, men i slutänden handlar det också om politisk vilja. Vill regeringen ha en bra viltövervakning? I så fall måste man tillåta de verktyg som gör det möjligt att komma dit, säger Daniel Ligné.

Svenska Jägareförbundet arbetar aktivt för att få till bättre viltinventeringar. Viltkameror kan vara ett verktyg som inte bara ger jägarna kunskap om viltstammarnas storlek de kan också ge information om invasiva arter som mårdhund och tvättbjörn kommer in i landet. Och användningen kommer inte bara omfatta vildsvin i framtiden.
– I Sverige har vi restriktiva lagar för viltkameror. Detta är inte bra för viltförvaltningen. Dessa kameror kan användas för att hjälpa till i forskning, sjukdomsövervakning och ta fram fakta om djuren. Då behövs det tydliga regler hur de ska användas. En annan viktig faktor är att bör det bli så billigt och enkelt som möjligt att använda dem. Blir det dyrt och administrativt krångligt kommer få att vilja använda detta som ett systematiserat hjälpmedel. Och då blir underlaget till viltförvaltningen sämre.
– Och det är precis tvärt emot den utveckling Svenska Jägareförbundet strävar efter. Vi vill ha fakta och forskning bakom viltförvaltningen, inte bara tyckande och gissande. Viltkameror är – rätt använt – ett bra hjälpmedel som bland annat kan bidra till att minska viltskadorna, säger Daniel Ligné.