Foto: Tommy Svensson / Mostphotos

Bäver

Bävern tillhör gnagarna. Arten är under frammarsch i landet. Man ser oftast bävern när den simmar i vattnet då födosöket på land nästan bara sker på natten.

2022-08-17

Kännetecken

Bävern har brun päls med ljusare undersida. Svansen är hårlös och platt. Nosen ger en kantig profil och därunder finns rejäla gnagartänder. En bäver som upptäcker eller anar en fara använder sig av ett kraftigt slag med svansen mot vattenytan som varningssignal.

Ekologi

Bävern är väl anpassad för ett liv i vatten. Pälsen är väldigt tät för att isolera mot väta och köld. När den simmar använder den de stora simhudsförsedda bakfötterna för att skjuta fart och svansen som styrorgan. När bävern dyker sluts både öron- och näsöppningar. Den kan vara under ytan upp till 15 minuter. Och när bävern är under ytan täcks ögonen av en hinna, med funktion som liknar ett cyklops. En hudflik i svalget gör det möjligt för bävern att gnaga med framtänderna under vatten.

Bävern lever i familjegrupper som består av ett par och deras avkomma. De bor i byggda hyddor eller hålor grävda i strandbrinken. Denna stora gnagare förekommer i alla typer av inlandsvatten. Dock krävs att vattnet inte bottenfryser på vintern eller är för strömt. Därtill uppskattas stränder med lövträarter. Bävern bygger emellanåt dammar i små, relativt grunda strömvatten. Födan består under sommaren främst av vattenväxter och örter. Övriga tider på året domineras födan av bark, kvistar och löv från lövträd, främst björk. En del kolonier samlar vinterförråd av grenar och kvistar och lagrar dem under vattnet. Ungarna, normalt 2-3 stycken, föds i maj-juni och stannar vanligen i reviret till två års ålder. Tillgången på vinterföda är sannolikt den viktigaste faktorn för begränsning av en bäverpopulation.

Beskattning och skötsel

Jakttider

Allt eftersom bävern har spridit sig över landet och ökat i antal har nya områden öppnats för jakt. För att förhindra oacceptabla skador får skyddsjakt bedrivas efter särskilt tillstånd.

Jaktsätt

Vak- eller smygjakt i gryning och skymning är de vanligaste jaktsätten. Det är tillåtet att använda fällor för att fånga och döda skadegörande bävrar. Särskilt tillstånd erfordras och den ansvarige jägaren måste ha gått en kurs i bäverfångst. Dessa restriktioner och försiktighetsmått finns för att eliminera risken för att fånga utter.

Avskjutning

Svenska Jägareförbundets viltövervakning beräknar att omkring 5 000 - 10 000 bävrar skjuts årligen. Det är färre än den årliga tillväxten i stammen.

Bävern och människan

Bäverdammar kan berika landskapet genom att göra det mer varierat. Därigenom förbättras betingelserna för flera växt- och djurarter. När bävrarna bygger sina dammar, kan värdefull skog översvämmas och dödas. Detta kan orsaka lokala problem, vilket också är fallet med bäverns påverkan på vägar och jordbruksmark.

Viktiga områden för framtida forskning är bäverns påverkan på skogsekosystemet samt vilka faktorer som påverkar populationsstorlekar.

Utbredning och status

Bävern har en fläckvis förekomst i Europa och Asien. På grund av sitt värdefulla skinn och sitt gäll jagades bävern tidigare intensivt i hela Europa. Vid slutet av 1800-talet var den utrotad i många länder, så även i Sverige.

År 1922, återinplanterades bävern i vårt land. Inplantering lyckades och en inventering 1977 visade att ca 40 000 bävrar fanns i landet. År 2005 skattade SLU den svenska stammen till omkring 130 000 djur. Stammen ökar fortfarande och nya områden tas i besittning. I Finland har en nordamerikansk bäverart inplanterats.