Gråsäl
Gråsälen är vår största sälart. Den finns i hela Östersjön och kan påträffas på västkusten, men merparten av sälarna lever i norra delen av egentliga Östersjön och södra Bottenhavet.
Gråsälen är vår största sälart. Den finns i hela Östersjön och kan påträffas på västkusten, men merparten av sälarna lever i norra delen av egentliga Östersjön och södra Bottenhavet.
Hanen kan bli upp till 2.5 meter lång och väga upp till 300 kg. Honan kan bli upp till 2 meter lång och väga 200 kg. Pälsfärgen är mycket variabel, men ofta ljus- till mörkgrå med mörkare prickar eller fläckar. Buken är ljusare än ryggsidan. Gråsälens huvudform är det som bäst särskiljer den från andra sälar i svenska vatten. Profilen går i en nästan rak linje från den låga pannan till nosen som är ganska lång. Äldre hanar kan ha en konvext välvd nosrygg. Knubbsäl och vikaresäl har istället en konkav profil, med markerad panna och nos.
Kroppen är anpassad för ett liv i vatten med spollinjeform, rejält späcklager, päls som skapar en uppvärmd vattenbarriär runt huden och extremiteter som fungerar som fenor. När gråsälarna fiskar kan de dyka 100-tals meter och vara under vattnet i flera minuter. För att klara dykningarna har sälarna flera anpassningar som syftar till att hushålla med syret. De har cirka 1,5 gånger mer blod än landlevande däggdjur av motsvarande storlek och dessutom minskar blodcirkulationen påtagligt när sälen dyker.
Gråsälshonan föder en kut i månadsskiftet februari-mars. Honan verkar föredra att föda på is, och de flesta kutarna i Östersjön föds på drivisen, men där det ont om is kan honan istället föda på skär eller stränder. Vid födseln väger kuten 8-16 kg och är ca 1 meter lång. Den har en vit så kallad embryonalpäls som inte är vattenavstötande. Kuten måste därför tillbringa sina första levnadsveckor på is eller land. I samband med att kuten slutar dia vid tre veckors ålder skiftar den till en vattenavstötande päls och kan börja simma. Vid knappa fyra veckors ålder lämnas den av honan. Kuten har då ökat i vikt till hela 40-50 kilo, något som är möjligt tack vare sälmjölkens höga energiinnehåll.
Födan består nästan uteslutande av fisk, varav ungefär hälften är strömming/sill. Därutöver äter gråsälen bland annat skarpsill, torsk, lax och plattfisk. I genomsnitt äter en vuxen gråsäl 7 kg fisk per dygn, men mängden varierar beroende på säsong. Mest äter sälen på sensommaren då den bygger upp späcklagret inför höst och vinter.