Fjällräv
Fjällräven lever på tundra och kalfjäll. Tillsammans med ren och fjällämmel är fjällräven en av de äldsta däggdjursarterna på den skandinaviska halvön.
Fjällräven lever på tundra och kalfjäll. Tillsammans med ren och fjällämmel är fjällräven en av de äldsta däggdjursarterna på den skandinaviska halvön.
Fjällräven är betydligt mindre än rödräven. Färgen är sommartid gulbrun eller gråbrun. Till vintern kan vissa rävar bli rent vita, andra gråblå; båda färgvarianterna kan förekomma i samma kull. Vikt 4-6 kg.
Fjällräven är väl anpassad för ett liv i arktis: Pälsen är högst värmeisolerande, tassarnas undersidor är hårbeklädda och vikten är låg för att snön så långt möjligt ska bära den.
Fjällräven lever av fjällämlar och andra sorkar, fåglar och fågelungar såsom ripor och vadarfåglar, insekter, bär med mera. Vintertid utgör rester av slagna däggdjur, såsom ren och älg, viktig föda. Konkurrenter om dessa rester är bland annat järv, rödräv, korp och örn.
Ungarna föds i gryt som grävts fram. De kan vara 100-tals år gamla med väl utbyggda gångsystem. Dessa gryt upptäcks ofta i fjällvärlden som ovanligt gröna små kullar. Vegetationen har blivit gödd av rävarnas avföring och rester från valparnas måltider under många år.
Fjällräven är tämligen fertil. Vanligen består en kull av 5-10 valpar, men i extrema fall kan det finnas upp till 16 valpar i en kull.