Lodjur
Lodjuret är ett kattdjur och ett utpräglat rovdjur. I södra och mellersta Sverige lever lodjuret i hög utsträckning på rådjur, medan i andra delar av landet kan ren, skogshöns och mindre däggdjur utgöra stapelföda.
Lodjuret är ett kattdjur och ett utpräglat rovdjur. I södra och mellersta Sverige lever lodjuret i hög utsträckning på rådjur, medan i andra delar av landet kan ren, skogshöns och mindre däggdjur utgöra stapelföda.
Lodjuret är ett stort kattdjur som är svår att förväxla. Utmärkande är den fläckiga pälsen och korta svansen med svart spets.
Lodjuret är huvudsakligen skogslevande. Det är ett typiskt rovdjur, som till största delen lever på däggdjur som rådjur, ren och hare. Lodjur river också gärna rödräv när tillfälle ges.
Lodjuret är ett ensamlevande djur med stora hemområden. Honornas hemoråden är mellan 200-600 km 2, i vissa områden ännu större. Handjurens hemområden är ungefär dubbelt så stora. Den övergripande livsstrategin skiljer sig förmodligen åt mellan könen. Hanarnas målsättning för att bli framgångsrika innebär att para maximalt antal honor. Därför strävar hanarna efter stora hemområden, för att täcka in maximalt antal av honors hemområden. Honorna däremot maximerar sin framgång genom att få många och stora kullar samt lyckas försörja dessa till vuxen ålder. För honorna är därför det allt överskuggande att ha hemområden med gott om bytesdjur.
Lodjurets spår är stort och runt. Avtrycken från själva trampdynorna är förhållandevis små och lite osymmetriskt placerade. Kloavtryck syns sällan. När kloavtrycks syns är det ofta för att lodjuret behövt fäste på halt eller lutande underlag, alternativt när det spretat med tårna för att få större bärighet i lös snö.
Den som följer lodjurs spår märker snart att de gärna tar sig upp för oländiga branter. Spårning visar också att det är vanligt är att lodjur går fram till gryt som till och från bebos av räv eller grävling.
Spåravtryck från lodjurs högertass. Illustration: Fredrik Saarkoppel och Fredrik Enerbranth