Flyttvägar och Övervintring

De fjällgäss som häckar i Sverige flyttar från svenska fjällen till, fram för allt Nederländerna och Tyskland för övervintring. Denna flyttväg går över Sydsverige, Danmark och Tyskland.

Fjällgäss under vårsträcket. Foto: Projekt fjällgås

På hösten använder fjällgässen normalt några få rastplatser i mellansverige innan de sedan tar etappen till Nederländerna i ett svep vilket gör att fjällgäss sällan ses i sydligaste delen av landet på hösten. På våren flyger gässen vanligtvis från övervintringsplatserna i Nederländerna via Danmark, till Öresunds kusten och vidare mot Svartåmynningen i Linköping, Svensksundsviken, Hudiksvall eller Alnön utanför Sundsvall med slutdestination i Lappland.

De svenska fjällgässen har idag, tack vare forskningsstudier utförda av Projekt fjällgås, en ganska väl dokumenterad flyttrutt. Lillfjärden i Hudiksvall och Hjälstaviken, i Mälardalen är exempel platser där större flockar kan samlas. Ofta ses flockar av fjällgäss nära andra flockar av gäss vilket kan göra dem svåra att upptäcka. Flera av rastplatserna är av stor vikt för denna starkt hotade art och är idag skyddade. Projekt fjällgås, i samarbete med lokala ornitologer, försöker dessutom att övervaka rast- och ruggningsplatser för att se till att fjällgässen ska kunna fortsätta nyttja dem fullt ut.

Huvuddelen av de svenska fjällgässen tillbringar vintern i Nederländerna men mindre flockar ses i Tyskland, Belgien och Frankrike. I Nederländerna rör sig gässen mellan olika platser och övervakas noga av inhemska ornitologer. Vanligen tillbringar fåglarna vintern på kustnära gräsmarker men besöker även jordbruksmark. I Nederländerna övervintrar enorma flockar av gäss av flertalet arter till exempel bläsgäss och sädgäss. Dessa är till utseende snarlika fjällgässen vilket innebär att det krävs en imponerande mängd tålamod och skicklighet hos de nederländska och tyska ornitologerna för att lyckas upptäcka fjällgäss i dessa områden.

Fjällgäss på övervintringsplatsen Oudeland van Strijen i Nederländerna. Foto: Kees Koffijberg

Förstärkningsutsättningar

Under 2000-talets början importerades ryska vildfångade fjällgäss med syfte att använda dessa som bas i en ny avelspopulation. Sedan 2010 görs årliga utsättningar av fjällgås för att på så sätt förstärkta den befintliga populationen. Utsättningarna görs i Norrbottensfjällen och de fåglar som sätts ut är uppfödda i en av projektets två avelsanläggningar. Alla fjällgäss som sätts ut är ringmärkta. De har färgade ringar med inskriptioner på så att varje individ har en unik kombination. På detta sätt kan vi följa upp de utsatta gässen och utvärdera insatserna. Att den svenska fjällgåspopulationen ökat i antal sedan 2012–2013 är till stor del tack vare de förstärkningsutsättningar som gjorts.