Hot och åtgärder

Projekt Fjällgås vill åtgärda så många hot som möjligt mot fjällgåsen. Under åren Projektet har varit aktivt har vissa hot kunnat avvärjas medan betydelsen av andra ökat. Här listar vi några hot som vi arbetar med idag och några som Projektet försökt avvärja genom aktiva åtgärder.

Rastande fjällgäss. Foto: Projekt fjällgås

Populationen minskade kraftigt under 1900-talet.

Projekt fjällgås startade sina förstärkningsutsättningar när fjällgåsstammen hade minskat snabbt i Sverige under en längre tid. Utsättningarna skedde i ett område där det med all sannolikhet fortfarande häckade par av vilda fjällgäss. Förstärkningen med unga gäss fick minskningen att avstanna och faktiskt vända utvecklingen till att populationen ökade långsamt.

Hög dödlighet under flyttning och övervintring.

När projektet startade sin verksamhet flyttade stora delar av de svenska fjällgässen utmed en rutt genom östra Europa eller västra Ryssland och övervintrade i västligaste Asien och i östliga Europa. Under flytt och övervintring var dödligheten hög hos dessa fåglar, troligen på grund av omfattande jakt samt förändringar i markanvändande.  När förstärkningsutsättningarna startade, nyttjade projektet vitkindade gäss som fosterföräldrar till fjällgåsungarna. De vitkindade gässen övervintrade i Nederländerna och fjällgåsungarna lärde sig sina fosterförädlars flyttväg. Detta har medfört att dagens svenska fjällgäss flyttar till i huvudsak Nederländerna för att övervintra och dödligheten är därmed minimal under flytt och övervintring.

Predation i häckningsområdet

Alla markhäckande fåglars häckningsframgång i fjällvärlden påverkas mer eller mindre starkt av predation. Fjällgåsen är inget undantag utan antalet flygga ungar i beståndet styrs i viss omfattning av predation. Även om predation är ett naturligt inslag för fjällgåsen så är den svenska populationen fortfarande så liten att varje individ är oerhört viktig. Rödräven i fjällvärlden har ökat markant under de senaste årtiondena. Detta har medfört att flera av ”fjällspecialisterna” har fått stå tillbaka som till exempel fjällräven och fjällgåsen. Därför har riktad jakt på rödräv bedrivits i häckningsområdet för de svenska fjällgässen.

Projekt Fjällgås har upptäckt att predationen från rovfåglar, fram för allt havsörn, på vuxna vilda ruggande fjällgäss är betydligt mer omfattande än vad tidigare varit känt. Det har gjorts observationer av en havsörnsindivid som tydligt specialiserat sig på att slå dessa gäss när de är oförmögna att flyga (på grund av ruggning av vingpennor). Projektet funderar på olika lösningar för att minska risken för de vuxna fjällgässen att slås av örnar under ruggningen.

Även den invasiva främmande arten Mink (Neovison vison) har efter intensiv fällfångst i fjällgässens häckningsområde visat sig vara närvarande i förvånansvärt stora numerär. Förhoppningsvis kan vi inom de närmaste åren se ett positivt resultat av att minkpopulationen kraftigt reduceras i området.

Störning i häckningsområdet

Fjällgäss är mycket skygga under häckningssäsongen. Vid flera av häckningssjöarna råder sedan länge fiskeförbud för att undvika störning från sportfiskare på land och i båtar. Sportfiskare som fiskar från land går utmed stränderna just i den zon där fjällgäss ofta har sina bon. Det kan räcka med att en fjällgåshona skräms från sitt bo en gång för att hon ska överge det Projektet för en dialog med berörda myndigheter om att lägga restriktioner samt informera det rörliga friluftslivet i de mest känsliga områdena.

Ökad jakt på övervintringsplatserna

En av de viktigaste anledningarna till att Projektet ville styra fjällgässen att flytta till Nederländerna var för att undvika risken att dessa fåglar skulle bli skjutna i samband med jakt. Jakttrycket på gäss i Nederländerna har länge varit mycket lågt på grund av myndighetsbeslut. Under senare tid har dock kostnaderna för gåsskador i Nederländerna ökat dramatiskt och man öppnar upp för jakt på gäss i större omfattning. Detta medför att risken för att fjällgäss skjuts av misstag ökar. Likaså kan jakten på andra gåsarter störa fjällgässen under vintern vilket kan medföra att de söker andra platser för övervintring, vilka har en okänd hotbild. Projektet har genom dialog med myndigheter, jägare- och fågelskyddsorganisationer i Nederländerna verkat för att den utökade gåsjakten inte ska påverka fjällgässen negativt mer än absolut nödvändigt. Detta till exempel genom att styra jakten till tider på året då fjällgässen i regel inte befinner sig på platsen. Jakt på övervintringsplatserna utgör idag inget hot mot den svenska fjällgåspopulationen.  

Ruggningsplatsernas kvalité

Ruggningsplatser är viktiga för gäss. Under tiden de ruggar är de mycket utsatta eftersom de inte kan flyga. En ruggningsplats måste vara skyddad från rovdjur och erbjuda bra möjligheter för fåglarna att finna föda. Projektet har börjat kartlägga ruggningsplatser och kommer att fortsätta med detta. Två viktiga platser är kända varav en är lokaliserad i utkanten av det huvudsakliga häckningsområdet och den andra är Lillfjärden i Hudiksvall. Den senare platsen är speciell då denna ruggningsplats består av en sjö omgärdad av parkmiljö men som har en stor attraktionskraft på vilda fåglar. Lillfjärden nyttjas som ruggningsplats av flertalet arter. Betesmöjligheterna på denna plats är begränsade på grund av konkurrens med de många hundra grågäss som också ruggar där. Projektet har utfört störningsförsök då grågäss fångats in och ringmärkts under ruggningen. Förhoppningen har varit att grågässen skulle välja en annan ruggningsplats i framtiden för att undvika risken att bli fångad igen. Försöken har dock haft begränsad effekt då grågåsen visade sig inte vara så störningskänslig som man trott. Projektet för dialog med ansvariga myndigheter om ytterligare åtgärder för att underlätta för de fjällgäss som väljer denna ruggningsplats.

Rastplatsernas kvalité

Under vår- och höststräck nyttjas flera platser i Sverige. Men det är några få platser där de större flockarna väljer att rasta. De flesta av dessa är skyddade redan och skötseln som bedrivs där är ändamålsenliga för fjällgäss. Men Projektet bevakar denna fråga noga då rastplatserna är viktiga. Det finns också ett antal okända rastplatser. Särskilt de plaster som nyttjas av de svenska fjällgässen under perioden strax innan de flyger upp mot häckningsområdena. Projektet avser att utöka sina insatser för att hitta dessa platser. Gässens möjligheter till bra bete under tiden kan vara mycket viktigt då detta avgör i vilken kondition fåglarna har när de sedan kommer upp till häckningsplatserna.  Troligen finns det flera rastplatser som tidigare har hävdats av människan, genom bete och slåtter, och som idag växer igen. Att hitta, skydda och återta hävd av dessa platser är prioriterade åtgärder för projektet. Användandet av GPS-sändare på fjällgäss är en viktig del i detta arbete.