Den vilda populationen
Glädjande nog har den svenska fjällgåspopulationen ökat stadigt sedan bottenåren 2012/ 2013 och detta är mycket tack vare de stödutsättningar som gjorts genom åren.
Foto: Projekt fjällgås
Populationen uppskattas år 2022 till någonstans mellan 130–140 individer. 2019 och 2020 gjordes överlevnadsanalyser (SCHEKKERMAN & KOFFIJBERG. 2019, 2020) för den svenska populationen av fjällgäss vilken visade att häckningsframgången inte är tillräckligt hög för att kunna väga upp för dödligheten bland vuxna individer under sommarhalvåret. Denna dödlighet bland vuxna fjällgäss beror främst på predation i häckningsområdet från framför allt havsörn och räv. Trots att häckningsframgången har ökat under 2021 och 2022 så är populationen fortfarande så liten att stödutsättningar behövs för att arten inte ska dö ut. Den enda kända häckande populationen av fjällgås inom EU finns idag i Sverige vilket ger oss ett stort ansvar för artens överlevnad.
En stor del av den svenska fjällgåspopulationen räknas idag in på gässens rastplatser i västerbottensfjällen. En skattning av populationen görs sedan baserat på räkningen i fjällen kombinerat med ringavläsning på andra platser i Sverige och internationellt. Svartåmynningens naturreservat i Östergötland räknas idag som en av de viktigaste rastplatserna för svenska fjällgäss under vårsträcket. Exempel på andra viktiga rastplatser är Alnön utanför Sundsvall och Hjälstaviken utanför Uppsala.
I arbetet med att skatta populationens storlek är Projekt Fjällgås helt beroende av ideella ornitologer, både inhemska och internationella, vilka gör ett enormt jobb med att bevaka rast- och övervintringsplatser och rapportera in hur många fjällgäss de sett samt vilka färgringar de kunnat avläsa. Inrapporteringen av fjällgäss har ökat stadigt de senaste åren. År 2022 inkom över 1600 rapporter av fjällgås i Sverige.
Under 2016 kunde de två första häckningarna av ryskättade utsättningsfåglar i det vilda bekräftas. 2019 kunde projektet för första gången dokumentera en lyckad häckning mellan två utsättningsfåglar. Tidigare häckningar med utsatta fåglar av ryskt ursprung hade alltid inkluderat en vild partner. I dagsläget är det känt att flertalet utsättningsfåglar producerat flygga ungar i det vilda.
Fjällgåsen är en hemortstrogen art och utsättningarna har sedan 80-talet gjorts inom samma område. Detta innebär att en övervägande del av den svenska fjällgåspopulationen idag häckar inom samma område. Att en stor del av en population uppträder koncentrerat på samma område gör den sårbar. Ett hot som är knutet till den platsen, till exempel en effektiv predator, kan då göra en enorm skada på hela populationen. Som ett pilotprojekt för att skynda på fjällgåsens spridning i fjällen och återtagandet av tidigare häckningsområden har Projekt Fjällgås startat utsättningar av fjällgäss på ett till ställe i Lappland. I det nya utsättningsområdet försågs 10 utsättningsfåglar år 2021 samt 10 fåglar 2022 med GPS-sändare vilka Vattenfall AB hade sponsrat projektet med. I det nya området är år 2023 det första året då vi kan förvänta återkommande utsättningsfåglar i den ålder att de kan häcka för första gången.
En studie som baserades på data från vildfångade sändarförsedda svenska fjällgäss (2015–2017) har publicerats vetenskapligt (Kruckenberg, H. et al. 2023). Studien undersökte den svenska Fjällgåspopulationens flyttvägar och visade ett oväntat brett nätverk av sträckvägar och rastplatser. Nya, för arten viktiga, rastplatser kunde lokaliseras både i Sverige, Danmark och norra Tyskland. Studien visade även att höst- och vårflytt skiljer sig åt både i hastighet och till viss del i val av rastplatser.