Hjälp oss nu framåt!
Så här dagen efter gårdagens vargbeslut formligen väller det in arga, frustrerade och uppgivna mail, telefonsamtal och kommentarer här på bloggarna. Jag tänkte att vi ska försöka göra något konstruktivt av det här.
Förbundet har hittills ”bara” vidtagit två åtgärder efter gårdagens beslut:
1. Vi har lagt samarbetet med Regeringen i vargfrågan på is.
2. Vi har utlyst ett samråd, eller Ordförandekonferens, för att nu verkligen lyssna på hur medlemmarna vill att vi tillsammans ska fortsätta arbetet i rovdjursfrågorna.
Nu kanske det inte är alla som har möjlighet att kontakta sin länsförenings Ordförande inför rådslaget / nystarten eller vad vi nu vill kalla det. Kanske är man rentav så förbannad att man måste få ur sig sina åsikter ögonaböj? Kanske har just du hittat det korn av hopp som vi ska odla för en framgångsrik rovdjursförvaltning för jägarna i framtiden? Kanske vet just du också vad vi skulle gjort annorlunda för att ha undvikit gårdagens besvikelse? Se bloggen som en ventil! Gör din röst hörd! Hjälp oss framåt nu. För det enda som är säkert är att vi noga ska fundera och överväga hur vi ska gå vidare. Sen blir det åka av. Det lovar jag…
Per,
Jag är en av dom som kritiserat förbundet för att ha en övertro på fakta.
Det är ju något som besvisligen inte fungerat. Självklart ska vi inte ljuga utan all vår argumentation ska bygga på fakta, men vi får inte tro att bara för att vi säger sanningen så tror olika beslutsfattare på det. Vi måste presentera den på ett sådant sätt att det framstår som om vårt synsätt är det korrekta och därmed det som gynnar majoriteten på bästa sätt.
Just nu ser vi hur WWF på alla sätt försöker krumbukta bort resultatet av sin egen undersökning, så vi ska inte inbilla oss att WWF, SNF och SRF är några helgon på faktasidan.
Det är också odiskutabelt att inavelsgraden sjunker om man skjuter bort inavlade individer och det samtidigt tillförs nytt blod. Det är ingen i förbundet som drivit ditt extremexempel. Själv tycker jag att man kan skjuta bort allt utom 50 vargar, plantera in 50 obesläktade individer och sedan besluta oss för hur stor vargstammen ska vara.
Att göra som SRF vill, att låta individer som är mer besläktade med varandra än helsyskon få föröka sig i stort sett fritt kommer inte att gynna vargstammen på sikt.
Efter senaste jakten visade sig att en hög procent, osäker på siffran, hade genetiska defekter.
Självklart ska vår argumentering baseras på fakta, men med den vinkling som förekommer i media krävs en helt annan marknadsföring av våra åsikter, där har förbundet misslyckats, det tror jag de flesta medlemmar tycker.
Daniel att det ser ut som det gör i Sjf beror på att det ute i kretsarna sitter samma styrelse år efter år samma ordföranden år ut o år in valberedningarna gör det lätt för sig dom föreslår ingen annan än sittande om man vill kalla det feghet eller koruption får var och en bestäma själv
men i många kretsar sitter styrelserna och gör inte ett förbannat dugg för att hjälpa oss jägare framåt spesielt inte i vargfrågan se4 till att inan ni har mötet med ordförandena från dom olika kretsarna att dom kollar av noga med sina medlemmar vad dom tycker bör göras det är ju dom som skall få sin röst hörd inte styrelserna själva eller varför inte göra ett utskick till alla era medlemar och få ett svar på det viset det kostar slantar och tid men då har ni något att jobba efter
Per: Du har troligtvis rätt i att vi ser olika på jakt, varg och på dess numerär i Sverige. Vad vi däremot verkar ha gemensamt är bristen på tilltro till nuvarande politiska ledning och förd vargpolitik. Som jag ser det är den inte bra för någon även om man framöver kanske kan dra slutsatsen att tjuvjakten på varg faktisk minskat procentuellt under nuvarande regering(statistiskt). Som debatten ser ut nu tycker jag att jägare smutskastas för något som faktiskt är politikers och myndigheternas ansvar och det är därför jag deltar i debatten. Jag har inte varg på min mark än men de närmar sig och senaste angreppet för några dagar sedan var mindre än 7 km bort. Som markägare & jägare inser jag dock (i motsats till den bild jag har av bevarandesidan) att vargen ställer till med mycket problem för många (mer än många andra rovdjur) och det MÅSTE HANTERAS. Man kan inte bara skyffla över de negativa konsekvenserna på privatpersoner och låta dem ta smällen! .
Givetvis löser inte mitt ”chockinjicerings” förlag genetiken för all framtid och det känns som du drar mitt förslag till absurdum när du pratar om att skjuta ner stammen till 2 individer utifrån mitt påstående om att hålla vargstammen på så låg nivå som möjligt (en åsikt som jag verkar dela med SJF). Mitt förslag utgick från nuvarande nivå och syftet med mitt förlag var att en del av dagens problem skulle kunna hanteras tex frågan om skyddsjakt på genetiskt viktiga individer som faktiskt ställer till med problem. De skulle helt enkelt inte vara fullt så viktiga, de drabbade kanske inte skulle bli positivt inställda till varg men rent generellt kanske acceptansen skulle öka. Sedan måste det till en utredning och konsekvensanalys över hur det ska se ut i framtiden…
Personligen tror jag att skyddsjakt är bättre än licensjakt vid nuvarande numerär. Däremot blev jag extremt besviken när licensjakten togs bort och det inte finns ett klart förslag för hur årets planerade skyddsjakt ska genomföras. Ska det sedan tas fram av NVV som hittills inte verkar ha följt riksdagens beslut så tror jag faktiskt att ännu fler personer kommer att bli drabbade av den misslyckade politiken & att den infekterade debatten kommer att fortsätta.
Daniel.
Libergs rapport om att illegal vargjakt minskat ordentligt med början då den stenhårda attityden till skydd började upplösas.
Hur ska förbundet hantera den.
Detta är kanonammunition som ska avlossas mot de tres gäng på ett proffsigt sätt.
Ta in en PR-byrå som får driva frågan.
Sumpa inte detta!
Johan, även om jag inte delar SJF´s och din (tror jag) syn på vargen och vargjakten så måste jag berömma dig för dina förslag till förändrad retorik. Hur tokigt det än är så hade jag nog uppfattat jägarnas ståndpunkt i frågan som något mer sympatisk än vad jag gör idag, och istället fokuserat mer på den i mina ögon idiotiska politiken. Det hade känts bra eftersom jag inte är emot jakt som företeelse på något som helst vis, tvärt om. Däremot har de senaste årens agerande av jägareförbunden i vargfrågan spillt över på mitt förtroende till jägarna så till den grad att jag tvekat att låta dem vara delaktiga i beslut av viltförvaltning överhuvudtaget. Jag är inte ensam om att känna så, och det är himla trist.
Hur som helst, jag vill kort kommentera ditt förslag på en ”chockinjektion” av gener i den befintliga stammen. Visst hade det varit bra, men bara kortsiktigt. Jag vet att bloggarna på SJF och regeringen har uttryckt dumheter som att jakten förbättrat den genetiska variationen och vilselett sina medlemmar att tro på detta. Visst, den genomsnittliga inavelskoefficienten har gått ner, men forskare och EU’s experter går inte på den finten, för de vet att det inte bara är den genomsnittliga inavelskoefficienten som spelar roll, utan även populationsstorleken m.m.
Ett högst överdrivet exempel på varför: Ponera att man sköt alla vargar i Sverige förutom en hane och en hona som var helt obesläktade. Helst plötsligt skulle den svenska stammen antagligen vara en av de minst inavlade i hela världen. Men vad skulle hända i nästa generation? Alla avkommor skulle vara helsyskon, en del skulle para sig med varandra och någon kanske till och med med sin far/mor om den ena av de båda förolyckats. Redan i den andra generationens avkommor skulle vi alltså återigen ha en population av vargar som var mer besläktade än helsyskon. Samma sak gäller ditt förslag men i mindre utsträckning, så länge populationen är liten och isolerad. I förlängningen skulle den vara beroende av fortsatta ”injeceringar” av nya gener från djurparker och dylikt för långsiktig överlevnad, och då kan vi inte tala om en stam som uppnått GYBS. Det är det som miljöorganisationerna, forskarna och EU’s experter insett, och det är därför regeringen var tvugna att vika ner sig. SJF och dess bloggare har till och från, från sina egna medlemmar, kritiserats för att vara för faktabaserade i sin argumentation. Jag håller inte med. Visst, det är ett faktum att den genomsnittliga inavelskoefficienten minskat i och med licensjakten, men det är absolut inte relevanta fakta.
Klockrent Johan! (gillar speciellt den sista delen)
På tal om opinionsbildning, borde inte SJF ta alla chanser som finns att länka till SRFs FB-sida. Svensson borde få en chans att se vad de verkligen står för.
Tycker ni gör ett gott jobb de gånger iallafall jag hört er i morgonsoffor radio ovs, ett sakligt och bra intryck. Många blir lite väl ivriga under debatter vilket gör att man då kan framstå som lite rabiat och fundamentalistisk, det gör inte ni!
Givetvis har du en poäng att sprida problemet för att bilda opinon, kanske är det till att lyckas få etableringar i tätbebyggda områden som skulle ge bästa genomslaget.
Det är klart att det inte är rättvist att ha så mycket varg i Värmland, absolut inte. Jag tror vi egentligen är väldigt överens här, det är bara att konstatera att det finns alldeles för många vargar – det är ju där vi har problematiken. Det gäller att få fram informationen att det är vanligt folk som drabbas. Jag surfade in på vargfakta där det stod mycket att läsa om varg och dess påverkan av omgivningen på ett lättbegripligt sätt som de allra flesta skulle förstå tror jag.
Daniel: Jag tänkte fortsätta resonera lite ang. opinionsbildning och synen på jägaren. I ditt svar till mitt tidigare inlägg verkar du vara av uppfattningen att det är få jägare som verkligen vill jaga varg för jaktens skull utan de flesta ”ställer upp” för de ser det som ett måste. Detta stämmer inte helt med den bild jag får av er när ni tex. debatterar i tv, hittills har jag oftast tolkat budskapet som att -”Vi vill förvalta vargstammen med jakt” (väldigt förenklat men ändå huvudbudskapet). Även om du inte känner igen dig i detta så bör det finnas med i bakhuvudet att budskapet kan uppfattas så vilket jag tror är negativt när stammen inte anses ha uppnått bevarandestatus…
Jag tror faktiskt vi skulle gynnas av att formulera om påståendet ovan till att -”Vi kommer att hjälpa till att förvalta stammen när den uppfyller de uppsatta målen men fram till dess ser vi det som statens ansvar”. Några argument för detta kan tex. vara:
– de vet vilka familjegrupper som är mindre viktiga genetiskt
– det faktum att få faktiskt vill jaga varg(detta argument hörs inte ofta).
– synligöra den ekonomiskt kostnaden att bedriva skydds/licensjakten
– det inte fri konkurrens om bara vissa drabbas genom politiska beslut hålla stammen inom ett område
– genom att inte driva ”jaktfrågan” än uppstår mindre konfrontation från vår sida och vi framstår mindre som nöjesjägare och mer som dem som värnar om det så populära mångfalden samtidigt som staten måste hantera de växande klagoålen.
Var däremot offensiva när det gäller skyddsjakt i närheten av gårdar för det tror jag faktiskt få har något emot.
Även om förankringsarbetet är lagt på is så måste målet fortfarande vara att ha en så liten stam som möjligt. Borde inte detta uppnås enklast genom att ”chockinjicera” gener i befintlig stam under kort tid istället för den segdragna process som naturlig invandring innebär? Vad hade hänt om ni hade drivit tesen: byt 5 hela revir mot 5 ”friska” vargar nästa år (vilka ska vara fredade tills första kullen ger sig ut på vandring). Som jag ser det är den långsamma införandetakten en garant för en stor stam under lång tid med många revir under skydd när en ny varg förvirrat sig hit från öster. Med många nya gener på en gång skulle genetiken snabbt bli en icke fråga som argumentet mot jakt om det mot förmodan finns någon som vill jaga varg.
Vi jägare har en stor maktfaktor att ta till i detta läget. Det är att inte hjälpa till med eftersök på trafikskadat vilt som Vi gör nu, utan ta marknadsmässiga priser för den tjänsten som utförs.
Då kommer staten vara tvungen att köpa in den tjänsten eller så lägger dom detta på försäkringsbolagen, Kostnaden kommer att falla tillbaka på gemeneman och då blir kostnaden redovisad vad detta kostar igentligen.
Vad fan är det ni gnäller om? Eskil och Andreas gör ju er till viljes? Numera har man döpt om licensjakten till utökad skyddsjakt, vargantalet skall bestå. Lugn ni kan springa ut till skogs och panga varg redan 2013? Återigen, vad fan är det ni gnäller om? Ni beter er som en samling
Vad är nollvision?
Om man med nollvision menar en systematisk utrotning av varg i Sverige kan man knappast få någon acceptans. Men är det fel att ströva efter nollvision vad gäller skador från stora rovdjur? Skador som kan innebära betydande ekonomiska och emotionella skador för individer. Vem tror att vi kan uppnå nollvision i trafiken? Eftersom det är omöjligt ska vi sluta driva den frågan? Mig veterligt har vi bara skrivit på att vi ska bevara det antal vargar vi hade när Sverige gick med i EU. Problemet med Art- och habitatdirektivet är att det inte läses i sin helhet. Följde man det skulle man kunna ta bort vargen från människans närhet. Den ger nämligen för stora skador på våra traditionella landsbygdsnäringar som vi faktiskt lovat att bevara för framtiden. Faktum är att man säger tom att blir det konflikt med vilda djur har dessa djur inte företrädesvis skydd.
Lägg gärna ut en länk till direktivet till NVV om den framtida skyddsjakten. Då kan alla bilda sig en uppfattning om chansen att det leder till en förbättring. Kvalificerat ordbajseri.
Och låt staten ta ansvaret både organisatoriskt och ekonomiskt för all skyddsjakt. Staten ska skydda medborgarna. Just nu handlar vi efter Sovjetstatens gamla doktriner. Staten har alltid företräde före individen.
Nej, vi ska inte släppa in vargen i renbetesområdet. Vi ska utöka området till att också omfatta fäbodsdistrikten.
Fredrik: Jag tror du är något på spåren där, men det måste förtroendemannasidan driva. Skulle jag som tjänsteman börja rota i det där blir det nog liv i luckan. Jag gör som medlemmarna vill och kan inte skylla allt på dem…
Olle: Du har helt rätt i att info måste landa i knäet på mottagaren. Därför tror jag att man överskattar vår betydelse, dvs tjänstemän och våra uttalanden i mdeia mm. Vi ses alltid som partsinlagor. Det är när du och andra ”vanliga” medlemmar tar upp frågan vid kaffebordet på jobbet som folk börjar lyssna. Någon som de känner och litar på säger saker som de lyssnar på. Vad jag säger i radion susar bara förbi Svensson…
Vad gäller spridningen av vargbördan så är det mycket svårt. Jag är inte säker på att fler drabbas om vi sprider bördan och kanske är det i så fall exakt vad som behövs för en kraftigare opinion mot varg? Ta Värmland som exempel. Där finns idag typ 140 vargar, löshundsjakten är nästan helt död i ett helt län. Det är inte rättvist.
Mats: Den fiktiva gränsen i Karelen tror jag inte ens bevarandesidan kan hävda… Idag är det stora problemet genetiken, den delen löser vi med vargar i norr men skapar å andra sidan nya problem. Jag, eller förbundet, har ingen dold agenda. Vi jobbar envist efter vår rovdjurspolicy och handlingsplan för varg som du hittar på vår hemsida. Där skriver vi mycket men kortvarianten är att vi inte stänger vare sig norrut eller söderut.
Självklart kommer opinionen mot varg öka när den etablerar sig i nya områden. Ju fler som bor där desto större förändring. Problemet vi har idag är att man inte är villig att betala vad det kostar att ha varg söder om Mälaren. Man sätter inte av några pengar till rovdjursstängsel utan skyddsjagar istället. Den knuten måste vi lösa…
Uffe: Som jag skrivit tidigare så har vi jobbat länge med viltskadecenter för att försöka hitta olika utrustningar eller andra motmedel för att kunna använda hund i vargrevir. Vi ska dock inte hoppas alltför mycket på detta då man sökt efter samma lösningar i århundraden i andra länder med mer varg, utan att lyckas. Vi tittar också på varför vissa vargrevir aldrig angriper hund medan andra aktivt söker upp hundar gång på gång. Det är skillnad på varg och varg.
Det svåra med dessa motåtgärder, precis som flerhundssläpp, är att verkligen testa dem i vargrevir. Det är inte helt enkelt att skicka ut hundägarna med något som kanske fungerar… Dessutom är vargattacker på hund fortfarande så pass ovanligt att det är nästan omöjligt att utvärdera resultaten vetenskapligt.
Johan: Många bra förslag där! Vad gäller nöjet i vargjakt så är det nog väldigt väldigt få jägare som tycker jakten i sig är skitkul. Vi ser redan idag hur det blir allt svårare att få jägarna att sytälla upp på skyddsjakt. Det är höga insatser i form av hot och stenhård granskning i samband med att delta i dessa jakter, utan ersättning, så i min värld är det logiskt.
Vad gäller skogsbolagen så är jag väldigt förvånad över att de inte syns i denna fråga. Vi ser redan idag hur älgstammarna ”skenar” i många vargrevir eftersom jägarna inte jagar lika mycket och på samma effektiva sätt längre. Men, det är klart, ska man sälja papper i Tyskland kanske man inte ska vara vargkritisk…
Ett annat lite ”elakare” förslag om SJF verkligen vill bryta mönstret är ju att se över organisationen, ända ner till gräsrotsnivå. Som du eller var det Gunnar skrev så lever 1000 personer från bevarande sidan om betydligt mer än 300.000 jägare. Vi har inte den organisation som är van av att kämpa och slåss för att komma fram. Många ordföranaden ute i landet är säkerligen kompetenta i jaktfrågor men att debattera, skriva insändare, blogga och FB är något nytt och något som få besitter kunskap om. Jag är med i en hel del ideella föreningar och i många sitter man i styrelsen tills man dör. Få vill idag jobba i ideella föreningar så omvall av styrelsen är det enklaste sättet att inte själv riskera att hamna i styrelse jobb. Jag kan inte se om det är så det ser ut bland era lokalavdelningar. Ett enkelt sätt är ju att se hur ofta ordförande byts ut i kretsarna. Jag tror personligen det är bättre med förnyelse då och då och det är inte fel om flera slåss om en post så att man måste prestera för att bli omvald.
Tack för svaret Daniel!
När jag nämnde spridningen av debatten så förringade jag absolut inte bloggen, den är bra och mycket intressant står att finna här. Dock så tror jag fortfarande att det är dålig spridning bland vanligt folk, du måste ju aktivt göra en sökning för att hitta hit. Den bästa informationsspridningen är ju när information ”landar” i knäet på vanligt folk. Kort sagt det gäller att få fram info där vanligt folk uppehåller sig och söker nutidsinformation, alltså större nyhetssajter, tidningar ovs. Det är bra som du säger att många hör av sig för att saxa härifrån men att tro att vanliga människor ska hitta hit är nog lite för mycket begärt. Borde inte förbundet kunna använda sin egna tidning i ledet att sprida information? Sätta någon journalist på opinionsbildning i andra forum såsom tex ledare i dagspress??!
Du nämner björn och järv som tillgångar, kanske jag kan hålla med delvis att björn kan vara en jaktlig tillgång, men när det börjar på att finnas så många som vi har nu så är det kanske mindre roligt då björnar börjar bli skrämmande närgångna. Björn som börjar uppehålla sig runt tätorter och beger sig in i tätbebyggelse är ett faktum här. Vad det gäller järven så förstår jag inte alls vad du menar med tillgång??? Den är mest samerna som drabbas av dem och jag kan garantera dig att de ser den som allt annat än en tillgång, däremot kan den få för sig att ha ihjäl ett tiotal renar under en natt. Det var för nått år sedan i norrbotten en järv som jagade en hel renflock över en klippkant, det var många renar som gick åt den gången…
Jag skulle inte stå och argumentera för att Värmland och Dalarna samt de andra varglänen ska bära alla bördor som vargen för med sig, men genom att sprida problemet innebär ju det inte att problemet försvinner för det, det innebär att fler drabbas. I och med att det i varglänen finns problem, så finns det antagligen precis som det är för mycket björn och lo här, för mycket varg där. Som jag nämnde tidigare så finns det i norra landsänden gott om björn, lo och bitvis järv. Finns det plats för en till predator? Jag vet inte hur långt söderöver det finns en reproducerande björn och järvstam, men att tro att norra sverige inte drar sitt strå till stacken när det gäller predatorer är inte okey. Vi har även här kungs och havsörn, en kompis gamla hund (norrbottenspets) klarade livhanken efter ett möte med örnen efter några dyra veterinärbesök och lite tur. Dom tar en del renkalvar varje år när de får tillfälle. En vinter för två år sedan gick ett lodjur in i samhället och dog i en arbetskamrats carport, till saken hör att han bor mitt i ett stort bostadsområde så nog har vi rovdjur så det räcker till här.
Visst är det så att man ska vara medlem för att påverka, helt riktigt:) Var ödmjuk och resonera gärna kring detta så ska du se att fler överväger att bli medlemmar!
Daniel.
Du skriver att du tycker bördorna ska fördelas rättvist (jag läser lika många vargar/ha)och att en fast förbindelse med de finska och ryska vargarna hade löst vargfrågan över en natt. Jag är personligen absolut inte säker på att det är ”rätt taktik”. Bevarandesidan har redan insett den möjligheten. En fiktiv gräns i Karelen, tal om ryssar som har återinfört skottpengar, skjutgalna fårägare i Norge och minskande vargstammar i Finland är bara en början. Det är bara en tidsfråga innan de säger att vi måste ha en vargstam som är så stor att den kan säkra GB i hela detta område genom UTvandring genom den upprättade fasta förbindelsen.
Jag menar att bara genom att göra varje varg så ”dyr” som möjligt kan vi få ner vargstammen till ett minimum av vad som är GB. Ju dyrare den blir för andra parter i detta målet (markägare/staten/Svensson,…) desto fler ”vänner” får vi. Det sammanfaller med de områden där bl.a jaktarrendena är som högst och det är där den ska finnas. Arrendepriserna varierar nästan omvänt exponentiellt med avståndet till en stor stad. Stora städer betyder många vägar och mindre möjligheter att jaga med löshund. På det viset minskas också problemet med löshundsjakten något eftersom (vi) jägare i dessa områden till viss del har tvingats utveckla andra jaktmetoder i alla fall när det gäller älgjakten.
Jag inser att risken finns att man måste jaga varg på barmark, men med alla dessa vägar och tillhörande bilar så sköter de väl en del av ”avskjutningen”. (Det blir värst för calle f som får börja hata vargar också och inte bara älgar.) :)
Ett idiotiskt förslag från en som jagar i den södra gränsen av dagens utbredning kan tyckas och du får gärna utveckla varför du tycker som du gör om du kan göra det utan att avslöja SJFs (hemliga?) strategi alternativt förklara varför jag har fel.
Daniel: Man bygger som sagt inte Rom över en dag. Lika gärna som att förbundet åkte runt och informerade sina medlemmar om vikten av att vara lojala i vargfrågan och gå med på föryngringstrategierna, vilket man tydligen jobbade väldigt hårt med om man läser hemsidan med intervjuer av länsordförandena, så kan man väl lobba för förändrad jakt? All omställnings har sin ställtid om det så gäller vargar eller hundar så infekterad eller inte…..skall vi kunna jaga i framtiden med hund utan att få den uppäten av varg? Hur skall förbundet agera för att så skall kunna ske, lobba vidare i det framgångsrika samförståndets tecken eller ta saken i egna hännder och jobba för något som håller i vargland?
Helt ärligt så tror jag att det är svårt, näst intill omöjligt att vinna frågan om vargens vara eller icke och dess numerär utifrån ett jägarperspektiv i dagens samhälle. Visst är det många fler som är organiserade i något av jägarförbunden än det är i de olika bevarande organisationerna men detta tror jag faktiskt inte har så stor betydelse i sakfrågan som flera vill göra gällande och resultatet ser vi nu. För även om det är flera hundra tusen personer som löser jaktkort varje år är så vi för olika för att att utgöra ett reellt ”hot” mot politiker och politiker på riksdagsnivån vill främst stanna där de är, inte ta kontroversiella beslut. Detta gör det möjligt för Carlgren som ytterst ansvarig att missköta vargfrågan och bryta avtal efter eget behov, se bara alla ”sista minuten” och ofärdiga förslag och beslut som har presenterats av honom. Nu senast att döpa om licensjakten till skyddsjakt utan att ha riktigt förslag på vilka regler som ska gälla? Hade han varit någorlunda seriös hade detta presenterats under samma presskonferens! Han är helt enkelt inte att lita på och det kan inte vara en nyhet för någon vid det här laget. Han har flertalet gånger sagt att stammen ska hållas på så låg nivå som möjligt men jag har aldrig hört att han har sagt till NVV att riksdagsbeslutet om maxtaket på 210 vargar ska infrias, NVV har haft fria händer att sköta frågan efter eget tycke. Mitt råd inga fler avtal med honom som minister.
Så vad kan ni som förbund göra för att få opinionen er/vår sida? Jag tror faktiskt att även om ni är ett förbund för jägare ska ni nog driva frågan mer ur ett djurhållare och markägarperspektiv för de är dessa som drabbas hårdast (inte många som lever på jakten idag men många av markägarna jagar nog så trots ett skiftat fokus stödjer ni ändå jägare). LRF har ju knappt synts i debatten så ni har fritt fram äga denna inriktning och eventuellt locka mer medlemmar. Det är nog lättare för den icke jagande allmänheten att ta till sig information om en drabbad lantbruksfamilj än en medelåldersman som vill jaga med sin hund på helgen. Tror även att man ska undvika att att tala om antalet vargar för icke berörda är 300-400 vargar i Sverige ett väldigt litet antal och de kan inte förstå problemen denna mängd skapar för de drabbade med nuvarande utbredning.
Försök lyfta fram fler unga och kvinnliga jägare i pressen(inte jaktpressen) för att ändra bilden om än skenbart vem jägaren är.
Även om jag i praktiken är emot eftersöksbojkott så tror jag att det kan ha viss effekt om det genomförs i vargtäta områden. Målet måste vara få andra som klagar på effekten av rovdjursutbredningen än jägare. Eftersöksbojkott ska inte genomföras utanför dessa områden för då tror jag risken är stor att vi framstår som en gnällig skara jägare (vanligt argument nu).
Reportageserier om viltvårdande arbete som genomförs för då är man på rätt sida i debatten och det är svårare för jaktmotståndare att klaga på jägarna, ni kanske tom kan genomföra projekt tillsammans med någon av de minst rabiata bevarande grupperna. Då kan dessa exempel tas upp och hur dåligt kan jägareförbundet vara om dessa föreningar har samarbete med er?
Ärligt talat så har jag ingen aning om hur många som faktiskt vill jaga varg för själva jaktens skull och inte utifrån behovet att få bort ett antal från sin jaktmark. Är det så att väldigt få medlemmar vill jaga varg för ”nöjets” skull kanske ni ska bolla över ansvaret för nästkommande licensjakt 2013 (ännu ett Carlgren svek?) och låta myndigheterna ta skiten i samband med vargjakten dvs ingen troféjakt som deltagarna under tidigare vargjakt anklagats för.
Tror faktiskt att det indirekt går att påverka tex Carlgren genom att stödja andra politiker som uttalar sig positivt i er sak i pressen utan att för den sakens skull stödja ett visst parti. Helt enkelt lobba för andra personer offentligt och samtidigt uttala stark kritik mot honom som politiker, helt enkelt ”smutskasta” honom lite lagom för alla saker som han sagt men inte fullföljt. Inte ens bevarande sidan är nöjd med honom så ni borde inte få något klagomål från dem :-)
De stora skogsbolagen är en så pass stor industri att de är en maktfaktor i sammanhanget. Ineffektiv jakt på deras mark kommer få stor effekt på deras framtida vinst. ”Rekommendera” helt enkelt era medlemmar att inte använda hund under älgjakt på bolagsmark om de befinner sig i vargrevir. Ett eller två år av dålig avskjutning skulle nog ha effekt vad gäller deras syn på förd politik och få med dem på banan. De kan ju inte skylla på jägarna då de inte kan riskera livet på sina hundar. Detta är ju faktiskt ett argument som används av bevarande sidan så använd det i egen vinning.
Olle: Förlåt det sena svaret, jag hade missat din kommentar.
Din bilmetafor är bra! Den ska vi nog kunna använda på något sätt. Dylika jämförelser är viktigare än man tror. 95% av svenskarna skiter i vargfrågan utom när den hamnar på förstasidorna. Då gäller det att ha slagkraftiga argument, av den här typen, som Svensson förstår och kan relatera till…
Jo, visst är bloggen mestadels läst av de redan frälsta men den är också en av de absolut mest lästa naturvetenskapliga bloggarna i Sverige. Det händer varje månad att vi får förfrågningar från myndigheter, media och andra att kopiera ur bloggen. Sedan tror jag inte man ska förringa möjligheten att klippa och klistra ur bloggen. Jag kommer aldrig ha tid eller möjlighet att skicka en insändare specialskriven för Östersundsposten, Ljusnan eller Gotlands allehanda. Men, någon som läser här kan enkelt fnula om lite och skicka. Det tar bra på insändarredaktionerna om lokala människor skickar…
Spridningsfrågan är svår. Men, kan du stå upp och argumentera i en bygdegård i Dalarna eller Värmland för att norrland ska vara vargfritt och de ska bära hela bördan framöver? För jaktens skull är det primärt lo och varg som är bördor, då kan jag tycka att de ska delas så lika som möjligt. Järv och björn är snudd på tillgångar fläckvis. Vi ska överväga också detta men vi hade onekligen löst vargfrågan över en natt om vi skapat en ”fast” förbindelse med de finska och ryska vargarna…
Du har nog rätt i att jag varit onödigt ”burdus” mot icke-medlemmar. Det ska bli bättring men man kommer ändå inte ifrån att vill man påverka och styra mig med kollegor ska man banne mig ha betalt medlemsavgiften.
Uffe: Först och främst så är det inte jag som bestämmer vad som är lämpligt eller inte. Det gör du och andra medlemmar. Tycker ni att jag ska jag spela med trafikeftersöken så gör jag det, även om jag är osäker på om det är rätt. Jag och mina kollegor är kusligt lojala, jag driver ibland frågor med en dåres envishet som jag inte riktigt sympatiserar till fullo med. Det hindrar dock inte att jag driver dem så gott jag kan så långt in i kaklet det går.
När det gäller flerhundssläpp och koppeljakt så har vi haft en mycket infekterad diskussion i många år i den frågan. Vi landade i att 2 hundar alltid är OK men fler blir en flock. Vi kan alltid överväga den ståndpunkten men jag tror det blir svårt att generalisera. Det är alltid extremt svårt i hundsammanhang. Jag har hundar här hemma som om jag släpper dem i fel par kommer ställa till otrevligheter, samtidigt har jag haft hundar som fungerat utmärkt i flersläpp. Som alltid med hundar är det individer, inte raser, antal eller annat vi talar om. Men kom ihåg vad som hände när en björnjaktsfilm med flersläpp hamnade på marknaden. Vi fick direkt ett förbud mot mer än 2 hundar vid björnjakt och senare lojakt. Myndigheterna bevakar oss hårt och med dagens teknik där alla kan göra sin egen jaktfilm vilar ett tungt ansvar på den som laborerar med flerhundssläpp.
Martin: Appar är på väg! Dels appar riktade mot ”allmänheten” men också för oss mer insnöade…
Niklas: Jag förstår dig till fullo. En av de stora nackdelarna för mig som jobbar med min livsstil och enda stora hobby är att nederlagen känns dubbelt. Jag är precis lika förbannad och uppgiven som ni andra men jag ska dessutom försöka hantera det yrkesmässigt och professionellt…
Fördelen med Allmänna uppdraget är att vi får pengar för saker som vi ändå skulle göra för medlemmarna. Alla våra kontor runtom i landet är en service vi aldrig skulle kunna uppehålla utan AU. Men, man ska tänka stort i svåra stunder och med dagens teknik kanske kontoren spelar mindre roll? Idag går folk knappt studiecirklar längre. Intensivkurser och webutbildningar kan göras enklare och rationellare. Det är kanske dags att ta sig en funderare över just AU, om inte annat för att reda ut hur vi ska ha det framöver och inte ständigt ha den frågan hängande över oss…
Vill SvJF bli lite häftiga så satsa på att ta fram några fler jakt appar till mobiltelefoner.
SvJF loggan kan visas i ett hörn eller vid uppstart och dessutom informera om djur och natur på ett bra sätt. Vargjakts app och lodjursjakt app vore också något om man vill följa jakten live även om det kanske inte är någon jättebrådska med just vargjakts app….
Finns nog rätt många fler appar som man kan tänkas göra som berör jakt.
Nu tillhör jag inte organisationen men jag tycker att vårt andra jägarförbund också synts en del en debatten men de har varit aningen för radikala och skickat aningen för oskickligt folk till debatterna för att sätta de avtryck som behövs för att ta greppet om en opinion, dock de har synts. Själv tycker att vi gott kan förhandla med eftersöken som insats. Du, Daniel, var inte berädd att släppa på detta då viltet inte skall behöva lida för andra frågor men vem har sagt att det är jägarkåren som skall vara trafikanternas goda samveten? Trafikverket får väl utbild förare som vet hur vilt fungerar, de får väl köpa in eftersöket från markägaren eller hitta andra lösningar eller så får den väl helt enkelt gå till sin ägare och säga att vargfrågan kräver en lösning för vi klarar inte eftersöken. Likaså är det med jakt med flera hundar. Varför skall vår etik vara annorlunda än t e x etiken i det land där självaste kommisionären kommer ifrån. Där jagar man med flera hundar och det beror mycket på vargtrycket där, liksom överallt där det finns varg i världen. Detta vill man på JF inte heller ta i. Du svarade själv att det inte skulle gå att samjaga hundar på många viltarter och Mörner vägrade diskutera frågan när jag mötte honom senast, då skulle han rasta hunden som av en händelse blivit mycket nödig just då. Nä, kriget om vargen är nu över, sedan kan man säga att man skall mobilisera, samla kraft mm i en omfattning som liknar Bagdad Bobs demagogik när Irak invanderades av USA. Precis då som nu så vet alla sanning, denna backen tar inte slut, vi ändrar nog inte på beslutet i grunden, vi kommer svårligen att få licensjakt på varg igen, vargen kommer att vara en del av vardagen i hela landet mm. frågan är inte hur vi skall göra med vargen, frågan är hur vi skall göra med resten av jakten????
Självklart förstår jag att det skulle vara svårt för jägareförbundet att behålla samma personalstyrka, men utan det allmänna uppdraget så behöver man ju heller inte samma personalstyrka?
Inser också att det inte kommer att bli så, men är bara så trött på att vi blir överkörda gång på gång. Är själv kretssamordnare för trafikeftersök, kontaktman och eftersöksjägare. Har även ett delområde i kommunen för rovdjursinventeringar och sitter i styrelsen för det lokala Äsot och för varje sånt här beslut så tappar man lite utav lusten till att använda så mycket av sin obetalda fritid till att ställa upp för samhället…
Uffe: Vi ska definitivt överväga just det du efterlyser. En hårdare linje. Men, vi ska ha i bakhuvudet att vårt medlemstapp de senaste åren inte beror på att medlemmar hoppat av, det beror helt och hållet på att vi inte rekryterat nya medlemmar. Vad beror det på? Har vi kanske varit för gnälliga och osexiga för att attrahera unga jägare? Kan det vara så att man inte vill vara med i det sura, buttra och ständigt förbannade gänget?Jag tror, ärligt talat, att om vi ska bli starkare måste vi väga in alla parametrar och rovdjursfrågan är bara en av många. SJF har varit de enda som synts över huvud taget från ”motståndarsidan”, även om vi kunnat synas mer som du påpekar. Jag tror vi fått betala för det på medlemssidan. Det här är svåra avvägningar…
Jag bor inte i varglänen och är på så sätt inte påverkad av vargens problematik som så många andra. Jag hyser nog den största sympati för de drabbade trots att jag är lite av den åsikten att det är svårt för en som inte drabbats av följderna av beslut/handlingar har svårt att sätta sig in i problematiken oavsett om det gäller varg eller andra saker för den delen. Att få sin livsstil raserad efter många generationers utövande av denna kan inte vara roligt. Jag tror att många som kommenterar i dags och kvällspress samt även på vissa bloggar och dylikt har svårt att sätta sig in i andra människors liv, att problemen med varg enligt mitt sätt att se det är ungefär att jämnställa med att förbjuda Svensson i stan att ta bilen vid varje tillfälle av förflyttning eftersom bilen faktist är miljöförstörande. Detta har rätt många likheter med att nämnda Svensson vill ha varg ute i glesbygden där andra drabbas av problematiken utan att själv behöva besväras av dem… Kanske är det ett sätt för de ej insatta att dämpa sitt eget dåliga samvete över sin egna miljöpåverkan??? Med handen på hjärtat, hur många av de som debatterar till vargens fördel, att vi ska ha ”massor” av dem har egentligen varit ute i skog och natur??? Jag har själv hamnat i diskussioner med folk om jakt som varit livliga, jag brukar fråga dem hur mycket har du varit ute i skogen det senaste året? Samt direkt kontra med att jag är ute nästan dagligen. Oftast så beror motstånd mot viltvård/skogsvård (ja det hänger ju ihop) på grav okunskap, de allra allra flesta jägare är ju stora djur och naturvänner som trots allt ägnar mera tid ensamt åt vård av vår kära skog än vad ett helt kvarter människor gör i staden under en hel livstid.
Det finns en del kommentarer här som förbundet borde ta till sig, det gäller att synas i media. Som sagt här tidigare, blogga är bra men det är att frälsa de redan frälsta. Insändare, information om hur verkligheten ser ut, debatter ovs, det är nog den vägen som bör gås.
Att förbundet säger sig vilja sprida vargen över hela landet, även norra delen in i renbeteslandet tycker jag är lite beklämmande. Att sprida problemet över en större del av landet tror jag inte är en lösning, norrland är ju trots allt en stor glesbyggd – ska man få till en debatt pga spridningen så borde spridningen ske mot storstadsregionerna så att konflikterna kommer närmare människor i stan. Då kommer även den mediala uppmärksamheten att bli större. Jag bor i ett av Sveriges björntätaste områden, vi har även mycket gott om lo, även järv finns här. Jag ser inte hur det skulle finnas plats för ytterligare predatorer. Björn och järvproblemen är ju södra landsdelen förskonade från även om inte de ställer till med samma oreda som vargen. Skulle även lida varje dag med Lapparna om de skulle få varg i sina marker, jag har ju sett vad en ensam järv kan göra och det torde nog vara värre med en vargflock.
Att vara oförskämd mot de som inte är medlemmar och säga att deras åsikt ger ni fasen i, är ju också bra onödigt. Ingen vinner medlemmar på så sätt, givetvis så är vi starkare ju flera medlemmar vi är, men att vara oförskämda mot de som inte är medlemmar får knappast dem att gå med heller. Kanske skrämmer det rent av bort nya medlemmar. Att ha ett förbund eller en förening handlar om att vara lyhörd och försöka sig vara serviceminded, bjud hellre in än klanka ner – det är viktigare än vad många tror.
Niklas: Visst kan vi säga upp det allmänna uppdraget. Det skulle innebära ett tapp på 50 miljoner årligen som vi hittills använt till 97% för fasta kostnader. Vi får alltså stänga ett gäng kontor och sparka ett gäng anställda. Det kan det vara värt, men det är inte självklart. Vinsten ska ställas mot förlusten och jag tror ärligt talat inte vi agerat så annorlunda om vi varit ”fria”. Vi blev blåsta och det hade vi antagligen blivit annars också.
Martin och Jörgen: Det är svåra avvägningar men tack för era synpunkter. Vi ska se över allt och har som sagt alldeles nyss rekryterat en ny kommunikationschef. Hon kommer nagelfara vårt arbete och förändringar kommer säkert. Vi ska dock inte göra något för snabb t b ara för att visa handlingskraft.
Mats: Se där! Ännu några riktigt konstruktiva och framåtsyftande förslag. Tack, vi antecknar dem i boken.
Per: Ingen blir gladare än jag om det blir storm. Storm innebär engagemang och verkstad, precis vad jag vill ha. Jag tycker dock istället att reaktionerna var mildare och tröttare än vad jag önskat och trott. I min värld är det nu ytterligare några borde kliva upp på barrikaderna, istället får jag en otrevlig känsla av att många resignerar och kliver ned. Naturligt kanske men för oss som är beroende av engagemang och vilja för att nå någonstans känns det sisådär…
I övrigt tycker jag du har bra och konstruktiva förslag! Precis vad vi behöver nu, inte hot om avhopp… Det svåra nu blir att hantera politiker och NV. De har faktiskt helblåst oss men de är fortfarande de som bestämmer. Vi tvingas alltså samarb eta med dem och förhandla med dem även i framtiden. Det känns personligen ganska tungt efter detta svek…
Jörgen bergmark
Vad jag menade var att dom extrema gaphalsarna normalt har svårt att nå och påverka svenska folket och så tror jag det är nu också.
I princip alla jag pratar med verkar ha någon slags typisk svensk lagomattityd till vargen, dvs. vi kan säkert ha en vargstam i landet, men dom får inte bli för många och absolut inte tama.
För dom flest är inte vargfrågan särskilt intressant alls, men när nu EU byråkraterna körde över oss, så tror jag en och annan tar sig en djupare fundering på saken och överkörningen i sig retar säkert många, som likt mig själv helst vill bo ett självständigt land.
Där finns en grund för debatt och opinion som säkert SJF kan utnyttja bättre än de båda sidornas extrema gaphalsar.
Frågan är om det går att ”debattera” fram en ny lösning på vargen? Jag har svårt att tro det, det är för sent. Kanske hade det blivit annnorlunda om man gjort detta från början och redan så satte upp de startegier som t e x Per här under beskriver, utmärkta startegier i krigstid men nu är ju kriget avlsutat så att säga. Man har bestämt att det inte skall finnas tak, att det inte skall förvaltas varg genom licensbaserad jakt utan de som skall skjutas skall var problemdjur, inga andra vargar skall skjutas. Vi måste nog börja titta lite efter vad vi kan förhandla med t e x eftersök, forskning mm. Kanske skulle vi stänga välviljebörsen en aning och inte släppa till något utan att få något tillbaka. Samförstånd med andra intressegrupper, glöm det. Det är vi i så fall ensamma om att värna om. Jag noterar också att Mörner och Co abrutit samarbetet med regering och kallat till sig representanter för sitt förbund. Det går alltså bra att hoppa av saker och ting som man är missnöjd med bara man inte gör det som medlem i jägarförbundet för där finns det inget skäl till missnöjdhet. Glöm nu som sagt samförstånd, generösa eftergiver i form av obetlada eftersök och annat. En stenhård linje där inte en enda minut eller en enda peng skall släppas åt andra innan det står på papper vad som vi får för att besvära oss med insatsen. Varför t e x inte bojkotta eftersöken på trafikvilt? Låt regering lösa detta i stället.
Alltså nån annan har säkert redan frågat, men varför kan vi inte bara säga upp det allmänna uppdraget? Vi måste ju på nåt sätt få regeringen att förstå att 500 vargar är oacceptabelt. Att försöka med lobbying och att vara snäll funkar ju uppenbart inte.
Daniel, jag har ibland tänkt att det är onödigt att du och GG mfl slösar dyrbar tid med att tjafsa med knäppgökar på nätet, men det känns ganska bra att det finns några vettiga personer som jobbar för oss på nätet också. Anders Åberg, som vanligt så har du skrivit klokt men som vanligt hittar jag något att anmärka på! Denna gång att extrema gaphalsar inte får något gehör i Sverige, njae …rätt så ofta så tycker jag att dom extrema gaphalsarna tyvärr får som dom vill i det i övrigt konflikträdda landet.
Angående snyfthistorier så skapa en särskild sida för det som är lätt att hitta om ni inte vill ha det på SvJF första sida. Men pressmeddelande med sensations stoft i när det är nyhetstorka förövrigt tror jag visst kan påverka en opinion om man bara lyckas få de stora klipp och klistra nyhetsmakarna att nappa. Rovdjurskramarna lyckas ju så varför skulle inte vi kunna lyckas?
Sen vill jag påminna om att jag fortfarande vill se JO granska om några oegentligheter gjorts i samband med vargförfaltningen. Det vore ju förskräkligt om vi t.ex. utsatts för ministerstyre. Skall politikerna såra oss så kan man ju åtminstonde utsätta dom för lite granskning som kan svärta deras CV lite om det visat sig att de gjort fel. Det kanske inte resulterar i förändrad rovdjurspolitik men det visar iaf för mig att SvJF står upp för medlemmarna om man går ut med att man vill se en granskning och det kan ju bygga förtroende mellan medlemmar och dess företrädare vilket kanske är viktigare än att inte våga attackera styrande politiker på ett av de få sätt som faktiskt är lagligt och syns utåt genom att det kan ge viss publicitet.
Daniel.
Inget komplett förslag, men en lista på förslag där förhoppningsvis något kan användas:
– Som Per säger, sluta frälsa/trösta redan frälsta och jag skulle vilja tillägga, ödsla inte ett grain krut på Djurens Rätt, veganer, m.fl. Ju mer de öppnar munnen desto mindre stöd får de. Det ordnar de så bra själva.
– Jobba på Svensson som inte jagar genom medier som når dem.
– Gör det genom att beskriva hur det kommer att se ut om motståndarsidan (de av dem som sitter med där framtida jaktbeslut kommer att tas) får som de vill. Skrämselpropaganda? Ja kanske, men vilken Svensson hade hejat på SRF om det vetat att det innebär att ”… att stammarna av rovdjur och bytesdjur skall tillåtas utvecklas parallellt. Naturliga cykliska variationer, där stammarna av rovdjur och bytesdjur varierar och påverkar varandra, skall eftersträvas” (direkt citerat från deras eget dokument) Oavsett om ikkejagande Svensson är skogsägare, djurbonde eller bara bilförare måste det verka skrämmande att leve i ett land där rovdjurs- och bytesdjurs-stammar exploderar och kraschar med (o)jämna mellanrum.
– Använd motståndarsidans egna argument emot dem.
EU: Gynnsam bevarandestatus. Leta reda på det, för oss, bästa exemplet på av EU godkänt GB oavsett var i Europe och lägg antalsmålet för varg på motsvarande nivå. Politikerna behöver inte vara rädda för att tappa ansiktet i domstol utan kan koncentrera sig att jaga röster inför nästa val som vanligt. Har vi undertiden fått med oss de flesta ikkejagande Svensson så kan det parti som vill satsa på obotliga jakthatare göra det om de vill. I maktposition lär de inte komma.
– Renbetesområdet: Håll för all del fast vid att det ska vara vargfritt.
– Kör hårdare på överstyrningslinjen. (EU) Ingen vill bli överstyrd, inte ens vargälskare. Heller inte gemene man och definitivt inte politiker.
– Hjälp oss ”vanliga” jägare genom att mata oss med argument/fakta som håller i en debatt.
– Kör vidare på utbidningslinjen. Det var hyggligt att se hur mycket bättre skjutresultatet var i år jämfört med året innan. (även om motståndarna försöker missbruka ett, jaktetiskt korrekt hanterat, exempel av många skott mot en varg)
Slut på ideer. (för tillfället)
Daniel, du skriver nedan att stormen blev mindre än du väntat dig.
Jag tror att du har fet-fel. Du har inte ens sett början, det har ingen gjort. Men oj vad det kommer blåsa. Beaufortskalan går till 12, men efter den här stormen kommer man ha tvingats öka på den med 2-3 enheter till. Det har bara börjat blåsa upp.
Tyvärr är inte en storm så initialt konstruktiv som man skulle kunna önska, men det är nog dags för en annan strategi nu än att försöka ge sig in på ”samförståndslinjen” igen. Någonsin.
För vi står här med vårt samförstånd nedtryckt över huvudet som en för stor mössa, och det är dags att inse att så är det.
Löften som gavs för bara veckor sedan var värda… inte ett skit. Upprepar: Inte ett skit! Rena lögner, faktiskt. För beslutet har knappast fattats under sommaren utan långt tidigare.
Så stormen behövs, för den är det enda som kan omdana landskapet – ett landskap som det visat sig inte har varit till vår fördel.
Vad vi behöver nu:
Långt mer arbete i etermedia och press. Inte i jaktpressen utan i dagstidningarna. Sträcker mig så långt att jag säger ”skit i att blogga och skriva för redan frälsta, sätt igång och skriv för ickejägare!”
Skriv insändare. Medverka i debattprogram. Sluta använda ”faktaargument”, för de är faktiskt inte speciellt intressanta (även om de är korrekta). Använd känsloargument istället. Lika för lika, med andra ord.
Jag går inte så långt att jag säger ”ljug en nyhet så att det blir en snygg, klatschig rubrik”, men något åt det hållet. För det är taktiken motståndarsidan använder – och det med framgång. Lika för lika, återigen.
Vi kan slå oss för bröstet och trösta oss med hur sakliga vi var, den dag vi inte har någon jakt alls eftersom vi blev överköra av veganer som ger sina katter grönsaker och jaktmotståndare som använder vargen som slagträ mot oss.
Så ska det fan i mig inte få gå! Så hör är vad som behövs:
Vinn Svenssons, Svenssons köper det som står på löpet.
Om vi istället ska få fortsätta jaga är det dags att inse att vi ska blicka bakåt en dag och kunna säga ”vi levererade snyggast vinklade (halv-)-sanningar”.
Det behövs alltså en ny strategi. En helt ny. För den gamla fungerade bevisligen inte. Kom inte och säg ”men vi fick ju licensjakt”. För den varade i två år (eller ska vi säga totalt 5-6 dagar fördelat på två år?) och har just försvunnit rätt ner i dass. Under tiden har vargstammen växt till idag cirka 400 djur (eller vad tror du?). De löften som ges om andra typer av möjlighet att jaga varg är just bara löften. Hittepå. Utlovade av de som ljög oss rakt upp i ansiktet.
Återigen; de löften som gavs för bara veckor sedan var värda… inte ett skit. Lögner.
Så håll i hatten, för jävlar vad det kommer att börja blåsa. Jag hoppas att ni hjälper till med blåsandet, för samförståndets tid är förbi. Jag skrev ovan att vi fick 2samförståndet” neddraget över huvudet på oss. Vid närmare eftertanke fick vi det nog snarast uppstoppat i… ja, du fattar.
Så min hjälp på vägen framåt så här initialt är att säga: Byt kurs!
Är jag förbaskad? Absolut. Och tro mig; Jag är inte argast.
Tommy: Du får hålla dig till sanningen, hur bitter du än är. Vad jag sa i vintras var att om man inte kompenserar 2012 års vargjakt för den för lilla 2011 så skulle vi ställa till liv och överväga att sluta samarbetet med regeringen i rovdjursfrågorna. Exakt vad har hänt nu?
Många här tror att medlemmarna vill det ena och det andra och att vi inte gör som de vill. Det är skitsnack. Vill medlemmarna ha hårdare tag så blir det hårdare tag. Bara att beställa. Vi har nu även skapat en extra möjlighet att ge oss nya direktiv genom en Ordförandekonferens om ett par veckor. Det är inte vi som bloggar här som styr förbundet. Ingen av oss sitter ens i förbundets ledningsgrupp. Vi gör som vi blir tillsagda av medlemmarna, för en bred majoritet av våra lönepengar kommer från dem. Att vi skulle vara så beroende av staten och deras kosing är skitsnack, det är en liten del av vår budget.
Anton: Vi har så sent som för en vecka sedan anställt en ny Kommunikationschef för att stärka upp den biten. Så självrannsakan är nog redan, åtminstone delvis gjord.
Jag har själv diskuterat illegal jakt här på bloggen och anorstädes, även i tv och radio. Jag tycker emellanåt vi är lite för blyga att prata om den, men det blir ofta hett om öronen när man vågar. Självklart kommer den illegala jakten att öka nu och självklart har vare sig polisen eller Jägareförbundet någon möjlighet att förhindra det. Inget att sticka under stol med.
Anders: Jag gör nog ungefär samma analys som du men allt måste få ta sin tid. Just nu är vi den första besvikelsefasen och man måste få skälla, gorma och avkräva ansvar och misslyckande från någon. Jag måste dock erkänna att stormen blev mindre än jag förväntat mig. Snart är det dags att börja smida planer och sluta leden samt lägga en strategi för framtiden. Efter det kommer verkstad. Jag tror dock det är farligt att rusa åstad just nu när vi fortfarande är så sura på sveket.
Lova runt o hålla tunt är lita av ett signum och om jag var i dina kläder skulle jag nog ta det lugnt med dylika löften ingen har nog glömt vad du lovade i vintras i fråga om vargtilldelningen 2012 att påverka folket i maktens korridorer var det bästa sättet med facit i hand undvik det i fortsättningen förslag rikta er kraft mot tjuvjakt på Rovdjur och forsatt stödutfodring för våra klövdjur kräv en kraftig eftersöks ersättning ex 2500 per utryckning pluss fria skydskläder och ex 150,000 för en förolyckad eftersöks hund annars drar ni era medlammar ur eftersökspolen det måste kosta massor för staten att köra över oss som dom nu gjort
jag tror med all säkerhet att era medlemmar skulle välkomna hårdare tag med öppna armar
MVH Tommy
Daniel: Varför inte lämna plats för lite självrannsakan? Om SRF med en knapp budget lyckats sprida dessa gängse uppfattningar (210 vargar, björnar inget problem för någon och jägare är rädda för vargen) med så knappa medel kanske ni borde vika en del av er budget även till dylik ”informationsspridning”? Att ni sätter ett par tjänstemän bara på att publicera än fler artiklar och kommentera på än fler webbsidor behöver inte på något vis förhindra arbetet från ert perspektiv. Varför bara välja en strategi?
Jag tycker själv att det är helt emot mina egna principer att bete mig som Mikael Karlsson och SNF, som inte drar sig för att kalla vargjakten 2010 för okontrollerad, men så länge han får stå oemotsagd i Aktuellt är det den informationen som Svensson i soffan köper. Tyvärr.
Jag tycker för övrigt att ni nu ska ta upp ”Italian way”-spåret igen. Som man ropar får man svar och nu har regeringen valt att lägga sig platt för EU. Konsekvensanalysen innehåller ökad tjuvjakt (vilket Marit Paulsen är den enda jag sett kommentera publikt ännu) och jag tycker att ni ska lyfta det också. Jakten gav underlag för acceptans och nu är de båda historia. SRF (Robert Franzén och två medförfattare) har dragit slutsatsen att acceptans för rovdjur inte alls kan styrkas i områden med jakt på rovdjur. De menar att Strömsunds kommun, som har mest skjutna björnar, samtidigt har lägst acceptans. En mer fritänkande kan snabbt räkna ut att acceptansen är särskilt låg där eftersom att björnarna är så extremt många (det finns ett viktigt samband mellan stora stammar och stora jaktuttag, vilket SRF tycks ha missat..).
Detta beslut får nu ge prov på sambandet mellan acceptans och jakt. Statistik om tjuvjakt under senaste tio resp. två år tycker jag tydligt nog visar ett samband.
Vi ska inte leva i ett samhälle av anarki. Det finns dock vissa grundvalar att samhällsplanera efter. En sådan är att stort folkligt missnöje leder till att medborgare tar saken i egna händer. Det kan handla om svartjobb, hembränning eller tjuvjakt. Konsekvensanalysen borde ha gjorts och nu blir det spännande att följa utvecklingen.
Sannolikheten för en fullständig utrotning har blivit avsevärt större i och med det valda beslutet. Nu kan t.o.m. en skröna likt SVTs ”Vargkriget” besannas!
Att jobba för vargjakt har rimliga förutsättningar att lyckas.
Att jobba för nollvision däremot är ju med självklarhet dömt att misslyckas, ett rent slöseri med kraft och energi.
Att vräka ur sig massor med hat och oventenskapliga dumheter om hur naturen fungerar, som dom gör på JRF,s blogg bara för att det passar dom egna syftena är också dömt att misslyckas.
Om vi som vill ha vargjakt inte skall jaga över större delen av opinionen till dom som inte vill det, så måste det ske med sakliga och på kunskap grundade argument.
I Sverige har alltid extrema gaphalsar haft svårt att nå fram och så är det fortfarande.
Så låt inte ilskan gå ut över det sunda förnuftet, omvandla den till energi istället och kom ihåg att en aktion föder alltid en motreaktion.
Nu när bevararna jublar och tror dom har segrat så tror jag istället att fler människor än någonsin börjar fundera på om man ändå inte måste bedriva jakt på vargen.
Ett sansat jägarförbund som SJF kanske först nu har möjlighet att verkligen fånga folks uppmärksamhet och få dom att tänka till.
Därför tror jag det är mycket oklokt att nu i vredesmod lämna förbundet och således minska dom möjligheterna.
Mer utåtriktad verksamhet från förbundet kommer nog att krävas dock, sådant som också syns i media, kanske rent av försöka samla krafter tillsammans med LRF, hundklubbar eller andra och genomföra en demonstration för vargjakt, där man är noga med att det är jakt och inte utrotning man vill ha.
Det var bara en tanke från min sida, jag är ju inte ens jägare och vet inte vilka möjligheter ni har, men jag tror ändå att chansen att skapa opinion nu är bättre än innan Bryssel körde över småpojkarna i Stockholm.
JJ: Ditt sista inlägg håller jag helt med om. Vi ska synas mer och ta mer plats, på alla möjliga arenor. Vi måste också inse att alla måste bidra, precis som du på ditt jobb. Vi finns överallt och det ska vi nyttja bättre.
Daniel: Vargen kommer göra reklam för sig själv och ju mer varg det blir och fler blir drabbade så ja kanske kommer politker inse att det faktiskt inte går så bra att ha varg på sin tomt varje dag. En bra sida är http://www.vargfakta.se/tag/vargen-och-ekonomin/ där kan du se hur mycket allt kostar. Och på frågan hur vi ska visa omvärlden att jakt inte bara är en hobby så är mitt svar. Att ta med folk ut si skogen, starta bloggar,hemsidor m.m visa upp jakten och tala om hur mycket tid vi lägger ner. På mitt jobb så vet i stort sett alla 150 anställda att jag är en jaktidiot och dom har nog insett att jakten för mig är mitt liv. Ingen annan på jobbet som jobbar hela sommaren för att sedan när det blir höst och kalt ta ut sin semester och sitta på en stubbe i 6 veckor. Jag önskar dig en trevlig helg för i helgen är det premiär släpp.
JJ: Visst har vi alltid jagat men av samma skäl?
Jag tycker inte jakt är en hobby. Men, hur ska vi övertyga resten av världen om att det inte är det? Enda chansen är att visa hur mycket jakten faktiskt omsätter och vad rovdjuren kostar. Det har vi gjort under många år. Faran med det är dock att man ännu mer stänger ute vargen från sydsverige eftersom det är där jakten är värd mest och faktiskt sysselsätter folk.
Vill mitt förbund att jag ska driva en nollvision så kommer jag att göra det. Jag tror dock inte en sekund på att det är möjligt och då känns det ärligt talat som bortkastad tid och bortkastat förtroende. Svara nu ärligt, tror du verkligen svenska politiker och myndigheter med berått mod, som den första staten någonsin, skulle utrota vargen igen?
Daniel, jag menade inte att vi skulle gå ihop med Riksjägarna. Därtill har vi inom många områden alltför olika uppfattningar.
Men i denna fråga har vi inte råd att låta bli att samverka, inte ens med f-n själv, då menar jag INTE JRF.
Daniel: Jag ser mig som ett ”urfolk” för att så långt jag kan se i mitt släktträd så har vi jagad. Jag bedriver ingen hobby som jag ser det. Jag kan inte leva på jakten men jag lever för jakten. Jag tycker visst vi kan stå rak i ryggen och säga att vi vill inte ha någon varg på vår mark. Jag vet att den dagen det etabelar sig bvarg på min mark ja då är min stövarjakt förstörd. Och förmodligen hela mitt liv också. Tycker det är lite trist att du tycker jakt är en hobby, ´för dig kanske då inte jakten betyder lika mycket som för oss andra?
JJ: Då tror vi olika. Att jämföra oss med samerna anser jag inte vara riktigt relevant. De lever på sin näring, vi bedriver en hobby. De har status av urbefolkning, det har inte riktigt vi osv.
Daniel: Om du tror att vi skulle bli utestängda i vargdebatten om vi vill ha nollvision så tror jag du har fel. För om så vore fallet så skulle inte samerna få vara med och bestämma. Och som jag ser så har dom rätt mycket att säga till om.
Anton: Ärligt talat nej, hur hade det sett ut om vi som jobbar hårt med dessa frågor inte synts alls? Vad har du gjort för att förändra den bilden?
En annan väldigt vanlig åsikt från medlemmarna är att vi ska fokusera mindre på att omvända knäppgökar i kommentarsfält och mer på att diskutera med och informera de som bestämmer. Vad tycker du om det? Vi har inte oändliga resurser och vi är kanske en handfull tjänstemän som arbetar med vargfrågan i någon större omfattning. Ingen av oss jobbar bara med den. Tjänstemännen är inte de som fixar det du efterlyser, det gör du och andra förtroendevalda och medlemmar. Titta bara på SRF, de tror jag har 2 anställda och 3000 medlemmar, men jäklarns vad de ligger i och skriver insändare mm.
Det är lätt i det här läget att vilja hitta en syndabock och då ligger givetvis frontfigurer och vi som svarar här nära till hands. Jag tror dock alla måste ställa sig frågan vad man själv kunnat göra. Om vi sedan summerar allas tillkortakommanden och framtida viljor kan vi komma längre.
Sist, men inte minst, är antalet vargar så förbannat viktigt? I min värld är det t ex betydligt viktigare att samhället accepterar vargjakt. Det gör de idag. Sedan tror jag allmänheten skiter i om det är 210 eller 300.
Daniel: Känns det inte lite som ett misslyckande att trots dina 350 mediainlägg om rovdjur är den gängse uppfattningen att det finns 210 vargar i Sverige, att björnen inte är ett problem för någon och att jägare är rädda för rovdjuren? Och dristar man sig till att läsa ens en handfull kommentarer på ett öppet kommentarsfält i en rikstäckande dags- eller kvällstidning upptäcker man att vargen har en central roll för den ”ekologiska balansen”?
För övrigt har Island en tydlig nollvision på isbjörn. Den finns det betydligt färre av globalt än varg. På Island var den i samma stund som den klev i land akut utrotningshotad…
Du gör det för enkelt för dig när du säger att det ena måste utesluta det andra. Ett förbund som står för en nollvision kan mycket väl få vara med och tycka till om jakttider. Varför skulle det hänga samman? Ni har ju stridit för sommarjakt. Utesluter det att ni får strida för höstjakt?
Calle och Anton: Avslutningsvis, vad är mest demokratiskt och schysst:
Att fråga medlemmarna om de vill ha varg där de bor och sedan gömma sig och dra slutsatsen att detta innebär att vi ska ha en nollvision
eller
Faktiskt ställa frågan direkt; vill du ha nollvision?
Att dra slutsatsen att vi ska driva en nollvision bara för att nästan inga medlemmar vill ha varg där de bor är att göra det kusligt enkelt för sig och det skulle innebära ett tjänstemannastyre som inte ska förekomma i en organisation med förtroendevalda.
Fredrik: Det utgår jag ifrån att man beslutar om på den extrainsatta Orförandekonferensen. Vi har definitivt inte sagt ja så Eskil och Andreas får nog göra om den där sliden…
Min magkänsla säger väl dock att det är bättre att vara med än stå utanför. Jag hyser dock inget större hopp för att det blir någon särskilt konstruktiv samling. Det finns ju inga andra organisationer än SJF som ens redovisat mål, strategier, antal, kompromisser eller annat. Alla har hittills bara förhålligt sig till våra förslag. Blir det så även fortsättningsvis vill inte jag sitta i den där kommittén.
Calle och Anton: Mörner tror jag inte har någon jaktmark men jag och Gunnar har båda varg på våra marker. Så vi vet nog rätt väl vad det innebär.
Vi behöver inte fråga våra medlemmar vad de tycker. Det vet vi redan. Det här är en klassisk diskussion som vi haft i åtminstone 10 år. Jag tar kortvarianten. Om vi skulle driva en nollvision är dörren stängd för oss. Tror man att Sverige som första land någonsin ska strunta i de internationella konventioner man skrivit på så kan man driva nollvisionen. Om ni tänker tillbaka på vad som hände i onsdags tycker jag det känns mindre troligt att de där grabbarna ska bli så tuffa. De vågade ju inte ens gå till domstolen i det här fallet. Sedan måste man fundera på vad det är värt. Vi kommer aldrig få igenom en nollvision men vi kanske skulle få några medlemmar extra ett tag. Snart upptäcker vi dock att ett förbund som står för utrotning inte längre får vara med och styra jakttiderna. De får heller inte vara med och diskutera ett nytt älgjaktssystem och acceptansen för jakt kommer gå kräftgång.
Ni måste inse att för er och mig är vargen kanske en av de allra viktigaste jaktfrågorna. Men för de flesta av våra medlemmar är den frågan bara jobbig. Den absolut vanligaste kritiken mot vår hemsida, bloggen och våra tidningar är att de handlar för mycket om varg. Tror ni då att våra medlemmar skulle acceptera en nollvision vi vet inte kommer bli verklighet och en massa stängda dörrar för en fråga de skiter högaktningsfullt i. Det är nackdelen med ett stort nationellt förbund. Lojalitet och helhet är svåra saker. Det är också därför vi drivit på så hårt för att regionalisera viltförvaltningen, vilket nu börjat ske. Problemet är då att det är inte längre vi som jobbar nationellt som avgör frågorna, då är det ni där ute.
SJF är den enda organisationen som solidariskt stått upp och sagt att alla län ska ha varg om vi nu ska dras med den. Jag tycker det är storstilat och rättvist samt rakryggat. Finns det någon annan organisation som ens har någon plan, policy eller vision? Nu får vi lida för att vi försökt vara öppna, realistiska och rättvisa. Det är alltid lättast att skälla utan att ha ansvar eller behöva komma med egna lösningar.
Och Anton, vi har aldrig hyschat eller strukit medhårs. Vi har alltid varit de som pressat politikerna hårdast i vargfrågan och faktiskt nått resultat. Vi kanske skulle pressat ännu hårdare men i min värld finns organisationer som har en digrare hemläxa. Jag har nog sagt vad jag tycker i såväl rikstv som riksradio och snart varenda tidning i det här landet. Det är lätt att gnälla nu men om jag tittar i min sammanställning av 2010 var jag i olika media cirka 400 gånger. 350 av dem rörde stora rovdjur. Kom inte och säg att vi negligerat eller förringat frågan. Vi har lagt betydligt mer pengar och kraft på rovdjursfrågan än vad som är motiverat utifrån hur många av våra medlemmar som berörs. Jag tycker det är rätt men innan man kräver ytterligare massor av resurser och krafttag ska man nog ha det i bakhuvudet.
Björn: Jag har idag svårt att se ett enda Jägareförbund. Vi har för olika åsikter i för många frågor. Däremot har vi nu inlett en bred dialog med en massa andra organisationer. Det kan kanske komma något bra urt det här…
Vad gäller vad vi kan göra så ser vi nu i fler och fler fall hur jägarna vägrar att utföra skyddsjakter. Hittills har vi gjort det gratis med hot och spott samt spe haglande över oss. Jag tycker nog vi gemensamt ska fortsätta skyddsjaga varg som tar hund men som i fallet nu nere i Östergötland vetifan om vi ska skjuta vargen åt staten då LRF sökt. Då kan de betala. Så kul är det inte att jaga varg.
Herr varg: Dessutom skyddsjagar vi varg som skadar tamdjur. Tamdjur kan vara till exempel får, ren eller en hund. Jakthundar är tamdjur och ska skyddas och ersättas som alla andra.
Hur har SJF tänkt agera med regeringens förslag på en nationell kommitté? Enligt den slide som visas upp SKALL bland annat LRF, SJF, JRF och SSR ingå.
Uffe: Givetvis ska vi ompröva våra jaktformer om det går. Vi medverkar också mycket aktivt i arbetet för att hitta skydd för hund mot varg. Skulle man moty förmodan hitta något som funkade har vi i princip löst vargfrågan över en natt.
Att vargen med automatik innebär minskade älgstammar håller jag inte med om. I många vargrevir har vi väldigt mycket älg idag, helt enkelt eftersom man slutat jaga där. Därför är jag lite förvånad att inte de stora skogsbolagen kliver in på arenan…
Mikael: Du har helt rätt. Historiskt har vi förhindrat en spridning av vargstammen mycket effektivt genom skyddsjakten. Det beror uteslutande på ekonomi. Hade politiker och myndigheter menat alvar med att vargen ska sprida sig i landet hade de satsat x antal hundra miljoner på rovdjursstängsel i södra Sverige. Nu blir det billigare att skyddsjaga dem då de kommer nedåt och hålla dem på skogen i mellansverige. Sorgligt men sant och inget att hymla om. Vi får väl titta på de nya skyddsjaktsreglerna då de kommer, det kan finnas öppningar i att skjuta hela flockar där det totala rovdjurstrycket är för stort. Det hade varit ett fall framåt.
Martin: Snyfthistorier är omdiskuterade. Vi lägger ut varenda vargincident på hemsidan men vi får också massiv intern kritik för det. Den absolut vanligaste kritiken mot såväl hemsida som bloggar och Svensk Jakt är att de handlar på tok för mycket om varg.
Perra: Riksdagsbeslutet gällde tills en rad kriterier var uppfyllda. Carlgren hävdar att de nu är det och därigenom kan det rivas upp. Vi tittar på om vi kan göra något åt det men det ser svårt ut…
Calle S!
Jag tycker att du förenklar det hela!
Jag ser själv helst inte ser några vargar i landet över huvud taget, så därvidlag är vi överens, men jag anser att det är ett omöjligt mål.
Även om föreningens majoritet tycker att det är OK med nollvision så är det politiskt ogenomförbart. Det beror som bekant på olika konventioner vi skrivit på och medlemskapet i EU. Vi bör inrikta oss på det som är möjligt, inte spilla kraft på det omöjliga.
Så frågan är om vi ska vara till 100% rakryggade och bli marginaliserade eller om vi ska driva en linje som kan vinna acceptans?
Det är inget lätt val.
Calle Seleborg har rätt! Du Daniel frågade mig hur SJF skulle ha agerat. Jag tycker att den rätta vägen framåt är att fråga folk om de vill ha varg på sina egna marker. Det är ingen idé att ställa frågan till andra än de som verkligen har marker kring sitt boende (eller jaktområde). Ni har ju t.ex. sett exempel på att inte ens SRF i Södermanland vill ha varg i sitt län (ansgås olämplig t.ex. p.g.a. ett tätt vägnät och olägenhet för fritidsboende…). Hittills har förbundet alltid strukit politikerna medhårs och försökt omvända upprörda medlemmar istället för att föra deras talan. Genom att hela tiden utnyttja att antalet berörda varit färre har ni kommit undan med det en tid (på samma vis som (S)-regeringar alltid agerat totalt passivt i vargfrågan, just för att de berörda var för få för att kunna göra sig hörda).
Det kanske är dags för SJF att faktiskt kunna jobba med frågor som berör bara en mindre andel av distrikten? Frågan om en sommarjakt på morkulla eller inte berör kanske fler distrikt, men frågans art är en sådan trivialitet jämfört med frågan om man ska kunna jaga med hund överhuvudtaget i några få län.
Det finns ingen trovärdighet när ni står där i rutan och säger att vargen har en självklar plats i vår natur. Skillnaden jämfört med exempelvis Ryssland är att de har riktiga vildmarker (och de skjuter den så fort den visar sin nos nära bebyggelse). Hela Sverige brukas i någon omfattning. Så är det bara! Jag skulle önska att du stod upp för din åsikt NIMBY även inför kamerorna. Och förklara varför! Förklara vad vargen gör (exemplen på Vikbolandet och Beateberg är ju numera riksbekanta) och hur det påverkar livsstilen. Argumentera för vargens stora numerär (går ej att jämföra med sibiriska tigrar..) och obetydlighet för Sveriges natur!
Det är så förbannat kortsiktigt och kränkande att NIMBY-spåret dominerar så fort vargen börjar röra sig söderut, medan man i årtionden fått bära bördan i vargbältet under ett centralt hyschande från majoriteten en bit bort.. Frågan om vargens existens i våra skogar har bara och endast att göra med folkviljan lokalt. Vi kan kalla det lokal vetorätt. Den tillför faktiskt inget konkret positivt för ekosystemen. Kadaver skapas tillräckligt genom bl.a. trafiken. Toppredationen klarar vi människor utmärkt själva. Vargen är rysk och väl spridd i öster. Den är totalt oviktig för vår biologiska mångfald. Som så många redan konstaterat är den ett hot mot biologisk mångfald då den försvårar fäbodbruk och naturbete, som är en förutsättning för artdiversionen. Därtill har vi unika lantraser värda att bevara. Och viktiga kulturmiljöer riskerar dessutom att förloras.
Jag såg igår en webbfilm om hur Island tog emot en långsimmande isbjörn. Omedelbar avlivning! I det landet tycks Bryssel inte vara huvudstad. Det kan de vara tacksamma för.
Marit Paulsen sammanfattade det mycket bra i Svensk Jakt idag. Tjuvjakten kommer att öka rejält och enligt min mening har regeringen nu gjort det legitimt. De räknar inte med annat. De krattade manegen för det genom att ändra lagen i våras för att kunna genomföra avlyssningar m.m.
Inte fullt så enkelt Daniel
Visst är det politikerna som har det slutgiltiga ansvaret. Men de handlar efter de många mer eller mindre goda råd de får under resans gång. Alla som faller in i kören om Sveriges livskraftiga vargstam är medskyldiga. För dig, liksom Glöersen och Mörner gäller NIMBY. Men om ni inte själva vill ha varg på edra marker hur kan ni arbeta för att någon annan ska tvingas acceptera den? Det enda rakryggade vore att ställa frågan till medlemmarna: ”Vill du ha varg där du lever och verkar?” Om majoriteten säger nej ska nollvisionen vara föreningens linje.
Daniel!
Fler bundsförvanter?
Självklart tänker jag på JRF, sedan kan vi ha olika uppfattningar om hur dom hanterade överenskommelsen med regeringen. Vi har dessutom olika uppfattningar i älgfrågan.
Men det är dags att lägga interna jägarkonflikter åt sidan och bjuda in Solveig och grabbarna till rådslag.
Enade vi stå, söndrade vi falla, det har ju visat sig förr och senast nu.
Ibland får jag för mig att vi har ett viktigt påtryckningsmedel. Vi ställer helt enkelt inte upp på skyddsjakter av vare sig rovdjur eller klövdjur.
Om det ingår i det allmänna uppdraget vet jag inte, då får man väl dra av dom pengarna och köpa tjänsten till konsultpris på öppna marknade, Isakssons Skyddsjakt AB, hmm.
Staten får väl ta ansvar för sin politik, det ska inte vi göra.
Eftersök, där är jag kluven, staten bör betala de faktiska kostnaderna även där. Dagens allmosor bygger på idealitet.
När regeringen gör så här bör man också få ta de fulla konsekvenserna.
NVV, där har jag heller inte så stort hopp, men direktiven till verket måste bli tydliga, dom har ju haft en annan agenda än riksdagen och lyckats komma undan med det. Det är fullständigt obegripligt om inte regeringen talat med kluven tunga, vilket jag börjar misstänka.
Där anser jag att vi måste få regeringen att ta sin verkschef i örat.
Bäste Herr Varg. Licensjakten grundade sig på det att man skulle kunna tillföra nya gener för vargarna vilket innebär att man, för att hålla sig under taket 210 vargar i landet, måste ta bort ett antal för att kunna tillföra ett lika stort antal. Med detta menas nog inte heller att man släpper ut eller flyttar lika många som man skjuter då vargar, hör och häpna, också reproducerar sig och dessutom gör så framgångsrikt.
Till Thomas Björklund
Att licensjakten på varg tillfälligt stoppas är ett dråpslag mot jägarna, tycker du. Jag trodde att licensjakten var till för att vargar är ett hot mot får och renar. Vem är den blodtörstige besten i den här soppan?
”Tills dess kan du väl försöka fixa ett konstruktivt mot förslag mot vår argumentation för att Rumänien ljuger som en häst travar, deal?”
Minnesota har samma täthet av varg som Rumänien, Ok?
Frågan är dock om vi inte måste omvärdera det sätt på vilket vi jagar. Två hundar efter en hare eller en räv är nog inte värre än en. Klövvilt får man väl jaga med en hund då men det kan kvitta för klövviltet lär väl bli en ganska så resurssnål jakt när vargstammen tillåts växa. Vi skall ha klart för oss att de skånska adelsmän som en gång fick äran av att rädda rådjuren i landet hade en stor hjälp av alla som under sent 1800-tal jaga varg så att den reducerades kraftigt. En stor rovviltstam betyder per automatik också en mindre klöviltstam. Nu kan vi välja att som organiserase jägare slåss mot de väderkvarna som kallas för EU-kommisionärer eller så kan vi göra som andra som framgångsrika organismer i naturen, nämligen anpassa oss. Ett sätt att göra så är att släppa allt som vi höll högt igår angående vår jakt och helt omvärdera detta t e x sättet att jaga med hund. Det finns INGA länder i världen med vargstam som jagar med ensamma hundar i markerna, märk väl INGA. Tänker förbundet fortsätta att skuggboxas eller tänker man driva olika parelella linjer där en är lobbyism för anpassade jaktformer för vargland? För en sak är säker, att snacka vargen ur landet, det klarar ingen.
Jag känner att om man tillåter skyddsjakt på problem individer eller grupper men inte licens jakt så kommer det innebära att det blir där vargen ny etablerar sig som den kommer skjutas. För inte kommer det att tillåtas skyddsjakt om det inte finns några akuta problem.
Tror nämligen inte att vargarna ställer till så mycket skada där den varit ett tag och mäniskorna i området har anpassat sin djurhållning osv. Om detta antagande är rätt så kommer inte vargen att sprida sig så fort. Detta gör att vi inte kommer till den majoritet som Daniel skriver om.
Daniel. Hur är det möjligt att miljödepartimentet med Carlgren i spetsen kan ändra riksdagens beslut från 2009 om rovdjurspolitiken närmast över en natt? Är det inte ett solklart fall av ministerstyre? Är det möjligt med en JO-anmälan eller är jag helt ute och cyklar?
Min mening.
Helt rätt att avbryta samarbetet med regeringen då de solklart själv rev den överenskommelsen själva. Det samarbetet bör heller inte tas upp förrän vi vet och sett hur den tänkta skyddsjakten blir dvs inget förankringsarbete eller annat innan första skyddsjakten med de nya reglerna är avklarad så att vi inte går på något lurendrejeri igen. Skall regeringen få tillbaka förtroendet så måste de leverera först och inte bara snacka! Under tiden är det naturligtvis bra om fortsatt dialog förs men som sagt jag vill inte se att SvJF börjar krypa och köper någon gris i säck från regeringen för då lär vi inte få vad de säger.
Mao när regeringen väl börjat leverera kan vi diskutera om vi är nöjda med vad de levererat och om vi då bör samarbeta igen.
Sen tycker jag att man på något sett bör pumpa ut ”snyfthistorier” och andra sensationnyheter som kan få publicitet och låta den stora massan se vad resultat av stora rovdjurstammar blir och vad det kostar. Borde finnas gott om nyheter som kan passa på löpsedlar eller iaf få lite plats i någon större tidning som gärna klipp och klistrar lite vid nyhetstorka.
Vad gäller varg i renbetesland så ser jag inte vad vi kan vinna på det i längden. Visst det skulle kännas bra om vi spred ut minimalt med vargar över hela Sverige men jag tror knappast att man skulle minska densiteten utan snarare öka minimitalet i långa loppet och då står vi där lurade igen med en STOR vargstam och hundjakten tillintetgjord i hela Sverige mer eller mindre.
Något som också är viktigt är lodjuren. Här vill jag också se regeringen och NV leverera och det snabbt. För oavsett vad tycker så är jag rädd att regeringen har genom vargbeslutet nu också sett till att alla stora rovdjur kommer förvaltas a´la Italia tills regeringen får tillbaka förtroende hos jägarkåren. På det sättet kunde regeringen valt en bättre tidpunkt än början av jaktsäsongen att komma med sina nyheter om vargjakten. Att återfå förtroendet kommer ju knappast ske förrän vi fått jaga rovdjur igen och det sker ju främst på vintern så tills dess är det nog dessvärre ciao….
Calle: Svaret är enkelt. Ansvaret ligger alltid hos de folkvalda politikerna. Eller?
I rovdjursfrågan har vi dessutom ett lätt egensinnigt verk att brottas med. Det gör inte saken enklare.
NIMBY är en självklarhet. Jag är den förste att erkänna att jag inte vill ha varg där jag bor. Det enda jag kan säga här är att vi nu ser, tydligt, hur acceptansen sjunker med ökande vargstam. Kanske vi en vacker, eller regnig, dag når den kritiska massan och punkten då en majoritet inte längre accepterar varg i hela Sverige eller över huvud taget, vad tror du?
Vems är ansvaret?
Varje varg betyder problem för näringsidkare , djurhållare, och jägare inom vargens revir. Vänligen tala om vilka SJF tycker ska drabbas av kostnadsökningar och den ständiga oron för sina djur. Hela debatten går ut på NIMBY. Så länge inte jag drabbas är det ok med varg. Även djurhållare som ursprungligen är positiva till varg i Sverige verka byta åsikt efter några angrepp. I en sann demokrati offrar man inte minoriteter och individer för att kamma in några extra röster.
Anton: Det är lite mycket nu med blöjbyten och fotbollsskolor förutom det här vargeländet så jag missade din kommentar. Den är ute nu.
Jag kan ge dig rätt delvis. Vi har ofta väldigt många faktabaserade budskap i vargfrågan. Kanske skulle vi istället fokusera på några få, köra stenhårt och låta motståndarna producera lite motbevisning?
Ska vi verkligen förändra hela förbundets arbetssätt i alla frågor för en vinters inställd licensjakt? Jag förringar inte nederlaget men nog gör vi väl en del bra saker och visst har vi väl uppnått en del andra segrar på senare år?
Självklart är vi blåsta! Vi har turnerat i hela mellansverige och förklarat, inte försvarat, regeringens rovdjurspolitik. När man då rycker bort det för oss viktigaste benet, taket, blir man blåst. Inget att hymla om. Men, menar du att vi inte skulle ha huggit på det betet från början? Vad skulle vi gjort istället?
Robert: Just trafikeftersöken vurmar jag lite extra för. Jag tycker inte vi ska lägga ned dem. Varför ska skadade vilt lida för att politikerna gör fel? Vi kan överväga mycket annat men att straffa några för ett fel andra begått gillar jag inte. Däremot tycker jag vi kan överväga om vi ska delta gratis i skyddsjakter till exempel. Ta det aktuella fallet i Östergötland nu. Ska staten bara räkna med att vi ställer upp med obligatoriska hot och spott samt spe?
jörgen: Vi har redan idag ett flitigt utbyte och umgänge med EU-funktionärer. Vi var bland annat med då kommissionen besökte oss i vargfrågan i somras. Men om du läser kommentarerna här så ska du se förslag på motsatsen också. Det är inte alltid enkelt med 180 000 uppdragsgivare…
Att vi måste bli mer aktiva i Bryssel, så länge vi är med i EU är vi helt överens om.
Calle: Med all respekt, du är nog den sista jag tar råd av i den här frågan. Som du ser så verkar många efterlysa ökad kaxighet och ännu mer av mytsågande och lögnsmashande. Ledsen för det. Jag tar gärna ytterligare en rond, med tunnare handskar, om medlemmarna önskar sig det. Tills dess kan du väl försöka fixa ett konstruktivt mot förslag mot vår argumentation för att Rumänien ljuger som en häst travar, deal?
Uffe: OK. Jag håller helt med dig. Ska vi ha 1000 vargar lägger i alla fall jag ner och drar dit pepparn växer och jagar duvor istället. Dock sa faktiskt Carlgren att det inte blir fler än de 450 som hittills kommit på förslag från Rovdjursutredningen. Sedan får man fundera om man litar på honom den här gången…
Mörner får nog tycka vad han vill. Han och hans hund avgör inte det här. Det gör en remiss till alla Länsföreningar och vår Forsknings och Förvaltningsgrupp samt förbundsstyrelse. Det lovar jag mitt avtryckarfinger på.
Vad gäller parsläpp så har vi ingen policy eller riktlinje mot det. Dock har vi sagt att fler än 2 hundar aldrig behövs. Kanske får vi ändra också på detta men då måste vi börja skilja på olika jaktformer. 2 eller 3 stövare efter en hare skiter nog haren i men börjar vi prata vildsvin, till exempel, gillar jag det inte…
Björn:
1: Nej, inte enligt Regeringen.
2: Jag kan bara ge ett personligt svar här. Jag litar inte på NV efter vinterns debaccel. Hade de följt riksdagsbeslutet hade vi haft ett helt annat läge idag. Då hade jag faktiskt kunnat se regeringens agerande i ett annat ljus.
3: Där har du pudelns kärna. NV är nyckeln till framgång. Det är här jag tycker vi ska fundera och lägga krut. Vi har alla möjligheter fortfarande, även med gårdagens beslut men det känns som att vi har lång väg att vandra med NV…
4: Egentligen inga. Vi är mer beroende av dem än de av oss. Visst kan vi sluta inventera, men blir det bättre?
5: Jag tror du får svårt att få jägarna utanför vargområdet att ställa upp på det…
6: Vi har sedan länge varit överens med SKK, LRF, samerna och några till. Har du förslag på fler / nya bundsförvanter?
Henrik: Samerna betraktas som ursprungsbefolkning och Sverige har exempelvis fått kritik av FN för att vi inte gör tillräckligt för att skydda deras traditioner. Där har du en avgörande skillnad. En annan är just det faktum att renarna vistas över mycket stora, ostängslade vidder.
Daniel: Jag har en kommentar som tydligen ännu granskas i ämnet ”Tror vi att det var en slump?”. Senare kommentarer är publicerade. Är jag censurerad eller bara bortglömd?
För att besvara flera motfrågor du ställt till mig: SJF behöver ta för sig mer i debatt med meningsmotståndare. Det spelar väl ingen roll att ni hörs mer än LRF om de inte ens befinner sig i samma studio med en kamera mot sig? Det är ju debatten på plats som ska vinnas och fakta måste få komma fram tydligare! Ta för er och hugg på osanningarna! Gång efter annan får vi höra att det skulle vara faran för eget liv som jägare är rädda för när det gäller varg. Tröttsam diskussion och det är inte konstigt att SNF och SRF vill föra den…
Menar du allvar när du tycker att man ska vara försiktiga avseende förändring i och med detta bakslag? Detta är väl bevis nog för att allt måste förändras!?
Och nej. Det hade inte varit bättre om ni varit ännu mer anonyma. Självklart inte.
När det kommer till rovdjursfrågorna och er policy för agerande anser jag det lika självklart som för politiken i stort att de drabbade ska ha tolkningsföreträde. Om ni har 24 lokalförbund och bara en handfull har varg så ska de 19 oberörda inte kunna styra över den berörda minoriteten. Därför är det beklämmande att ni tydligen turnerar runt i Gävleborg och för regeringens talan för rovdjurspolitiken. Medlemmarna utbildas att tycka rätt (det finns ett finare ord för det: indoktrinering). Tack fan för att ni nu känner er rejält blåsta!
”Varför påtalar ni inte tydligare de direkta lögnerna och sifferexerciserna som inte är korrekta? Varför är ni hela tiden så defensiva och låter bli att utnyttja tillfällena då de kommer?”
Den uppenbara förklaringen är ju att det inte finns såna lögner och sifferexerciser bland bevarandesiden, även om Daniel gärna vill påskina sånt.
Det finns inga dumheter bland dessa som till ex. jägareförbundets exempel där man ”visade” att vargen är tusen gånger farligare än trafiken, eller som Daniels och Gunnars påståenden om att det är helt omöjligt med dessa stora stammer av varg som bevarandesidan visar på finns i Rumänien eller vart det nu var.
Är det inte dags att jägarkåren sätter ner foten ordentligt den här gången. Kan vi lägga samarbetet med regeringen på is när det gäller vargfrågan så kan vi väl lägga samarbetet på is när det gäller eftersök av trafikskadat vilt (det är polisens ansvar att lösa att eftersöken blir utförda inte vårt). Varför ska vi som jägare hjälpa staten när dom inte vill lyssna på oss som lever med problemen.
Ok, Daniel jag tycker att ett av huvuduppdraget för SJF är ett utträde ur EU, men jag är naturligtvis medveten om att det kan dröja något innan det blir verklighet även om jag hoppas att Eurokrisen kanske kan välta hela EU över ända!
Men fram till dess måste vi acceptera att besluten tas i Bryssel och det är viktigare att ha närvaro där än i Stockholm. Jag vet att SJF har en man där som säkert gör ett bra jobb, men en ensam person räcker bevisligen inte. SJF bör utöka den delen avsevärt!
Dessutom borde man erbjuda varenda EU tjänsteman och politiker att på något sätt delta på jakt vid sverigebesök. Mycket jobb och pengar? Självklart! Tyvärr tror jag att det är nödvändigt för att få behålla jakten överhuvudtaget utan att måsta kalla det för skyddsjakt. Detta gäller även älg och hare!
”Kanske vet just du också vad vi skulle gjort annorlunda för att ha undvikit gårdagens besvikelse?”
Ett förslag är att Jägareförbundet och speciellt ni som bloggar här borde vare lite mindre kaxiga, tro lite mindre på er förmåga att styra allt, att veta allt.
Då hade ni möjligen inte haft så många besvikna medlemmar som ni har i dag.
Jag får väl börja med att förtydliga det jag skrev. Jag skall inte gå ur. Det jag menar är att det inte är någon mening med att vara medlem i ett förbund för jakt i ett land där jakt endast med största svårighet kan bedrivas, vilket ju kan bli fallet om vi når si så där 1000 vargar, och det är ju en realistisk möjlighet med tanken på gårdagens beslut. Jag tror inte att medlammernas intresse i fallet om kullan går före Mörners hunds då det skulle bli mycket påtagligt att ett förbund som är politisk oberoende sällan kan skapa den maktsfär runt sig som krävs för tunga politiska beslut så därför väljer noh Mörner att släppa sin hund på kullan i stället för att förlora sträckjakten ännu en gång och med allt vad det innebär i negativitet för förbundet. Jag skall också komma med ett konkret förslag. Skippa det här med jakt med ensam hund och jobba för jakt med parsläpp. Så jagar man i länder där det finns varg och så jagade man här i landet innan vargen försvann och man gör/gjorde det med framgång också. Vargen kan vi nog inte räkna bort numera…….eller vad tror du, Daniel, förbundet till trots?
Framåt i natten!
Nya frågor reser sig upp ur dvalan, grundat på att regeringen fjollat ur, tagit time out och lämnat över ärendet till NVV:
1. Gäller riksdagsbeslutet om 210 vargar fortfarande?
2. Kommer NVV respektera beslutet om det gäller, det har dom inte gjort hittills?
3. Hur ska vi påverka NVV att snabbt tillåta skyddsjakt så att antalet vargar, där dom ställer till problem, snabbt skjuts ner i antal?
4. Vad har vi för påtryckningsmedel för att visa NVV att vi menar allvar?
5. En total bojkott av all jakt, kunde det vara något?
6. Vad finns det för möjligheter att komma överens med andra organisationer om vargstammens utveckling?
Fundera på dom frågorna, kära vänner.
jörgen: Du är som vanligt klok. Man kan dock inte sluta fundera på om och när det här tar slut. Någon skrev att vi vann slagen men förlorade kriget. Är det slut nu? Nix. Vi ska också lyfta blicken och se att vi faktiskt uppnått en hel massa i rovdjursfrågorna de senaste åren. Vi har varit nominerade till årets lobbyorganisation 2 av de 3 senaste åren. Det svider nu, men vi ska också veta att när nu EU-domstolen hanterat vargfrågan denna gång kan de inte ta upp den igen. Då kanske det ändå kan bli lite åka av?
Michael: Som jag skrivit tidigare är fjälljakten undantaget i min värld. Vi har misslyckats där, det är ingen hemlighet. Av BÄFVER-frågorna är F:et det som inte är på rätt väg. Dessutom kan jag den frågan väldigt dåligt, men ändock.
Då måste jag fråga av okunnighet, har ni försökt driva er linje via förbundet, som motioner?
Att vara ett enfrågeparti är alltid enklast, då slipper man ta hänsyn till vare sig resten av världen eller en framtid. Nu har vi vare sig offrat fjällfrågan i någon bytesaffär eller hållt någon i handen. Det kan du vara säker på. Det är dina konspirationsteorier men ska de bli trovärdiga får du nog komma med något mer än bara påståenden.
Även vi jobbar vidare med frågan, jag vet dock inte exakt hur eftersom jag inte gör det personligen. Vi har varje år ett 40-tal stämmobeslut som ska arbetas med, ofta under flera år. Vore det inte konstigt om vi inte ibland väljer fel strategi eller arbetssätt?
Avslutningsvis, är det inte självkritik och rannsakan samt öppenhet vi sysslar med just här just nu? Ser du något av de andra drabbade förbunden som ens kommer nära den dialog vi har här just nu?
Daniel, det är inte lätt för den som är ärlig och vill följa regler i ett spel där alla andra fuskar och domaren är mutad. Så är det för dom skandinaviska länderna i EU i allmänhet och för dom svenska jägarna i synnerhet!
Uffe: Morkullan är ett gott exempel och egentligen första gången jakt blev politik. Ett dråpslag. Vi ser dock idag att några länder nere i Europa fått till sommarjakt på morkulla, men de har fått släppa andra jakttider. Vi kanske också har det valet och frågan blir högaktuell inom kort när vi ska ta fram det nya jakttidsförslaget. Jag tror dock medlemmarna har större inflytande än Mörners hund på utfallet.
Att vi inte hade tänder att behålla licensjakten i vinter är uppenbart. Det intressanta är väl om vi med några förändringar någonsin kan få tänder att avgöra frågan på egen hand. Vad tror du?
Självklart ska vi inte åka ifrån medlemmarna, det är liksom själva meningen att alla ska med nu. Ju fler vi blir desto starkare lär vi bli. Jag tycker faktiskt det är förbannat konstigt att en del nu skriker att de ska gå ur när de verkligen behövs. I medgång finns i min värld mindre skäl att vara medlem än i motgång, särskilt om man vill påverka, eller?
Jörgen: Du kanske är något på spåren där. Vi var naiva i EU-frågan på 90-talet. Kanske är vi naiva nu också? Är vi helt enkelt för rediga och godtrogna?
Anton: att fördela vargstammen på hela Sveriges yta kanske aldrig blir aktuellt, men vad vi behöver är en debatt i frågan. Varför är det så självklart att rennäringen ska särbehandlas som sker idag? Vad vi behöver är ju att alla djurhållare behandlas lika. Om mina får kastar eller blir rivna är det ju minst lika illa, eller är det skillnad på djur och djur?
Jag vill att vargfrågan plockas upp i ljuset och debatteras öppet, annars vill jag också ha tillgång till muntliga skyddsjaktsbesked över telefon från Naturvårdsverket!
Man kan säga att gårdagen var historisk i det avseende att man inte bara avlivade allt förtroende hos djurhållare och jägare utan också den etik som ändå präglat frågan om varg både retoriskt och jaktligt. Vargen kommer nu att betraktas som mer eller mindre fredlös. Denna sten kan JF rulla både till höger eller vänster men den kommer att liggga stadigt i alla fall. Morkullan är ett typexempel på hur lätt det är att få tillbaka något. Mörner svarade mig på Elmia att Morkullan skulle gå att få tillbaka till sommarjakt men då skulle det innebära att alla som jagade med hund efter fågeln inte fick chansen (han höll själv en vorsteh i koppel under diskussionen). Jag tror inte ett ögonblick på att det är möjligt i vilket fall att få tillbaka varken varjakten eller jakten på kulla för de tänderna har inte förbundet tillgång till och det ville inte Mörner erkänna. Inte heller var han villig att tala om jakt med flera hundar i marker som håller varg då det inte står i balans med det sätt på vilket han uppfattatde att vi jagar här i landet. Nä, det är bara att konstatera, vi vann en del slag men förlorade kriget. Så åkandet som utlovas lär nog inte gå fortare än att vi medlemmar hänger med ( så länge det nu är lönt att vara med).
Bra Daniel att du är tydlig med att EU enbart har varit negativ för den svenska jakten (därmed också den svenska naturen) tyvärr var ju dina företrädare otroligt naiva på den punkten inför det ödestigra valet på 90-talet. I förbundets arbete för det svenska viltet så tycker jag att det borde ingå att verka för ett utträde ur EU.
Tror vi ska låta renbeteslandet vara fredat, öppnar vi där kommer man skrika om 4000 vargar! Nästa flytt borde ske av ett par till Tyresta nationalpark!
Daniel,
Tackar för det öppna målet! Du skriver ” Är det inte mer relevant att fråga sig vad jag kan göra för SJF nu? Eller gör man som dig och står utanför, man ska dock inte drömma om att man blir starkare ensam eller kan påverka förbundet utifrån. Det vet om någon du själv, eller hur?”
Ja det vet jag! Vi var 4 privatpersoner – men med stort stöd av fjälljagarna – som lyckades samla oppositionen till en gemensam motion där man krävde en ändring av § 3 i rennäringsförordningen, denna blev senare till ett utskottsbetänkande i Jordbruksutskottet med en majoritet av riksdagen bakom sig. Den föll tyvärr på grund av klåpare som tryckte på fel knapp eller inte var på plats men en ny omröstning är på gång. Vi arbetar vidare, vad gör ni i frågan?
Detta gjorde VI som privatpersoner medans det stora förbundet inte lyckades uppnå något i fjälljaktsfrågan. Detta trots alla råd, hemliga mötet och strategier. Så du behöver inte berätta för mig vad man kan uträtta som ensam och liten. Känns det inte pinsamt att vi – utan resurser – lyckades så bra samtidigt som ni inte kom någon väg, detta medan ni kramade om Erlandsson? Självklart hade man kunnat kommit snabbare fram med ert stöd men ni valde att torpedera hela frågan – detta till förmån för en annan fråga ni förlorade i går!
Det finns två stämmobeslut på att ni ska DRIVA frågan om en ändring i §3 men ni är pinsamt anonyma. En sak är att bryta mot en stämmobeslut, en annan är att inte bry sig eller förhala det hela genom floskler som ”vi kan inte torgföra allt vi gör”.
Det samma tillvägagångssättet verkar ha varit norm i vargfrågan, jag känner ingen i varglänen som inte känner sig överkörda av Förbundet och politiker, heller inga som är nöjda med ert arbete eller kan se att ni har lyssnat på dem.
Jag drömmer mig inte tillbaks till en tid där jakt inte var politik, jag drömmer mig tillbaks till en tid där Jägareförbundet inte bad om ursäkt för sin blotta existens!
Var är öppenheten i förbundet? Var är självkritiken? Istället för att erkänna sina fel så hoppar ni – som hungriga vargar på hunden – på de som du kommer med välgrundad kritik…
Michael Fossum
Jeff: Ett litet ljus i mörkret är att NV nu organiserat om ganska ordentligt. Jag är inte säker på att det gjort det hela bättre men chansen finns…
Anton: Om vi varit populistiska hade vi väl hävdat alla vargar i norr? Nu är vi solidariska och ensamma om det, men visst kan vi ändra på det. Skulle vi fråga lokalt skulle ingen vilja ha varg, men en bred majoritet vill ha varg i Sverige, någon annan stans. Det är den frågan vi ska lösa.
Vad gäller antalet vargar så kommer alla seriösa medier alltid att gå på Skandulvs siffror. Jag tror de är hyfsat korrekta utifrån dagens inventeringar. Störst chans att förändra detta är enligt mig att se över inventeringarna.
Är vi verkligen defensiva? Vilka jämför du med? JRF, LRF, samerna, SKK? De har väl inte direkt synts till på barrikaderna? Visst kan jag vara tuffare nästa gång jag är i tv, men det är en svår balansgång. Är jag för tuff får jag aldrig komma tillbaka och minns att det inte är dina behov jag ska tillfredsställa. Det är allmänheten som avgör rovdjursfrågorna till slut. Hur skulle de uppfatta jägarna om vi blev argare och burdusare? Acceptansen för vargjakt ökar och acceptansen för varg minskar. Vi har världens högsta acceptans för jakt. Det anser jag är ett kvitto på att vi agerat någorlunda rätt. Att sedan EU sätter käppar i hjulet har knappast med vår mediastrategi att göra…
Jag tycker nog vi varit rätt flitiga i att försöka punktera lögner. Vargfrågan har nog också varit bland det mest uppmärksammade i media sista åren. Så nog har vi haft utrymme och försökt. Jag tror snarare vi ska börja om ännu längre tillbaka. Att vi sedan har en bred folklig förankring för vargjakt i synnerhet och jakt i allmänhet är väl, återigen, ett kvitto på att vi i grunden är rätt ute? Kanske ska vi vara försiktiga i att förändra massor på grund av ett, i och för sig tungt, enda bakslag?
Har dragit detta förut, fast i andra sammanhang. Har arbetat med TV och film om bland annat jakt i snart 20 år. Har ett flertal TV-serier bakom mig som behandlar ämnet jakt. Men har även arbetat med nyheter på både SVT och TV4.
TV och media påverkar oss mer än vad vi faktiskt inbillar oss.
Och är det något jag lärt mig om journalistik så är det att man ska hålla sig opartisk, seriöst granska de tips som kommer in och kolla källorna noga. Vill man skapa en nyhet, så är det ganska enkelt att göra det – speciellt om det gäller ett lite hett ämne.
Exempel ur verkliga livet.
Följande inträffade, med början den 26/4 (2011).
En person är ute och fotograferar naturen Humletorp utanför Arvika.
Plötsligt för han syn på något bakom ett hemvärnsförråd.
Två döda ”djurkroppar” som han uppfattar som vargar utan tassar och med käkar avsågade.
Han fotograferar sitt ”fynd”. Sätter sig i bilen och åker till Polisen. Men inte i Arvika utan hemma i Karlstad och polisanmäler händelser.
Men smått sugen på publicitet så ringer, förmodligen samma person, till Nya Wärmlands Tidning och till journalisten Ola Bjärnek som tidigare skrivit en hel del om vargar. Personen skickar också foton på sin upptäckt.
Vad som händer sedan är svårt att säga. Men runt 19.30, den 26/4 så kommer nyheten ut på NWT.se.
Man skriver:
”Kroppar efter två vargar har hittats i skogen i närheten av sjön Racken i Arvika. Överkäkar och tassar saknas. Den Karlstadsbo som hittade vargarna säger att det ser ut som om käkarna är avkapade. Fyndet är polisanmält och rubriceras som misstanke om grovt jaktbrott.”
Sedan rullar det igång. Publiceringen får till följd att de allra flesta medierna hakar på ”drevet”. Aftonbladet slår upp det stort, SR hakar på och nästan alla lokala tidningar.
Ekot går bland annat ut med:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4474470
Svårt sargade vargar hittade i Värmland
Publicerat: kl 01:01, Ekot Två döda vargar har hittats nära sjön Racken utanför Arvika i Värmland. Polisen tror att djuren dött under våren, och har inlett en utredning om grovt jaktbrott, uppger lokala medier.
Kadavren hittades i måndags. Enligt mannen som gjorde fyndet saknades vissa kroppsdelar som tycks ha sågats av, bland annat djurens överkäkar. Det skriver Nya Wermlands-Tidningen.
Vargkropparna ska nu undersökas på Statens veterinärmedicinska anstalt.
Det går till och med så långt att SR publicerar att det nu finns en belöning på 15.000:- till dem
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=4474661
Problemet med publiceringarna är att ingen kollat fakta.
De allra flesta som har lite rutin gällande jakt ser på ett ögonblick att bilderna som publicerats definitivt inte är några vargar (bifogas). Kort sagt. Varenda jägare ser att det är frågan om ett älgskinn, där skallen lämnats kvar efter slakten och tillvaratagandet av köttet.
Många detaljer avslöjar detta. Bilderna i NWT visar nämligen just att en av ”vargarna” garanterat inte varg. Troligen rester av älgslakt. Vargar har tänder hela vägen i käken, hjortdjur har ett stort glapp mellan kindtänder och framtänder, vilket tydligt syns på bilden. Dessutom är vargens tänder ljusa medan hjortdjur har svarta/bruna tänder. Hårstråna är också typisk luftfylld vinterpäls på hjortdjur. Även om man inte kan till 100% säkerhet säga att det är älg, så är det garanterat inte ett hunddjur.
Jag blir personligen rätt arg, dels när jag ser hur det dras upp i medierna som fakta och att det ”garanterat” är varg som hittats. Ännu surare blir jag när jag får syn på bilderna på NWT.
Skickar ett riktigt surt mejl till chefredaktör och ansvarig utgivare och ifrågasätter var deras bedömning om källkritik ligger. Säkerligen är jag inte ensam om att reagera för bara 10 minuter därefter är hela storyn borta från NWT. Efter ytterligare en kort tid försvinner även storyn från Aftonbladet.
När allt rullat upp i dagens ljus om vad som faktiskt hänt, så går man från NWT.s sida (som drog igång allt) ut med: http://www.nwt.se/arvika/article895032.ece skrivet av samma journalist.
Och Aftonbladet och resten gör samma sak.
Men det verkar som bara Aftonbladet och NWT är de enda tidningar som raderat sina första publiceringar… undrar varför… Ingenting om sin lilla ”fadäs” att inte kolla innan man publicerar…
Ska verkligen seriösa journalister bete sig så här?
Säkert tittar den journalist, som så att säga skapade nyheten, idag tillbaka på detta som ett av hans mindre bra scoop. Men skadan är ju redan skedd. Som ni vet fastnar vissa löpsedlar och rubriker som plåster i människors medvetanden. Speciellt om ekot också tagit upp det.
Det är efter dessa skriverier fakta i många människors medvetanden, att det faktiskt har hittats två vargar, med benen avkapade och med käkarna avskurna som troféer av de ”elaka tjuvskyttarna”.
Det är ren och skär SKANDAL! Och det är också händelser som denna som fungerar som bensin i den infekterade vargdebatten.
Vi måste ta varje tillfälle att synas, höras och framföra våra åsikter i media. Allt för att öka förståelsen för den situation som råder på många platser. En sak måste vi dock vara mycket noga med. Vi måste föra debatten på ett sådan sätt att den uppfattas som seriös, även av dem som kanske inte bor på glesbygd eller delar intresset jakt. Att ha en massa nötter (ursäkta uttrycket), som utåt förespråkar STG, vägra varg, etc. håller inte av den enda anledningen att det uppfattas som lite skrämmande och oseriöst.
Man behöver vara självkritisk innan man uttalar sig och försöka förmedla sina åsikter på ett sunt sätt. Annars är det lätt att det bara blir en soppa som mynnar ut i att det uppfattas som om vi bara är ute efter att ”nöjesdöda vargen” (som jag läste på något forum). Sveriges Radio har vi alla skattebetalare rätt till – Det är på ett sätt vår egendom. det innebär också att vi har rätt att informera dem som sätter programmen i dessa tv- och radiokanaler.
I debatten är det av största vikt att vi får utrymme här och i andra media och får chansen att förklara situationen på ett korrekt sätt. Alla uttalanden måste bygga på fakta, men man måste också visa allmänheten hur det egentligen drabbar enskilda människor som blir av med sina jakthundar eller andra djur. Handlar om att förmedla och visa känslorna. Klarar man det, så kommer man skapa en ökad förståelse för jakt och glesbygd.
Idag är vi jägare i underläge när det gäller mediabiten. Det är nämligen mycket mer effektivt att visa en bild på en varg och säga ”Döda inte vargen” än att säga ”Döda vargen”, vilket faktiskt den som inte är ett dugg insatt tror det är frågan om. Vi människor tänker oftast inte – vi väljer att se saker svart eller vitt, för att vi inte orkar sätta oss in i ämnet. Som jag nämde ovan: ”-Det stod på löpsedeln att man hittat två döda vargar med käkarna avsågade – jävla djurplågande tjuvjägare” och redan där är det fakta för somliga och det är näst intill omöjligt att minska skadan detta gör. Jag anser att jägarorganisationerna bär det största ansvaret för att detta sker och att man bör lägga upp en strategi och en plan för detta omgående.
Jag har i mitt 46 åriga liv alltid stöttat denna regering. Nu tvekar till och med jag fastän jag vet att alternativet knappast är bättre. Maken till veka politiker har jag aldrig sett.
Deras enda chans är att se till att SKYDDSJAKTEN blir i större omfattning än den alldeles för lilla LICENSJAKTEN vi hade i vintras. Vi måste jobba stenhårt för att skyddsjakten reglerar vargstammen runt 200 individer. Då spelar det mig ingen roll om det heter skyddjakt eller licensjakt. Har för mig att Finland gått den vägen och har betydligt färre vargar än vi i Sverige. Men här ska regeringen i så fall få naturvårdsverket att jobba enl. de anvisningarna så känns det ganska hopplöst. De respekterar bevisligen inte regeringsbeslut. /Jeff
Daniel! I ditt sista stycke i svaret till Lennart berör du exakt min kanske största kritik till SJF och mediahanteringen. Varför påtalar ni inte tydligare de direkta lögnerna och sifferexerciserna som inte är korrekta? Varför är ni hela tiden så defensiva och låter bli att utnyttja tillfällena då de kommer?
Ni har ingen anledning att ljuga. Det är bra att ni är sakliga o.s.v. Men varför låter ni motparten stå oemotsagda? Varför ingen publik kritik mot sättet att hantera riksdagsbeslut? Sättet att medvetet begränsa jakten så mycket som möjligt? Varför inte hugga på begreppet ”adaptiv förvaltning” när den varit hur stelbent som helst? Varför kan gamla inventeringar vara styrande, när stammen exploderar i storlek? Punktera lögnerna och vinn förtroende. DET är en väg framåt!
Tro fan att SJF raggar röster då ni vill att renbetesområdet ska öppnas för vargar. Endast 10 % av Sveriges befolkning bor i Norrland och frånräknar vi Gästrikland och de kustnära områdena utan renbete (upp till Övik ungefär) är siffran ca 5 %.
Genom att då få hävstången att vargen kan leva på denna areal (mer än halva Sveriges yta) mer än halveras bördan i söder och vem bryr sig om en renskötares skrik uppe på fjället? Det är ideologier som mest liknar mobbarnas på skolgårdarna. Det gäller att tillhöra majoriteten… Jag trodde vi var eniga om att de berörda ska fatta besluten lokalt? Hur många i renskötselområdet tror ni är positiva till varg? Och de som verkligen berörs (samerna), hur mycket negativ påverkan drabbas de av? Det är synnerligen illa att människor som i ena stunden menar att det är fel att storstadsborna genom sitt antal röster kan ta beslut som ger negativ påverkan på de berörda på landsbygden i nästa ögonblick själva byter sida och vill skicka farsoten till renskötarna! Med i princip samma argumentation: Majoriteten ska bestämma. En enda vargs blotta närvaro i en renjord ställer till otroligt stor skada, oavsett ärende. Renarna skingras, kastar foster (om det är försommar, vill säga) och flyr i panik. Och inte kan man stängsla in dem heller.
Nej, att slå omkull renskötseln kommer aldrig att bli aktuellt. De har för övrigt tillräckliga bekymmer med björnar och lodjur.
Det enda möjligt positiva ur den här soppan är att vi slipper matas med siffran 210 då vargstammen ska diskuteras. Ingen med någorlunda insyn kan hävda annat än att vi idag har över 300, så varför ser/hör man inte det i media?
Daniel: faktum är att Jägareförbundet är det enda organ som kommit med konsekvent saklig information när det gäller rovdjursförvaltning. Därför känns det extra hopplöst när sådant som detta händer.
Efter att ha landat lite i de första känslostormarna under förmiddagen börjar nu hjärnan arbeta mer konstruktivt :-).
Kanske kan vi vända detta till något positivt? Peka på regering/riksdags möjligheter att inte få en ny sakfråga som bara speglar motsättningarna mellan stad och landsbygd. Vi behöver få till en dialog med särskilt forum direkt med berörda departement. Vi måste få till sakliga diskussioner för att undvika fördomar och rykten. Och dessutom: information, information, information (och på ”vår” sida är vi riktigt bra!).
Tidningen Land lantbruk på nätet fick till att Jägareförbundet kommit med ”förtäckta hot”, vilket säger mest om deras journalist. All heder till Torsten Mörner för korrekt och snabb respons, utan den skulle vi just nu stå på en aladåb av känslor.
Lennart: Ett stort problem med att nå ut med info är mottagarens intresse. I såväl vargfrågan som t ex vildsvinsfrågan. Jag och andra har massor av exempel på hur omöjligt det är att kalla och informera folk där varg, eller vildsvin, inte finns idag men vi vet kommer att finnas om något år. Intresset och mottagligheten kommer hos de flesta först när man berörs. Här borde vi se om vi kan hitta nya vägar att nå ut…
Vad gäller regleringsmetod så var väl ändå ministrarna tydliga igår? Skyddsjakt i vinter, därefter licensjakt. Om man sedan litar på dem är en annan sak men det var i alla fall ett svar…
Konsekvenserna av ökande vargstam var vi nog rätt noga med att förklara redan i och med årets på tok för klena tilldelning. Då kom det stora sveket, man lovade kompensation kommande vinter. Vi trodde på Carlgren och NV. I efterhand var det fel valt.
Sist, men inte minst, tror jag nog tvärtom mot dig vad gäller debatten. Vi är alltid de kunniga, sakliga och faktabaserade. Det kanske är ett dåligt koncept? Motståndarsidan ljuger ofta som en häst travar, det kanske är något att fundera över? Även om det bär mig emot…
Daniel/
Jag skulle vilja att debatten ändras. Nu talas i alla lägen om att vi ska/vill ha någon typ av jakt på varg, som om jakten är det viktiga. Jag tvivlar på att det är mer än ett fåtal jägare som vill ha vargjakt för jaktens skull.
Det jag personligen, och troligen även alla andra direktberörda av varg, önskar, är att vi har ett så litet antal vargar som möjligt och inget annat.
De flesta vill troligen ha noll vargar, åtminstone där de själva bor, men tvingas Sverige via EU och lobbyverksamhet från diverse bevarandeorganisationer att ha varg, ska förbundet fortsätta strida för att antalet blir så lågt som det någonsin går.
Hur sedan ett lågt antal vargar ska kunna hållas är en annan fråga, det kräver någon typ av avlivning av övertaliga individer.
Här är det önskvärt att förbundet tydligt markera att det är statens skyldighet att ansvara för att övertaliga individer avlivas. Det i första hand är statens, olika myndighetspersoners och lobbyorganisationers önskemål att vi ska ha varg i Sverige, inte önskemål från dem som lever i vargland och kan tillfogas ekonomisk eller annan skada.
Om avlivning sedan sker per helikopter eller på annat sätt spelar ingen roll i sammanhanget. Det viktiga är att förbundet tydligt markerar att avlivning är statens ansvar och ingen annans.
Ska förbundet/jägarna ha någon del i avlivningarna ska det tydligt vara på statens uppdrag och inte som någon allmosa/uppoffring som sätter inblandade jägare i skottgluggen.
Vinkla om så att det blir riksdag/regering/myndigheter som i fortsättningen tvingas ta ansvar för sitt agerande/sina beslut och bemöta kritik från de mycket aktiva varglobbyorganisationer som vi har i Sverige.
Lars Persson
Per: Sedär, ett konstruktivt förslag som visserligen diskuterats tidigare men kanske förtjänar att dammas av. Med dagens handläggning av skyddsjakt ser det mörkt ut, vi måste få till snabbare och effektivare handläggning. Eller någon form av ”utökad” §28…
Anders: EU har bara varit av ondo för den svenska jakten. Inte någon enda detalj har blivit bättre, däremot en hel del som blivit sämre… Jag tror dock det blir svårt för oss som Jägareförbund att driva den frågan. Den ska nog drivas av politiska partier för att bli effektiv…
Det har visat sig att vargarna ”trivts” väldigt dåligt i renbeteslandet och så kommer det att förbli.
Henrik och Daniel: SJF är redan, mig veterligen, de enda som i vår policy slår fast att alla ska dela på nöjet / bördan med varg. Även Norrland. Vi har säkert inte fixat medlemmar i Norrland med den skrivningen men det är rättvisast och rimligast och någon form av helhetsansvar. Vi kunde dock kanske driva frågan hårdare, det är en möjlighet…
Jag håller med tidigare inlägg om att hela Sverige måste öppnas för varg. Renbetesland eller inte, det går inte att särbehandla olika delar av landet på det sättet.
Vi bör också försöka få övriga Europa att ta emot vargar från Sverige och Norge när det blir fråga om flyttning av genetiskt värdefulla individer. Om EU vill bestämma över vargstammen måste de även förvalta den fördelat över medlemsstaterna! Se till att vi räknar rovdjur per hektar och fördela sedan stammen över hela Europas areal!
Jag har redan skrivit in ett förlag till Eskil, tydlighet från regeringen våga sätta en gräns som vargen är tillåten att avliva, vill man ha bort närstrykande vargar så kommer de som vilket annat hunddjur lära sig att luktar det människa så gå inte dit, klistar in mitt bidrag här nedan!
Skrev ett litet mess till landsbygdsministern!
Direktiv
Jag hoppas nu att ni inför tydliga direktiv till naturvårdsverket och länsstyrelserna i rovdjursfrågan, problem vargar ska bort, varför kan man inte sätta en gräns på 1km från bostadshus eller gård får varg avlivas, vi blir av med problemdjuren och byråkratin behöver inte mala sönder förtroendet, jag kan erkänna att jag blev uppriktigt förbannad och ledsen när jag hörde nyheterna igår, nu hoppas jag att vi kan göra det bästa av situationen, jag tror att en sån regel skulle ge ett hållbart förtroende för regeringen, vargproblemen kommer minska även om antalet individer kommer öka.
——————————————————————————–
Daniel
Framför allt tror jag att det är viktigt att upplysa vanligt folk om hur snabbt vargstammen ökar (snöbollseffekten).
Även många jägare och djurhållare som inte är drabbade än är okunniga vad som håller på att ske.
Ta varje tillfälle i akt när ni medverkar i radio och TV att propagera om detta. Vargförespråkarna mal ju på om att vi har 200 vargar oavsett hur många som finns.
Begär av beslutsfattare att de, oavsett nivån man beslutar om vargstammen , förklarar med vilken metod den ska regleras. Ska det vara någon sorts självreglering? I annat fall måste de få klart för sig hur stor avskjutningen måste vara. Det blir nog en tankeställare för många.
Sedan tror jag att de som medverkar i media måste vara pålästa och kunna argumentera.
Här där jag bor har vi en dam som är för varg och hon har talets gåva. Hon får medverka i nästan alla radioprogram som rör varg och hon ”vinner” för det mesta debatten.
är EU viktigare än svenskarna landsbygden ? vi bör över väga utträde!
Som jag ser det är det enda alternativet för att undvika 450 som mingräns att öppna renbetesland för etablering. Nytt blod från öst.