En kommunikationskatastrof
Har ni läst dagens förslag från Naturvårdsverket om nya regler för skyddsjakt på stora rovdjur? Om ni gjort det så sitter nu antagligen lätt apatiska och ser ut som knipholkar med tom blick, oavsett trosuppfattning i vargfrågan. Det enda jag kommer att tänka på är Lindemansketchen där han är ”extremcenterpartist”.
”- Vi säger alltid både ja och nej och står extremt mycket i mitten och tycker allting om ingenting eller tvärtom”
Precis så otroligt intetsägande och oförståeligt är nämligen förslaget. Vilket också blir tydligt om man läser till exempel hur olika Svensk Jakt och SvD tolkat det hela. Jag har själv läst Naturvårdsverkets pressmeddelande exakt 8 gånger och den enda slutsats jag tror att jag eventuellt kan dra av det hela är:
Naturvårdsverket föreslås kunna besluta om skyddsjakt utan ansökan i framtiden och man kan också besluta om skyddsjakt innan skada har uppstått men kan förväntas.
I nästa mening skriver man dock att ”möjligheten att tillämpa detta är dock starkt begränsad”. Solklart? Lyfter man blicken lite så säger NV faktiskt först att det inte går att utöka skyddsjakten men sedan kommer man med ett förslag på hur det ska gå till.
Vi lär få återkomma många gånger till detaljerna i förslaget och en långdragen remisshantering av det hela. Just nu känns detta dock mest som bara ytterligare ett bevis på att våra myndigheter och politiker inte förmår hantera vargfrågan. Man säger allt och ingenting och ser till att ha dubbla uppsättningar hängslen och livremmar.
Jag trodde faktiskt inte det var möjligt att röra till det ännu mer i rovdjursfrågan och därmed öppna för ännu mer godtyckligt tjänstemannastyre på Naturvårdsverk och Länsstyrelser. Jag hade fel. Det blev faktiskt rejält mycket oklarare och därmed sämre för både förvaltningen och rovdjuren med detta förslag. Det tror jag alla är överens om, oavsett vad man tycker om vargen.
Ska det vara så förbannat svårt att förstå att man måste bestämma sig och vara tydliga?
Fredrik: Jo, även jag gillar Moilanens telefonintervjuer skarpt. De är bra och han behärskar mediet. Tittar du sedan på SNF´s webtvintervjuer så får du ytterligare en dimension. Vi ska nog titta på nya medier för en ny tid, du har helt rätt.
Mikael brukar läsa här så kanske kommer det snart en intervju med någon hundklubb eller rentav SKK, det skulle vara spännande…
Daniel: Jag pratar inte om att hänga ut dem utan bara att granska och syna hur de agerar i vargfrågan och SYNLIGGÖRA detta för oss. Då framför allt de politiker som representerar vargbygden. Dessa väljs ju av de som bor i området. Självklart vill vi även veta vad ministrar och andra personer tycker men de lokala kan man nästan avkräva ett svar. Jag gillar personligen Mikael Moilanens telefoninspelningar. Då får ju alla höra direkt från personen. Den tysta diplomatin är förbi som jag ser det utan debatten måste upp så alla kan höra och se vad som händer. Hoppas Mikael M kan ta och spela in en intervju med de olika företrädarna för hundklubbarna snart också.
Stämmer bra med vad T. Olsson skriver 10:16 och en klar 10 poängare med Centerns velande.
Emellertid är det snart slutvelat, en post som miljöminister förpliktar och snaran dras åt alltmer. Vargens utbredning engagerar också fler och fler människor i vårt land antingen man är för eller emot.
Vad man hittills saknat i de få debatter som förekommit i riksdagen är kunskaper om jakt och vilt. Nästan allt som MP kastar fram får stå i princip oemotsagt då våra folkvalda inte vågar gå in i en diskussion där man lätt avslöjar sin okunnighet. Jag hoppas Lena Ek använder sin (tysta period) till att förkovra sig ordentligt i ämnet så att hon kan föra upp debatten till ett seriöst plan och att hon har det mod som behövs.
En ytterligare intressant tanke vad gäller rovdjurspolitiken och L. Ek, är det högaktuella ämnet samerna och vargen i norr då vi vet att Ek har forskarutbildning i internationell rätt, en utbildning som nog kan komma till användning både i samefrågan och drabbade i vargområden.
Jag är skeptisk till politik, ”politik är att vilja” är ett fruktansvärt begrepp som kan berättiga illdåd och skada gentemot enskilda medborgare. i det här fallet är det uppenbart så att man skapar politik genom att hitta på den löpande, utan förankring och kontroll. Jag hoppas dock att Länsstyrelsen i Värmland (känns mest sannolikt), så snart det nya regelverket trätt i kraft gör ett provskott och prövar att ta bort något särskilt problematiskt revir.
Kanske får man se på vargfrågan som en tillnyktring hos svenska folket vad gäller att sätta sin tilltro till politiker, kanske bör man fråga sig vad som berättigat den personen (risktagande? meriter? etc) att hamna på den positionen och dessutom var det är för grundvärderingar och självsyn som får den personen att tycka att han/hon är särskilt lämpad att sitta att trycka på en knapp och få oss andra att hoppa vid knappsignalen?
Anton Hedlund sa en gång att centerpartiet har velat och har alltid velat och det stämmer kusligt bra
Vad kan vi lita på när det gäller vår regering om man utan minsta tvekan kör över ett riksdasgsbeslut för att det börjar osa hett Innebär att alla av riksdagens beslut kan negligeras
med andra ord det Svenska folket är utlämnat till några mäniskors godtycke
Med Srf i spetsen Har Srf och Snf samt Nvv på ett skrämande sätt kört över oss jägare dom har ochså skitit fullständigt i Riksdagsbeslutet En JO anmälan mot Nvv är på sin plats
Srf , Snf , Nvv borde också få en Eu anmälan om hets mot folkgrupp då dom bejakar
mordhot och förföljelse av anstälda på Sjf även enskilda jägare har mordhotats av medlemmar i dessa förbund när dessutom en Överåklagare bejakar en sådan strategi torde en sådan anmälan få ett visst gehör i Bryssel
Svaret jag lär få av Daniel är väl som sist att Sjf kan inte anmäla folk till höger och vänster
det svaret var orsaken till att jag gjorde en anmälan om poliserna som ingår i Apu vilket ochså ledde till en internutredning av dessa poliser Det har säkert ingen större effekt men kanske ringer en klocka någonstans som talar om att vi inte tar va skit som helst
Tommy: Vi riktar nog ilskan mot politikerna, var så säker. Vi har dock inte mycket att vinna på att häckla dem och hänga ut dem offentligt. Det skänker bara kortsiktig glädje. Lite som att pinka på sig när det är kallt, det blir varmt ett tag men sen blir det skitkallt.
Per: Läs rubriken på mitt inlägg. Jag kritiserar knappast innehållet i deras skrift, det kräver vidare analys, men hur hela denna fråga kommuniceras är en liten katastrof. Det handlar ytterst om att bygga förtroende…
Fredrik-AC: Som Daniel redan påpekat har vi haft konsensus i frågan då 85 % av riksdagen stod bakom beslutet. Men visst är det skrämmande att vi å ena sidan inte alls fått ett utfall ens i närheten av detta beslut? Och att vi å andra sidan nu har en landsbygds framtid som står och faller med en enskild politikers karriärmöjlighet?
Vargfrågan kan bli en tydlig profilfråga. Och då något positivt. Det handlar ju i slutänden om människor och vi kan se hur lokalpolitiker i flera fall gått emot partipiskan för att de lokalt på sin hemmaplan överbevisats av folkviljan och orimligheterna och orättvisorna i den här fullständigt havererade rovdjurspolitiken. Nu senast var Centern i Västmanland närmast unison i värnandet om landsbygden: http://www.jaktojagare.se/debatt/landsbygden-viktigare-an-vargen
Att värna om den ”lilla människan” (Hej Carl-Henrik Svanberg!) kan aldrig vara fel i politiken. Inte minst i ett parti som en gång utnämnde sig för att vara böndernas parti.
Till den båtkunnige vill jag bara säga att om du vet något om båtar i vilken storlek dom än har så slår man full back samtidigt som man lägger rodret i dikt
Kanske något att praktisera för SJF
Per Bengtson.
Anta att du har rätt, vad vill du då uppnå med din ”sura” kommentar?
Danielskönt du kan bli förbannad på något
men du sa något jag inte reflekterat över föränn nu eftersöklsjägarna vill ha tag i den där Älgen som säkert är värd några tusenlappar okej det är stålarna och inte lidandet det gäller en annan fråga hur många som var med och delade ut örfilen som jag säkert gjort mig förtjänt av lägger ner 500-600 timmar om året på nya unga jägare utan att få ett rött öre för det
Vad jag är ute efter är att man riktar ilskan mot regeringen som blåste oss på den utökade skydsjakten men kanske en dialog med dem skulle hjälpa Jag tror inte det det har varit föga ide förut men ni får gärna tycka jag är en skitstövel för att jag ställer krav
Vem är det som vinner på att vara oärlig och fara med osanningar JO våra motståndare
eller har jag fel daniel 181 år av framgång och en starkt förbätrad jakt etik en väldigt bra vilt förvaltning hotar att slås i spilror just pga av att föra en dialog med mäniskor som hugger er i ryggen så fort ni vänder den till du om någon vet väl ändå att jag har rätt
Jag skulle inget hellre än att hålla med er men jag ser ju inget resultat som på något sätt gynnar oss jägare
Daniel, NVV’s förslag måste ju vara det smartaste som gjort på länge i vargfrågan, och jag har svårt att tänka mig att du är omedveten om det. Vad är det du tycker de kunde gjort bättre? Lista ett antal kriterier för när skyddsjakt ska ske och hur många vargar som får skjutas utifrån dessa kriterier årligen? Gissa om EU hade nagelfarit varenda ett av dessa kriterier in i minsta detalj. I synnerhet med tanke på Carlgrens och Erlandssons huvudlösa uttalanden under presskonferensen när de meddelade att licensjakten skulle ställas in. De sa ju rakt ut att det var en kringgående manöver och att de skulle införa skyddsjakt som bedrevs som licensjakt. Hur klantig kan man bli? Jag likställer det med att bluffa i poker och samtidigt visa den man försöker bluffa vilka dåliga kort man har.
Nej du, till skillnad från regeringen visar NVV at de begriper hur man ska hantera EU och deras lagstiftning. Man uttrycker sig vagt och lovar allt och inget på samma gång. När EU godkänt dessa formuleringar och hotet att dras inför EU domstolen är över har vi fria händer att skyddsjaga i princip hur mycket vi vill.
Ursäkta om jag är en surkart, men det känns som om SJF måste vara högst medvetna om detta och ni mest är sura för att makten över vargjakten glidit er ur händerna och istället hamnat hos NVV, oavsett om slutresultatet skulle bli detsamma som med den föregående politiken.
Mikael Moialnen: Tvivlar inte på att det finns flera vägar att gå. Det är en sak för jägare att vara solidariska (jag tror nog de förstår allvaret), en annan sak att få allmänheten att förstå problemet och varför jägarna reagerar så (det skulle de säkert göra om de fick en rejäl vargetablering). Vi jägare är för dem en part i en konflikt de inte ser som sin.Problemet är att allmänheten inte ser denna fråga som angelägen och därför inte sätter sig in i den. Många tror nog bara att det handlar om att vi får mindre kött och att det bara handlar om ett fritidsintresse för oss.
Jag oroar mig för konsekvenserna för ogenomtänkta konfliktåtgärder som får fel effekt.
Jag oroar mig för att det du säger att jag ska oroa mig för ska behöva bli sant pga föregående mening. Vi ska väl inte göra motståndare av vänner och binda ris till egen rygg?
På min arbetsplats är vi 2 jägare av ca 60pers i östergötland. Hur insatta tror du de är i vargfrågan är här? Men när kostnaderna för Vikbolandsvargen blev kända märktes en liten attitydförändring. Kostnader förstår de, men inte de andra bitarna, än.
Men som sagt: Politiker är känsliga för vad opinionen tycker.
Vi två behöver inte kivas, för vi tycker nog lika om mycket.
Kroonder. Det finns flera vägar att gå rent praktiskt. Sitt stilla i båten och gilla läget-taktiken är uppenbart på väg att köra i diket och resultera i den krasch. Problemet är att även Skåne tydligen måste få fasta vargetableringar, som länsstyrelsen där strider hett för, innan jägare i Skåne kan solidarisera sig. Eller hur menar du?
Skulle inte jägarna i Skåne kunna förstå att det är allvar, det som förmedlas från Vargbältet?
Du oroar dig över allmänhetens inställning och jägarnas roll. Istället borde du oroa dig för hur vi förvaltar våra viltstammar den dagen det inte går att släppa en löshund längre. Har du väldigt många konditionsstarka elitorienterare i ditt jaktlag, människor som orkar gå med bandhund?
L-J: Den där Atlantångaren du beskriver är nog ganska mitt i prick. Låt inte frustrationen ta över. Fäst blicken vid horisonten, det är där vi hamnar fortare än vi anar. Det är tungt nu och frågan är inte löst nästa år vid den här tiden, det står nog klart nu. Då kan man ställa sig frågan om man vill vara med och påverka genom Jägareförbundet eller sitta hemma och vara missnöjd för sig själv…
Fredrik: Du gör, som alltid, en finfin analys. Min enda invändning är dock att vi har ett riksdagsbeslut med drygt 80% majoritet redan. Vad hände med det?
Det politiska spelet pågår nu på så många nivåer att jag faktiskt undrar om någon enda har en överblick eller en tanke att driva. Vi träffar Kommissionärer, ministrar och partiledare stup i kvarten nu, men denna fråga antar närmast biliska dimensioner. Ingen förmår riktigt att hantera eller styra den.
Jag delar till 100 procent den beskrivning Daniel gör. Tala om att röra till det hela ännu mera. Det finns definitivt ingen övre gräns för hur mycket administration och krångliga regler som Naturvårdsverket kan lägga på rovdjurspolitiken. Och det är verkligen inte jägarnas fel !!
Nu är det två veckors remisstid – jätteviktigt med ett yttrande som sätter fokus på tydliga och enkla regler för skyddsjakt utifrån den situation som råder i alla de drabbade områdena. Vi måste ändå konstatera att det nu NV skrivit är ett förslag. Och förbättringar måste till – yes we can !!?
Mikael Moialnen: Jag tänker mig att oavsett strategi inte tappa omdömet och göra saker som gör att allmänheten tappar förtroendet för oss och vår roll.
Tommy har anklagat nog nu. Sånt tar massor av energi från det arbete de ska göra. Det blir inte bättre för att han anklagar hela tiden. Han är engagerad och gör säkert ett kanonjobb med sina elever, men han blir en energitjuv när han bara spyr galla, vilket säkert bara är ett uttryck för hans frustration. Frustrationen tär på oss alla och det ger bara våra motståndare vatten på kvarnen.
Tex eftersöksbojkot i skåne pga vargproblemen i mellansverige ger helt fel intryck hos den skånska allmänheten, som förmodligen bara tycker det vore trams. Däremot om det gällde villkoren runt eftersök, med ersättning och utrustning, man bojkottade för, skulle de se en koppling och förmodligen förstå.
Att inte vilja riskera sin hund i varglänen är ju också logiskt och där är allmänheten, till skillnad från övriga länen, insatta i problematiken på ett helt annat sätt.
Då man inte från SJF:s sida bl.a kommer att hjälpa till med rovdjursinventering pga rovdjurspolitiken, är ju det en logisk koppling, som säkert allmänheten kan förstå.
En allmänhet som inte är insatt i vargproblemet är som ett stort fartyg. Ska man få det att svänga får vrida på rodret och invänta att krafterna riktas om. Det hjälper inte att vrida mer och mer, det gäller bara att hålla i ordentligt och inte tappa omdömet.
Men, som sagt var, frustrationen är jobbig och värst är det för de drabbade.
Därför är det viktigt att stötta Ek Erlandsson så att de vågar ta besluten. Med stötta menar jag att även S och övriga partier hos borgarna måste bekänna färg. Besluten ska tas med 80% majoritet, alltså ingen block politisk fråga. Hur når vi dit? Ett sätt som jag ser det är ju att pressa de lokala politikerna att tycka något i fråga och begära att de ska samarbeta över blockgränserna. Men jag håller med dig att det är otroligt svårt och framförallt för Lena Ek som har en politisk karriär att tänka på. Möjligen kan man hoppas mera på Eskil då hans karriär förmodligen är över vid nästa val även oavsett vad hur han agerar. Kanske kan faktiskt Eskil tjäna lite på att sticka ut hakan genom att då blidka LRF och får ett toppjobb som lobbyist efter politiken. Men som sagt Lena Ek har för mycket att förlora för att våga sticka ut hakan om vi inte kan få ett brett stöd blockpolitiskt för en motion.
SNV:s text är lite åt ”Mosebacke Monarki”. Jag kan riktigt se Moltas och Hasse Alfredsson intervjuas av Tage Danielsson…
Anton och Kerstin: Man ska inte skriva kommentarer före 7 på morgonen, då kan de hamna fel. Tack för att ni uppmärksammade mig!
Kenneth: Jag tror du har rätt i mycket av dina tankar och farhågor. Det står helt klart nu att det enda som återstår är politisk handlingskraft. Tyvärr är jag pessimist. Jag tror vare sig Lena Ek eller Eskil Erlandsson har mod nog att ge sig in i vargdebatten. Det har blivit för upphaussat och jobbigt samt smutsigt. Dessutom tror jag inte de har någon som helst idé om hur de ska reda upp denna eskalerande soppa. Tyvärr.
Ska jag vara helt ärlig tror jag många ledande politiker snart börjar hoppas att landsbygdsbefolkningen ska hjälpa dem genom att ta saken i egna händer. Så löste man det i Finland och där funkar det rätt bra numera. Jag tycker dock det är för bedrövligt att vi inte har politiker som törs ta tag i även smutsiga och jobbiga frågor…
Daniel: Jag ser nu att ditt svar till Kerstin ligger i fel kommentarsfält. Det hör hemma under ”Metodmaximering”.
Daniel!
Ditt svar till mig här, hör hemma i en annan tråd.
Daniel Ligné.
En liten kommentar till det du skrev igår 20.30. Jag är full medveten om att Naturvårdsverket har många anställda med olika åsikter på en mängd avdelningar. I detta fall står dock Naturvårdsverket som avsändare till rapporten vilket måste tolkas som att även GD givit sitt godtycke.
Eftersom jag funderat en hel del över hur situationen blivit som den nu är kan jag berätta följande. Jag inte håller det inte för otroligt att de som nu lämnat svaret vi upprörs över (gjort det i egen sak så vargkramare de verkar vara) är människor med en agenda att påverka utvecklingen efter uttalade målsättningar (ekosofisekten) och göra det innifrån. De är helt enkelt människor som nästlat sig in i maktens korridorer därför att de vet att där kan de verkligen påverka. Så gjorde Maurice Strong som blev milösakkunnig under Kofi Annan och så gjorde Stefan Edman som sakkunnig till Göran Persson. Att Stefan Edman var och är en vargvän behöver vi inte diskutera. Men dessa människor underställer sig inte demokratins villkor. Det gör inte Mikael Karlsson heller, han har redan sina förtrogna som tjänstemän i ansvarsställning. SRF är ett annat exempel på annat än en demokratisk partiorgansiation. Denna lilla fanatiska vargkramarförening har minsann status som remissinstans. Hur har det gått till kan vi fråga oss.
Kontroller måste göras för att förvissa alla om att mina spekulationer inte stämmer. Tjänstemän ska vara objektiva och arbeta för allas bästa. De med egenintressen ska sållas bort och ansvaret för att det blir ordning på torpet har vår regering och riksdag. Här är det självklart Lena Ek och statsministern som måste ta tag i taktpinnen.
Kerstin: Vi har ingen ny strategi. Vi kan väl bara konstatera att den gamla konstruktiva linjen effektivt sköts i sank av bland annat er. Då återstår endast det smutsiga spelet. Ser du inte er egen roll i detta?
Vargen gör nu reklam för sig själv och vi kan egentligen sitta rätt stilla i båten. Jag upplever tvärtemot dig att ”allmänheten” svänger rätt snabbt just nu gentemot vår linje.
Jag tycker nog faktiskt det är rätt magstarkt av en företrädare för SRF att anklaga oss för att klaga på andra och inte vara konstruktiva. Det är väl exakt vad ni altid gjort? Självmedvetenheten och rensandet framför egen dörr är inte er starka sida… Jag har sagt det förr och kan säga det igen, den dag ni kommer med ett enda konstruktivt förslag ska jag lyssna och diskutera, det har dock hittills inte hänt en enda gång.
Jag tänker givetvis inte hänga ut enskilda personer här, det förstår du också. Jag tror du vet vilka jag menar…
Mikael: Det som återstår är möjligtvis eftersöksbojkott och total jaktstrejk. Inget av de alternativen är särskilt realistiska i min värld. Det är till exempel på tok för stora värden på spel, money talks. Jag har bevittnat många eftersöksbojkotter på planeringsstadiet och de faller alltid eftersom enstaka jägare och de allra flesta markägare vill ha tag på den där älgen och de tusenlappar den är värd…
Jägarna har nog på de flesta realistiska vis nu visat det ohållbara i vargförvaltningen. Nu är det faktiskt upp till politikerna.
Varför vågar man då inte, som Freddy skriver… Jag är egentligen ganska politiskt ointresserad och definitivt okunnig men också en motståndare till EU då jag hävdar att kostymnissar i ett annat land inte ska, och inte kan, lägga sig i vad som händer i sverige. Definitivt inte på landsbygden. Är det dessa nissar de svenska politikerna är rädda för och därför inte vågar ? Är de rädda för att bli uthängda i kvällsblaskorna eller har de rätt och slätt slutat bry sig ?
mvh // Johannes
L-J Kroonder, jag tror att du tänker dig samma taktik i fortsättningen också, trots att det ser ut att gå käpprätt och h-e med den planen. Oroande att Ligné anser att det inte finns så mycket mer att göra.
Ni kan inte bara betrakta eftersöksarbetet som en politisk fråga. Den är i realiteten ett hårt djävla skitjobb som ska göras när det passar ödet. Någon måste göra det och just nu gör vi jägare det med mössan i handen. Artigt inrättar vi oss i hela den absurda vargfarsen. Att avstå några år skulle visa även de mest extrema vargkramarna att det inte är rovdjuren som förvaltar viltstammarna i Sverige.
Tommy: Den där örfilen du fick av Daniel tycker jag att du förtjänar.
Att skylla på Sjf för den havererade rovdjursförvaltningen, är som att skylla utförsäljningen av statliga bolag och vård mm. på Vänsterpartiet (endast metafor).
Strejker är i vissa fall befogade, men ger i många fall bara kortsiktiga vinster. Jämför bara vad allmänheten har för uppfattning om tex. piloters strejkande (utan att lägga någon värdering i deras skäl).
Allmänhetens uppfattning är vad politiker är känsliga för och allmänhetens förtroende är vad vi genom måttfullhet, ansvar och trovärdighet kan vinna och bibehålla.
Jag tror att opinionen är på väg att svänga, nu när facit efter facit börjar komma allmänheten (media) till känna. Framtida siffror är intet värda förrän reella siffror visar på hur det faktiskt ligger till här och nu.
Tommy: Nu får du skärpa dig. Vi har aldrig någonsin reagerat så kraftigt i någon fråga som vi gjort nu i vargfrågan. Vi har ändå funnits i 181 år. Vi har tackat för oss i samarbetet med staten och lär bli av med en miljon eller två för det med följden att vi kanske får sparka medarbetare. Om du kallar det för att vi inte bryr oss eller inte arbetar med frågan blir jag förbannad. Vi är många som sliter dag och natt med denna fråga och vi vet nog exakt vad medlemmarna tycker. Problemet är att det inte finns så mycket mer att göra nu.
Dina förslag är om jag nu förstått det rätt trafikeftersöksbojkott. Det har medlemmarna sagt bestämt nej till. Du vill hysa varg i nationalparker, det har regeringen sagt blankt nej till och det är inte realistiskt av en mängd skäl. Kostnadsberäkningar har vi gjort årligen i minst 10 år. Du får gärna gnälla men gör det på dem som förtjänar det. Ditt budskap har nog gått fram nu och om du har bara galla och gnäll att komma med så spar det för dig själv.
När du skriver att det inte skulle finnas någon vilja från oss att få bukt med vargen blir jag bara förbannad och ledsen. Det var nog droppen vad gäller dina gnällkommentarer, det räcker nu.
Freddy: Klockren analys. Det vi ser här är exakt samma mönster som vi sett i en hel del andra länder i varg- eller kontroversiella stora rovdjursfrågor. Det blir för jobbigt helt enkelt. Idag är ingen villig att ta skiten att reda upp denna fråga och då blir även vi maktlösa. Vi har ingen att diskutera med eller påverka. Läser du NV´s förslag ser du att även där är viljan att rädda sitt eget skinn större än viljan att faktiskt försöka lösa frågan.
Kenneth: Man ska nog inte dra hela NV över en kam. Det är en jätteorganisation som för närvarande är inne i en gigantisk omorganisation. Jag som jobbar med dem dagligen ser hur extremt splittrade de är och det finns utan tvekan extremt motsatta ”kulturer” även innanför deras väggar. I rovdjursfrågorna var väl förtroendet redan innan på väldigt låg nivå men i t ex älgfrågan tycker jag nog de gjort ett ganska gott jobb senaste tiden.
Kennet: Vi har väl redan dragit bort hela huvudet? Vi har avbrutit allt samarbete med Regeringen i rovdjursfrågorna. Jag törs nog gissa att detta inte får oss att börja samarbeta igen…
Kennet det är upp till var och en om man vill vända andra kinden till
alla som läser bloggarna ser att det finns ingen vilja från Sjf att försöka få bukt med Vargen det enda man gör är att försvara en förlorande strategi gentemot oss jägare med andra ord man sågar långsamt av grenen man sitter på och förstår det inte själv Jag skulle gladeligen jobba röven av mig För Sjf med att få ut fler unga i skogen som blivande jägare och har gjort så i flera år nu
Men det börjar kännas meningslöst för som jag ser det har vi jägare ingen framtid åtminstone inte vi som jagat i årtionden med löshundar
Ett förslag få med alla tänkbara medel ut till den breda massan vad vargen kostar oss skattebetalare varje år tala samtidigt om vad folket kunde få för dom pengarna
vargen man nu står i beredskap att flytta IGEN kommer att vara uppe i ca 2,000000 kr samma som ett tiotal vårdplatser Ä r det värt det
Det är bara reell politiskt mod som kan ändra detta liksom tidigare urvattnade förslag som kommer från Naturvårdsverket-. Det saknas per idag (och naturligtvis även tidigare) politiskt ledarskap som har pondus nog att låta folkviljan hos de berörda brukarna vara vägledande och styrande i rovdjurspolitiken. Frågan är om vi överhuvudtaget kommer att få ett sådant ledarskap någongång när inte ens centerpartistiska statsråd som ändå har sina rötter i myllan har kurage att driva igenom folkviljan hos de berörda?
Det känns kymigt att ha Naturvårdsverket som ”chef” över jakten i Sverige. Något stöd för våra synpunkter får vi leta efter, jag hittar inget.
Här är min version och kommentar till det som vi fått veta idag:
http://www.jaktojagare.se/se/comments.php?id=483752&context=7950#c8
Skrev detta till Gunnar men jag tar det här också.
Om jag förstått det jag läser idag rätt så åkte vi på ännu en högerkrok.
Hur länge ska vi vända andra kinden till?
Det är just som du skriver: Målsättningen är att enskilda tjänstemän ska få göra egna tolkningar. Du kan ju gissa vilken viljeinriktning som då blir allenarådande…
Man poängterar dock tre viktiga prioriteringar vid skäl för skyddsjakt i det i övrigt röriga förslaget:
1) Skada på tamdjur
2) Renskötsel
3) Bevarande av fäbodbruk
Med anledning av detta borde exempelvis Dalarna kraftigt kunna reducera sin vargstam. Det aktuella fallet i Lima där en nötkalv vargdödades under sommaren (därtill tre hundar under det senaste året) berör två av ovanstående punkter. Men likt förbannat tror jag mig veta hur resultatet av skyddsjaktsansökan kommer att bli (det har redan blivit avslag, men nu har det överklagats av aktuell lantbrukare samt besparingsskogen). Utfallet av nämnda exempel ska bli principiellt viktigt att följa!
Man blir ju mörkrädd….
Jag som är en person som gillar raka besked tar mig tolkningsfrihet och hävdar att detta förslaget ger jägare rätt att skjuta bort all varg i sitt jaktområde då den starkt hotar tamdjur (jakthunden). Och speciellt i de fall då en varg tidigare dödat en jakthund.