Räv

Insamling av rävskit

Från Fredrik Widemo, Jägareförbundet har vi fått in ett önskemål om att göra en "slutspurt" då det gäller insamling av rävskitar i de olika kommunerna.

Nu finns även möjligheten att vara med bland utlottning av priser till de som hjälper till.

Här följer Fredriks förfrågan:

Hej,
som ni säkert vet så hjälper vi SVA med insamling av rävskit för att leta efter rävens dvärgbandmask. Vi har hållit på med detta i snart ett år, men det går fortfarande rejält trögt på sina håll. Nu behövs ett sista ryck för att vi ska klara av vad vi åtagit oss. Insamlingen var tänkt att genomföras enbart med hjälp av viltprovtagarorganisationen. Nu kan vi konstatera att vi måste ta ett bredare grepp på spurten. Därmed vill vi be alla tjänstemän att hjälpa till, både med att samla skit och att sprida informationen.

För att öka motivationen kommer vi även att lotta ut priser bland alla som skickat in prover. Dels lottar vi ut USB-minnen, dels kommer tre jaktradioapparater att lottas ut. Varje prov som samlas in ger en "lott"; fler prover innebär alltså större chans att vinna.

I den bifogade filen kan ni se vilka län och framför allt kommuner som det behövs mer skit från. Och det finns ett antal kommuner där det inte finns något prov...

Just nu är det relativt enkelt att hitta rävskit, eftersom räven äter en hel del blå- och kråkbär. De blåsvarta skitarna syns då lätt exempelvis på grusvägar där rävarna sprungit. Många av oss kommer säkert köra mycket grusväg de närmaste veckorna, och kanske till och med spårar av vägarna. Då är det lätt att se rävskit. Ett annat tips är att kolla vid en vildsvins- eller rävåtel; där ligger ofta skit. Eller kolla på älgpasset, medan ni väntar på storoxen.

Har man ögonen och vanliga fryspåsar med sig är det just nu alltså ganska lätt att samla in prover med mycket liten extra arbetsinsats.

Så här gör du:

Ta med en rulle fryspåsar och gärna en märkpenna. Samla in rävskit på samma sätt som när du använder hundbajspåsar och märk påsen med ett löpnummer. För varje prov behövs dessutom kartkoordinater enligt WGS84 decimal. Antingen använder du en GPS, eller så går du senare in på www.eniro.se (vilket kanske till och med är lättare):

Välj "kartor" på startsidan

Klicka dig fram på kartan till platsen för provtagningen

Klicka på "GPS-koordinat" i den gråa rutan till höger

Flytta pricken genom att "ta tag i den" med markören

Skriv ned koordinaterna för varje prov

När du samlat in prover mailar du till vilt@sva.se, och uppger hur många prover du samlat in och uppger namn och postadress. SVA skickar då ut ett frankerat provkuvert, samt en blankett där du ska uppge koordinaterna för dina prover. Returnera till SVA så snart som möjligt. Kuverten rymmer inte mer än fem prover, därför behöver ni ange hur många prover ni har så att ni får rätt antal kuvert.

Det går också bra att samla skit från skjutna rävar; kläm ut en matsked från ändtarmen i en plastpåse.

Ni kan finna mer information på SVA:s hemsida:

http://www.sva.se/sv/Djurhalsa1/Zoonoser/Ravens-dvargbandmask/?lid=34300

Sprid gärna informationen vitt och brett; det kommer inte att vara enkelt att få in resterande 2000 prover innan sista datum, som är 13/12. Be alltså gärna exempelvis hela jaktlaget att hjälpa till!

Mvh

Fredrik

__________________________________________

Doc. Fredrik Widemo

Vilt- & naturvårdsstrateg

070/339 93 50

Svenska Jägareförbundet

Öster Malma

611 91 Nyköping

&

Institutionen för vilt, fisk & miljö

Sveriges lantbruksuniversitet

Dvärgbandmask

 Statens Veterinärmedicinska Anstalt genomför  övervakning  av eventuell spridning av Dvärgbandmask i Sverige.

I detta arbete medverkar Jägareförbundet genom sin länsjaktvårdsförening i V Götaland Väst genom att samla in rävspillning.

33 kit är utlämnade för insamling av 5 st spillningar i varje.

Dessa är fördelade över hela vårt verksamhetsområde med minst ett kit i varje kommun.

Vill du hjälpa till med insamlingen så kontakta din kretsansvarig eller Göte Johansson (ekebol@telia.com)

Sjukdomsinformation om rävens dvärgbandmask Echinococcus multilocularis

Andra benämningar: blåsmasksjuka, alveolär echinokockos, multilokulär echinokockos, multiolokulär hydatidos

Det finns olika typer av dvärgbandmaskar med delvis olika värddjur och sjukdomsbild hos människa. Rävens dvärgbandmask Echinococcus multilocularis förekommer i stora delar av världen. Fall bland människa är ovanliga men allvarliga eftersom sjukdomen är svårbehandlad. I Sverige har det aldrig rapporterats något inhemskt smittat fall. Däremot har smittade rävar påvisats.

Vad orsakar infektion med rävens dvärgbandmask och hur sprids den?

Rävens dvärgbandmask är spridd över stora delar av norra halvklotet. I Europa förekommer den främst i Mellaneuropa. Räven är det vanligaste huvudvärddjuret, men även andra köttätande djur till exempel hund, katt, lodjur och mårdhund kan bära på parasiten. Om dessa djur infekteras, sätter sig masken fast i tarmen och ägg utsöndras till omgivningen via avföringen.
Sorkar och smågnagare är oftast mellanvärddjur för rävens dvärgbandmask. Dessa får i sig maskägg när de söker föda på kontaminerad mark. I mellanvärddjuret utvecklas maskäggen till larver. Rävar eller andra köttätande djur kan få i sig dessa larver när de äter infekterade gnagare. I huvudvärddjuret utvecklas larverna till maskar som utsöndrar nya ägg. Äggen från rävens dvärgbandmask är mycket kyltåliga och kan leva länge i det fria med bibehållen smittsamhet. De överlever inte kokning.
Människor kan smittas om de sväljer maskägg.
Inkubationstiden är oftast flera år, cirka 5-20 år.

Symtom och komplikationer

Infektion hos människa med rävens dvärgbandmask kan leda till att parasiten får oftast fäste i levern och lungor där den bildar cystliknande formationer som växer tumörartat. Men sjukdomen kan förekomma i kroppens alla organ och vävnader. Då cystorna utvecklas långsamt kan det dröja många år innan symtom uppträder. Sjukdomen kan orsaka olika symptom beroende på cystornas placering och storlek, exempelvis kan besvär från buken och gulsot uppträda.

Diagnostik och behandling

Vid misstanke om infektion med rävens dvärgbandmask kan diagnos ställas med hjälp av typiska fynd på ultraljud/röntgen i kombination med att patienten har antikroppar mot parasiten i blodet. Diagnosen kan bekräftas genom mikroskopisk och molekylärdiagnostisk undersökning av cystinnehåll.

På grund av sjukdomens tumörartade växtsätt är den svårbehandlad. Mångårig behandling med maskmedel krävs. Kirurgisk behandling är ovanligt, men utförs ibland i form av organtransplantation eller avlägsnande av organdel. Obehandlad har sjukdomen hög dödlighet.

Förebyggande åtgärder

Trots att dvärgbandmasken nu hittats i Sverige kan man, precis som tidigare fortsätta att äta bär, svamp och grönsaker. Risken att smittas via dessa livsmedel bedöms som ytterst liten. Samma bedömning gäller också importerade bär och svamp från länder där smittan är känd sedan tidigare. Att tvätta händerna innan man lagar mat och äter minskar risken för många olika slags smittor. Däremot vet vi inte hur stor effekt det har att skölja bär, svamp och grönsaker men det kan ha viss effekt. Kokar man dem dör alla eventuella parasiter, bakterier och virus.

Vad gäller avmaskning av hundar och katter i områden där smitta påvisats samt regler vid ut- och införsel av djur se Jordbruksverkets hemsida.
Något vaccin mot infektion med rävens dvärgbandmask finns ej.

Förebyggande åtgärder för att undgå att smittas av rävens dvärgbandmask i samband med rävjakt

Rävar smittade med rävens dvärgbandmask har hittats i Sverige. Därför finns nu risken att smittas av parasitens ägg om man i samband med jakt kommer i kontakt med en smittad räv. Baserat på den kunskap som finns idag bedöms att endast en mycket liten andel rävar i Sverige smittade. Man kan idag inte säkert veta om smitta förekommer i hela landet eller bara i de delar av Sverige där man påvisat parasiten, därför är det klokt att följa råden nedan i hela landet tills vidare. Hur man skyddar sig bäst från att smittas i samband med jakt är inte vetenskapligt utvärderat, men det är troligt att råden nedan kan minska smittrisken:

• 1. Använd plasthandskar vid all hantering av räven och tvätta händerna med tvål och vatten efteråt.
• 2. Förvara rävkroppen i en plastsäck under frakt.
• 3. Rävkroppen bör flås utomhus eller i ett välventilerat rum.
• 4. Blöt/spraya med vatten i området kring ändtarmsöppningen före snitt i det området för att undvika att eventuella maskägg virvlar upp.
• 5. Skinn som ska tillvaratas bör få hänga på tork under lång tid före vidare hantering. Enbart frysning är inte ett bra alternativ då det kan göra att eventuella ägg överlever längre.

Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott

Infektion hos människa med rävens dvärgbandmask är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom under benämningen Echinokockinfektion.

Exempel på utbrott

• I februari 2011 hittades för första gången ett djur smittat med rävens dvärgbandmask i Sverige. En räv i trakten av Uddevalla som bar på smittan upptäcktes inom ramen för Statens veterinärmedicinska anstalts övervakningsprogram för sjukdomen. Sedan dess har fler smittade rävar hittats på flera platser i landet. Se SVA:s hemsida för aktuell information.

Kontakt

Texten är framtagen av Smittskyddsinstitutet och Smittskyddsläkarföreningen. (Numera Folkhälsomyndigheten)