Grävling
Grävlingen finns i hela landet förutom i de mest karga delarna av Norrlands inland. Den är en riktig allätare som gärna tar för sig av allt från växter till mindre däggdjur och fåglar. Grävlingen hör till familjen mårddjur.
Foto: Ondrej Prosicky/Mostphotos
Foto: Mostphotos
Kännetecken
Grävlingen är knubbig, har korta ben, kort svans och avlångt huvud.
Mest aktiv är grävlingen nattetid. Till skillnad från övriga mårddjur färdas den mest i gång eller trav.
Grävlingen bor i så kallade gryt. Det är en hålighet i marken som uppstår antingen genom klippblock eller att grävlingen grävt ett gångsystem i sand eller lera.
Grävlingen är en plockare och ingen effektiv jägare. Den har en förkärlek för daggmask där dessa finns att tillgå. På sommaren och hösten äter grävlingen en hel del säd och mycket bär. Likt björnen bygger grävlingen på detta sätt upp fettreserver inför vintern. Grävlingen sover under vintern och vintervilan beror på klimat och väder. Under milda perioder även mitt i vintern kan grävlingen vara ute och röra på sig. Under vintervilan kan den förlora upp till halva sin vikt.
Foto: Kenneth Johansson
Ekologi
Föryngringstakten i grävlingstammen är långsam, då honorna kan få sin första kull först vid 2 års ålder och bara får 2-3 ungar per kull.
Grävlingar lever ofta i grupper inom ett revir. Storleken på territoriet och på gruppen (kan leva i klaner på upp till 12 individer) beror på tillgång och fördelning av föda.
Slagsmål med andra grävlingar, trafikolyckor och jakt är vanliga orsaker till att grävlingar dör. Vargen är en viktig predator där den förekommer. Man antar att grävlingsstammarna begränsas av tillgång på föda.