Det har nu gått sju år sedan den nya älgförvaltningen infördes. Varje vecka läser vi artiklar och ledare i tidningarna om hur illa förvaltningssystemet fungerar. Baserat på ÄBIN och andra övergripande inventeringar och utredningar beskrivs det vilka katastrofala betesskador och kostnader som drabbar oss skogsägare varje år. Självfallet ska vi ta detta på allvar. Vi skogsägare och jägare har ett ansvar för hur vi förvaltar skogen och viltstammarna. Inte bara för vår egen ekonomi på skogsgården utan även ett ansvar för kommande generationer och för landet.

Viktiga kunskaper

Dessa övergripande inventeringar beskriver tillståndet, men är inte tillräckligt detaljerade för det lokala förvaltningsarbetet. Naturvårdsverket gjorde en utvärdering av älgförvaltningen i slutet av 2018. I utredningen sägs; "Älgskötselområdena har en nyckelroll i förvaltningen och ska vara den adaptiva förvaltningens grundstenar. Det är i dessa områden som man har viktig kunskap om lokala förhållanden för att förebygga skador på skog, i jordbruket och i trafiken". Inte på något ställe i den 59-sidiga rapporten beskrivs hur det ska göras.

Inledande avlysningsjakt

Att vi inte lyckas med älgförvaltningen beror enligt vår uppfattning på att den bedrivs på ett schablonartat sätt, precis som skogsbruket på 1970-talet. Vi lärde oss sedan att skogsbruket ska vara ståndortsbaserat. Vi menar, att även viltförvaltningen måste vara ståndortsbaserad. Med det menar vi att älgarna inte är jämnt fördelade i landskapet, utan älgarna måste skjutas där älgarna är. Vi kommer aldrig att nå avskjutningsmålen om vi fortsätter att ha en proportionell fördelning i förhållande till arealen vid tilldelning till jaktlagen. Vi måste ta hänsyn till de lokala variationerna i vårt arbete och tillämpa avlysningsjakt efter en inledande period med proportionell tilldelning, där alla haft chansen.

Måste inventera

Ska vi lyckas med älgförvaltningen måste vi engagera både jägare och icke jagande markägare att samla in fakta till våra skötselplaner. Utöver de fakta vi kan hämta i Länsstyrelsens Älgdata krävs det att vi går ut i skogen och inventerar spillning och det lokala betestrycket.

Lägger vi in dessa fakta på kartan över älgskötselområdet så har vi en utmärkt bild av det lokala läget när vi har våra samrådsmöten och sätter våra planer. Idag använder vi papper och penna när vi inventerar. För att det ska gå lätt att samla in data och sedan tanka över det till dator för betarbetning behöver vi bättre verktyg i form av appar till mobiltelefonerna. Det krävs också att vi satsar på utbildning lokalt.

Tala med oss!

För att vi ska lyckas, behöver våra myndigheter och organisationer satsa en hel del av alla de resurser som används till övergripande schablonbeskrivningar, på verktyg och utbildningar i det lokala arbetet.

Hade de dessutom talat med oss i stället för att bara till oss, så hade detta varit klart för länge sedan.

ÄFO 9 Söder Riskväg 40, Västra Götaland

Markägarrepresentanter
Sven-Olof Salomonsson, Karl-Åke Lagerqvist och Jan Tinghall

Jägarrepresentanter
Lennart Appelqvist, Bo-Eric Persson och Mikael Fransson