Forskningstjugan - Svenska Jägareförbundet

Svenska Jägareförbundet

Meny

Foto: Niklas Liljebäck (mitten), Bodil Elmhagen (övriga)

Forskningstjugan

Forskningstjugan är Svenska Jägareförbundets forskningsfond som byggs upp medlemsavgifter. Fonden finansierar forskning och forskningskommunikation som är relevant för jakt och viltförvaltning, för närvarande med c:a 3 miljoner kronor årligen.

Under 2014 reviderades finansieringen för att ge större kostnadseffektivitet och bättre överensstämmelse med förbundets strategiska målbild och struktur. Sedan 2015 utlyses inte längre medel i öppna utlysningar, men Svenska Jägareförbundet delfinansierar fortfarande projekt som stöds av Viltvårdsfonden efter ansökan till Naturvårdsverket.

Därutöver bedriver förbundets anställda forskning och forskningskommunikation i samarbete med lärosäten. Under 2020-2021 finansieras även verksamhet inom förbundets utvecklingsprojekt "Viltbild.se" som är ett samarbetsprojekt med Sveriges Lantbruksuniversitet som syftar till att utveckla nya metoder för viltövervakning genom att använda bilder från viltkameror.

Jägareförbundets förbundsstyrelse beslutar om vilka projekt som beviljas bidrag från Forskningstjugan, efter förslag från Forsknings- och utvecklingsgruppen.

Följande forskningsprojekt beviljades stöd för verksamhetsåret 2021

Projektnamn Projektledare Anslag (tkr)
Mot en vetenskapligt baserad förvaltning av fjällripa (Lagopus muta) Maria Hörnell Willebrand,
Svenska Jägareförbundet & Høgskolen i Innlandet
100
Från fält till flyttväg – förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet Johan Månsson, SLU Viltskadecenter 100
Vilka bidrar med fallvilt till SVA och varför? Undersökning av faktorer som påverkar insamling av viltfall till viltsjukdomsövervakningen för ett förbättrat beslutsunderlag för viltförvaltningen Aleksija Neimanis,
Statens veterinärmedicinska anstalt
100
Hjortdjurens näringsbalansering: mot en bättre förståelse av klövviltets födoval för en hållbar flerartsförvaltning i Sverige Robert Spitzer,
SLU Umeå
100

Kort beskrivning av projekten

 

Mot en vetenskapligt baserad förvaltning av fjällripa (Lagopus muta)

Fjälljakten omfattar både dalripa och fjällripa. Dalripan har varit föremål för flera forskningsprojekt och kunskapen som genererats ligger till grund för de inventeringsmetoder och förvaltningsmodeller som idag används för båda riparterna. Det är dock inte känt om de är lämpliga för fjällripan. Fjällripan minskar dessutom i många delar av utbredningsområdet på grund av klimatförändringar och förändrad markanvändning. Projektet ska undersöka fjällripans ekologi: överlevnad, reproduktion, vilka livsmiljöer den föredrar, samt om de två riparterna konkurrerar med varandra. Projektet ska också utvärdera vilka inventeringsmetoder som ger mest tillförlitliga resultat för fjällripa. Målet är att ta fram en övervaknings- och förvaltningsmodell som är specifikt anpassad för fjällripa.

Från fält till flyttväg – förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet

Flera gåsarter gynnas av dagens jordbrukslandskap. En del arter har ökat kraftigt, vilket orsakar konflikter och samhällskostnader. Gåsförvaltningen kompliceras av att en stor del av gässen flyttar mellan flera länder under ett år. Projektet ska undersöka gässens rörelser och habitatutnyttjande i jordbrukslandskapet, utveckla skadereducerande metoder genom att studera hur gässen reagerar på olika skrämselmetoder, undersöka socioekologiska mönster och processer i gåsförvaltningen, samt utvärdera existerande flyttvägsbaserade förvaltningsplaner.

Vilka bidrar med fallvilt till SVA och varför? Undersökning av faktorer som påverkar insamling av viltfall till viltsjukdomsövervakningen för ett förbättrat beslutsunderlag för viltförvaltningen

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) bedriver ett generellt övervakningsprogram för viltsjukdomar. Det bygger på att den som hittar ett självdött vilt djur, eller avlivar ett vilt djur som uppvisar tecken på sjukdom, ska rapportera detta till SVA och skicka in djuret för undersökning. Projektet ska undersöka övervakningens representativitet. Täcker övervakningen in alla delar av Sverige och alla relevanta viltarter? Detta krävs för att  övervakningen ska spegla viltstammarnas hälsostatus och för att nya viltsjukdomar ska upptäckas på ett tidigt stadium. Projektet ska också undersöka vad som motiverar dem som bidrar till övervakningen (ofta jägare) genom att rapportera och skicka in prover, samt vilka hinder det finns som kan medföra att prover inte skickas in. Målet är att omsätta resultaten i praktisk verksamhet som kan förbättra viltsjukdomsövervakningen.

Hjortdjurens näringsbalansering: mot en bättre förståelse av klövviltets födoval för en hållbar flerartsförvaltning i Sverige

Flera hjortdjursarter ökar sin utbredning i Sverige och konkurrensen arter emellan kan påverka hur de använder olika födoresurser. Dessutom behöver det enskilda hjortdjurer balansera sitt intag av olika näringsämnen. Ett stort intag av en viss föda kan behöva kompenseras av en annan sorts föda för att balansera dieten. Projektet ska undersöka varför älg, rådjur, kronvilt och dovvilt äter som de gör, vid olika tidpunkter, genom att analysera spillningens innehåll i förhållande till växternas aktuella näringsinnehåll, djurens aktuella diet och fodertillgång, samt landskapsvariabler och hjortvilttätheter. Målet är att öka kunskapen om hur ett bra foderlandskap ser ut för olika hjortviltarter, samt vilka åtgärder som kan förbättra förutsättningarna för viltet och minska risken för betesskador på grödor och skog, under olika delar av året och i olika delar av Sverige

Projekt som finansierades 2020

 

Beyond Moose: ekologi och flerartsförvaltning av svenska klövdjurssamhällen

Idag samexisterar ofta 5-6 klövviltsarter där det tidigare fanns bara 1-2 arter. Inom projektet ska man undersöka hur klövviltarter samverkar inom flerartsystem i relation till viltförvaltning, jordbruk och skogsbruk. Man ska undersöka klövviltets födoval, hur det beror på artsammansättning, och hur betet påverkar miljön. I ett delprojekt undersöks hur klövvilt påverkar skador på skörd (nedan). Man ska dessutom utveckla övervakningsmetoder, samt utveckla och validera förvaltningsstrategier i samarbete med projektet Governance (nedan). Projektledare: Joris Cromsigt, SLU Umeå

Utmaningar för den svenska jaktetiken i ett modernisande samhälle

Det finns en informell uppförandekod inom jakten. Dit hör sportslighet, jägarmässighet, frihet under ansvar och etiskt uppträdande mot viltet. Men den här jaktetiken kan förändras över tid, till exempel när det tillkommer nya viltarter eller jaktformer, på grund av ny teknik, eller när jägarkårens sammansättning ändras. Projektet ska kartlägga vilka utmaningar den svenska jägarkåren ser kring jaktetiken. Syftet är dels att analysera de etiska principer som ligger till grund för jaktetiken som den ser ut idag, dels att blicka framåt och ge förslag på hur jägarkåren kan arbeta vidare med jaktetiska frågor. Projektledare: Erica von Essen, SLU Uppsala

Utfodring - konsekvenser för jordbruk och ekosystem

Vilt utfodras av flera skäl; för att förbättra djurens kondition, reproduktion eller vinteröverlevnad, men också för att minska skadorna för jordbruk och skogsbruk. Det råder dock brist på forskning som testar om utfodringen fungerar som det är tänkt. Projektet ska undersöka om avledande utfodring fungerar, närmare bestämt om vildsvin, rådjur och dovhjort kan styras bort från känsliga miljöer av utfodring. Man ska också undersöka om utfodring påverkar vildsvinets reproduktion och kultingöverlevnad, samt om utfodringsplatser direkt eller indirekt påverkar ytterligare arter (växter, smågnagare och fågel). Projektledare: Petter Kjellander, SLU Grimsö

Utmaningar och kunskapsluckor i den framtida förvaltningen av varg i Skandinavien

Projektet ska undersöka flera frågor som har betydelse för den framtida viltförvaltningen. Påverkar vargens populationstrend i öster invandringen till Skandinavien? Vad säger spridningsmönstret hos enskilda vargar om stammens möjliga expansionsmönster i framtiden? Varför har vargens populationstillväxt minskat på senare tid i Skandinavien – beror det på laglig jakt, illegal jakt och/eller höga populationstätheter i vargens kärnområde? Hur påverkas älgpopulationen och jaktuttaget av den senaste tidens ökning av vargtätheten i kärnområdet? Hur interagerar varg med andra stora rovdjur (björn och järv) och hur påverkar det bytesdjuren? Hur påverkar vargen sina bytesdjur i mer sydliga områden i Sverige, där det finns fler alternativa bytesdjur? Projektledare: Håkan Sand, SLU Grimsö

Governance: utmaningar för framtidens flerartsförvaltning

Projektet ska analysera styrningen och förvaltningen av vilt på flera nivåer. Det inkluderar både individuella och kollektiva/samhälleliga aspekter. Hur inkluderar man och förstår individuella, sociokulturella och politiskt-institutionella responser på viltförvaltningen? Och har man kapacitet att ta hänsyn till dessa? Projektet ska utveckla beslutsstöd som support för den framtida flerartsförvaltningen, i samarbete med projektet Beyond moose (ovan). Projektledare: Camilla Sandström, SLU Umeå

Undersökning om psykosociala och socioekonomiska effekter av förekomst av stora rovdjur

Projektet ska undersöka hur jägare, fäbodbrukare och tamdjursägare i Mellansverige upplever stress, oro och psykosocial ohälsa i relation till närvaron av stora rovdjur. Frågor som ska besvaras är till exempel: Påverkar förekomsten av stora rovdjur livsbetingelserna på landsbygden, generellt sett? Påverkas landsbygdsföretagarnas och jägarnas framtidstro? I vilken utsträckning ses förekomsten av stora rovdjur som en anledning till stress, oro, och psykosocial ohälsa? Påverkas möjligheten och viljan att bo kvar och bedriva lantbruk och jakt? Påverkas företagande i områden med rovdjursförekomst? Hur upplever man att ens ekonomiska förutsättningar påverkas? Påverkas valet av jaktmark och jaktmetoder? Hur har man upplevt olika åtgärder och förvaltningsstrategier för att hantera problem med rovdjur? Projektets mål är att ta fram ett kunskapsunderlag till rovdjursförvaltningen om hur oro och psykosocial stress, relaterad till rovdjursproblematiken, kan hanteras eller lindras. Projektledare: Annelie Sjölander-Lindqvist, Göteborgs universitet.
Finansiering: Projektet samfinansierades av Svenska Jägareförbundet via Forskningstjugan, Naturvårdsverket och LRF.

Rödrävens ekologi i kulturlandskapet

Rödräven har en central roll i de skandinaviska ekosystemen. Den är en effektiv predator på småvilt, påverkar hotade arter som fjällräv och fjällgås, samt är en reservoar för vissa sjukdomar. Rödräven gynnas av mänsklig närvaro i form av avfall, slaktrester och en del former av markanvändning. Projektets syfte är att undersöka hur räven nyttjar och sprider sig i landskapet, samt att utveckla en modell där rävens antal och nyttjande av olika delar av landskapet kan förutsägas. Projektledare: Göran Spong, SLU Umeå

Skador på skörd orsakade av klövvilt: förekomst, åtgärder och kostnader

I ett delprojekt inom forskningsprogrammet Beyond moose (ovan) undersöks klövviltets betestryck och skador på grödor: hur påverkas det av typ av gröda, mängden klövvilt av olika arter, sammansättningen på kringliggande marker mm. Studien omfattar hela växtsäsongen och genomförs i samarbete med 50 brukare i Södermanland. Projektledare: Fredrik Widemo, SLU Umeå


  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
2009-08-31 2021-03-03 Bodil Elmhagen