Forskningstjugan - Svenska Jägareförbundet

Svenska Jägareförbundet

Meny

Foto: Niklas Liljebäck (mitten), Bodil Elmhagen (övriga)

Forskningstjugan

Forskningstjugan är Svenska Jägareförbundets forskningsfond som byggs upp medlemsavgifter. Fonden finansierar forskning och forskningskommunikation som är relevant för jakt och viltförvaltning, för närvarande med c:a 3 miljoner kronor årligen.

Under 2014 reviderades finansieringen för att ge större kostnadseffektivitet och bättre överensstämmelse med förbundets strategiska målbild och struktur. Sedan 2015 utlyses inte längre medel i öppna utlysningar, men Svenska Jägareförbundet delfinansierar fortfarande projekt som stöds av Viltvårdsfonden efter ansökan till Naturvårdsverket. Därutöver bedriver förbundets anställda forskning och forskningskommunikation i samarbete med lärosäten.

Jägareförbundets förbundsstyrelse beslutar om vilka projekt som beviljas bidrag från Forskningstjugan, efter förslag från Forsknings- och utvecklingsgruppen. Gruppen består av tre förtroendevalda ledamöter och tre tjänstemän, där ordförande är förtroendevald.

Under 2019-2020 finansierar förbundet, tillsammans med Naturvårdsverket och Lantbrukarnas Riksförbund, även ett projekt om de stora rovdjuren socioekonomiska påverkan.

Följande projekt beviljades stöd för verksamhetsåret 2019

Projektnamn Projektledare Anslag (tkr)
Beyond Moose: ekologi och flerartsförvaltning av svenska klövdjurssamhällen Joris Cromsigt, SLU Umeå 150
Utmaningar för den svenska jaktetiken i ett modernisande samhälle Erica von Essen, SLU Uppsala 100
SCANDCAM- utveckling av viltkameraövervakning för flerartsövervakning Jonas Kindberg, SLU Umeå 100
Utfodring - konsekvenser för jordbruk och ekosystem Petter Kjellander, SLU Grimsö 100
Från fält till flyttväg – förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet Johan Månsson, SLU Viltskadecenter 100
Utmaningar och kunskapsluckor i den framtida förvaltningen av varg i Skandinavien Håkan Sand, SLU Grimsö 150
Governance: utmaningar för framtidens flerartsförvaltning Camilla Sandström, SLU Umeå 150
Undersökning om psykosociala och socioekonomiska effekter av förekomst av stora rovdjur Annelie Sjölander-Lindqvist, Göteborgs universitet 188
Rödrävens ekologi i kulturlandskapet Göran Spong, SLU Umeå 50
Skador på skörd orsakade av klövvilt: förekomst, åtgärder och kostnader Fredrik Widemo, SLU Umeå 150

Kort beskrivning av projekten

 

Beyond Moose: ekologi och flerartsförvaltning av svenska klövdjurssamhällen

Idag samexisterar ofta 5-6 klövviltsarter där det tidigare fanns bara 1-2 arter. Inom projektet ska man undersöka hur klövviltarter samverkar inom flerartsystem i relation till viltförvaltning, jordbruk och skogsbruk. Man ska undersöka klövviltets födoval, hur det beror på artsammansättning, och hur betet påverkar miljön. I ett delprojekt undersöks hur klövvilt påverkar skador på skörd (nedan). Man ska dessutom utveckla övervakningsmetoder, samt utveckla och validera förvaltningsstrategier i samarbete med projektet Governance (nedan).

Utmaningar för den svenska jaktetiken i ett modernisande samhälle

Det finns en informell uppförandekod inom jakten. Dit hör sportslighet, jägarmässighet, frihet under ansvar och etiskt uppträdande mot viltet. Men den här jaktetiken kan förändras över tid, till exempel när det tillkommer nya viltarter eller jaktformer, på grund av ny teknik, eller när jägarkårens sammansättning ändras. Projektet ska kartlägga vilka utmaningar den svenska jägarkåren ser kring jaktetiken. Syftet är dels att analysera de etiska principer som ligger till grund för jaktetiken som den ser ut idag, dels att blicka framåt och ge förslag på hur jägarkåren kan arbeta vidare med jaktetiska frågor.

SCANDCAM - utveckling av viltkameraövervakning för flerartsövervakning

Projektet ska använda befintliga data från en storskalig viltkamerastudie för att undersöka hur däggdjurssamhällen påverkas av olika miljöer samt miljöförändring. Projektet ska utveckla ett inventeringsverktyg för att övervaka förändringar i däggdjurssamhällen, något som skulle kunna innefatta frivilligbaserad kameraövervakning som utförs av allmänheten. De arter som ingår i studien är lodjur, kronhjort, rådjur, älg, rödräv, grävling, mård, skogshare och vildsvin.

Utfodring - konsekvenser för jordbruk och ekosystem

Vilt utfodras av flera skäl; för att förbättra djurens kondition, reproduktion eller vinteröverlevnad, men också för att minska skadorna för jordbruk och skogsbruk. Det råder dock brist på forskning som testar om utfodringen fungerar som det är tänkt. Projektet ska undersöka om avledande utfodring fungerar, närmare bestämt om vildsvin, rådjur och dovhjort kan styras bort från känsliga miljöer av utfodring. Man ska också undersöka om utfodring påverkar vildsvinets reproduktion och kultingöverlevnad, samt om utfodringsplatser direkt eller indirekt påverkar ytterligare arter (växter, smågnagare och fågel).

Från fält till flyttväg – förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet

Flera gåsarter gynnas av dagens jordbrukslandskap. En del arter har ökat kraftigt, vilket orsakar konflikter och samhällskostnader. Gåsförvaltningen kompliceras av att en stor del av gässen flyttar mellan flera länder under ett år. Projektet ska undersöka gässens rörelser och habitatutnyttjande i jordbrukslandskapet, utveckla skadereducerande metoder genom att studera hur gässen reagerar på olika skrämselmetoder, undersöka socioekologiska mönster och processer i gåsförvaltningen, samt utvärdera existerande flyttvägsbaserade förvaltningsplaner.

Utmaningar och kunskapsluckor i den framtida förvaltningen av varg i Skandinavien

Projektet ska undersöka flera frågor som har betydelse för den framtida viltförvaltningen. Påverkar vargens populationstrend i öster invandringen till Skandinavien? Vad säger spridningsmönstret hos enskilda vargar om stammens möjliga expansionsmönster i framtiden? Varför har vargens populationstillväxt minskat på senare tid i Skandinavien – beror det på laglig jakt, illegal jakt och/eller höga populationstätheter i vargens kärnområde? Hur påverkas älgpopulationen och jaktuttaget av den senaste tidens ökning av vargtätheten i kärnområdet? Hur interagerar varg med andra stora rovdjur (björn och järv) och hur påverkar det bytesdjuren? Hur påverkar vargen sina bytesdjur i mer sydliga områden i Sverige, där det finns fler alternativa bytesdjur?

Governance: utmaningar för framtidens flerartsförvaltning

Projektet ska analysera styrningen och förvaltningen av vilt på flera nivåer. Det inkluderar både individuella och kollektiva/samhälleliga aspekter. Hur inkluderar man och förstår individuella, sociokulturella och politiskt-institutionella responser på viltförvaltningen? Och har man kapacitet att ta hänsyn till dessa? Projektet ska utveckla beslutsstöd som support för den framtida flerartsförvaltningen, i samarbete med projektet Beyond moose (ovan).

Undersökning om psykosociala och socioekonomiska effekter av förekomst av stora rovdjur

Projektet ska undersöka hur jägare, fäbodbrukare och tamdjursägare i Mellansverige upplever stress, oro och psykosocial ohälsa i relation till närvaron av stora rovdjur. Frågor som ska besvaras är till exempel: Påverkar förekomsten av stora rovdjur livsbetingelserna på landsbygden, generellt sett? Påverkas landsbygdsföretagarnas och jägarnas framtidstro? I vilken utsträckning ses förekomsten av stora rovdjur som en anledning till stress, oro, och psykosocial ohälsa? Påverkas möjligheten och viljan att bo kvar och bedriva lantbruk och jakt? Påverkas företagande i områden med rovdjursförekomst? Hur upplever man att ens ekonomiska förutsättningar påverkas? Påverkas valet av jaktmark och jaktmetoder? Hur har man upplevt olika åtgärder och förvaltningsstrategier för att hantera problem med rovdjur? Projektets mål är att ta fram ett kunskapsunderlag till rovdjursförvaltningen om hur oro och psykosocial stress, relaterad till rovdjursproblematiken, kan hanteras eller lindras.

Rödrävens ekologi i kulturlandskapet

Rödräven har en central roll i de skandinaviska ekosystemen. Den är en effektiv predator på småvilt, påverkar hotade arter som fjällräv och fjällgås, samt är en reservoar för vissa sjukdomar. Rödräven gynnas av mänsklig närvaro i form av avfall, slaktrester och en del former av markanvändning. Projektets syfte är att undersöka hur räven nyttjar och sprider sig i landskapet, samt att utveckla en modell där rävens antal och nyttjande av olika delar av landskapet kan förutsägas.

Skador på skörd orsakade av klövvilt: förekomst, åtgärder och kostnader

I ett delprojekt inom forskningsprogrammet Beyond moose (ovan) undersöks klövviltets betestryck och skador på grödor: hur påverkas det av typ av gröda, mängden klövvilt av olika arter, sammansättningen på kringliggande marker mm. Studien omfattar hela växtsäsongen och genomförs i samarbete med 50 brukare i Södermanland.


  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
2009-08-31 2019-05-02 Bodil Elmhagen