bakgrund
Svenska Jägareförbundet

Svenska Jägareförbundet

Forskningstjugan

Forskningstjugan är Svenska Jägareförbundets forskningsfond som byggs upp medlemsavgifter. Årligen finansieras forskning och forskningskommunikation, som är relevant för jakt och viltförvaltning, med c:a 3 miljoner kronor. Under 2014 reviderades finansieringen, för att ge större kostnadseffektivitet och bättre överensstämmelse med förbundets strategiska målbild och struktur. Sedan 2015 utlyses inte längre medel i öppna utlysningar, men Svenska Jägareförbundet delfinansierar fortfarande projekt som stöds av Viltvårdsfonden efter ansökan till Naturvårdsverket. Därutöver bedriver förbundets anställda forskare forskning och forskningskommunikation i samarbete med lärosäten.

Jägareförbundets förbundsstyrelse beslutar om vilka projekt som beviljas bidrag från forskningstjuga, efter förslag från Forsknings- och utvecklingsgruppen. Gruppen består av tre förtroendevalda ledamöter och tre tjänstemän, där ordförande är förtroendevald.

 

Följande projekt beviljades stöd för verksamhetsåret 2013

Projektnamn Projektledare Anslag (tkr)

Undersökning av reproduktionsorgan hos svenska vildsvin- en pilotstudie

Ann-Marie Dalin,

SLU Uppsala

350

Vilt, människa, samhälle- en historisk återblick

 

Kjell Danell,

SLU Umeå

300

Sädgåsens populationsstruktur i Sverige

 

Adrian de Jong,

SLU Umeå

250
Sydälg. Älgförvaltning i produktiva landskap

Göran Ericsson,

SLU Umeå

 500
Forskning för en bättre förvaltning av den svenska fjällripestammen

Maria Hörnell-Willebrand,

Hedmarks universitet Norge

 150
 Tjädern- en kunskapsöversikt

Maria Hörnell-Willebrand,

Hedmarks universitet Norge

 135
Björnens rörelsemönster och habitatval i samband med jakt

Jonas Kindberg,

Svenska Jägareförbundet

 60
Sambandet mellan fästingar, fästingburna sjukdommar och vilt i Sverige

 Petter Kjellander,

SLU. Grimsö Forskningsstation

 200
Skinngarvning och beredning med traditionella metoder.  Ann-Charlotte Nelson Rahme  42

Inventering av rastande och övervintrande gäss

Leif Nilsson

Lunds Universitet

 90
Demografi, genetik och ekosystemeffekter hos den Skandinaviska vargstammen

Håkan Sand

SLU. Grimsö Forskningsstation

150 
Rödräv- här, där och överallt Tomas Willebrand, Hedmark universitet Norge  250

Nedan följer en kort beskrivning av de ansökningar som beviljades stöd för verksamhetsåret 2013

 

Undersökning av reproduktionsorgan hos svenska vildsvin- en pilotstudie

Ann- Marie Dalin, SLU Uppsala

 Vildsvinet är ett jaktbart vilt som ökat i Sverige och förvaltningen av denna art kräver ny kunskap. Reproduktionsmått för vildsvin som används i svensk förvaltning bygger ofta på studier gjorda i andra länder och lite är känt kring reproduktion i svenska förhållanden. Denna studie ska undersöka reproduktionsorgan hos svenska vildsvin och därigenom kartlägga reproduktionsålder, brunstperioder, antal foster hos suggan mm. Material samlas in i områden med och utan utfodring av vildsvin för att kunna göra jämförande studier.

Vilt, människa, samhälle- en historisk återblick

Kjell Danell, SLU Umeå

 Anslaget ska användas för att sammanställa befintlig kunskap kring jakten, viltet och viltförvaltningens historia i Sverige. Den bok som kommer produceras skrivs av många författare med olika bakgrund och med specialistkunskap inom olika områden. Boken ska fungera som undervisningsmaterial och inspirera till fortsatta forksningsinsatser.

Sädgåsens populationsstruktur i Sverige

Adrian de Jong, SLU Umeå

De sädgäss som förekommer i Sverige tillhör två olika underarter; taigasädgås Anser f. fabalis och tundrasädgås Anser f. rossicus. De två underarterna lever oftast som skilda grupper och väljer olika områden för sommar- och vintervistelse. Tundrasädgåsen är mycket talrikare än taigasädgåsen och beståndet av tundrasädgäss bedöms vara tämligen stabilt medan antalet taigasädgäss troligen har minskat kraftigt på senare tid. Projektet syftar till att föreslå en hållbar förvaltning av båda underarter. 

Sydälg- älgförvaltning i produktiva landskap

Göran Ericsson, SLU Umeå

Dagens kunskap om den svenska älgen bygger i första hand på forskningsverksamhet i norra Sverige eller från områden som i likhet med norra Sverige har en lågproduktiv skog med liten del jordbruksmark, har få lövträdsarter, och där få andra klövviltsarter förekommer. Projektet SYDÄLG söker råda bot på kunskapsbristen genom att förlägga specialstudier till Södermanland och Småland. Fokus för studierna är att identifiera och beskriva älgars rörelsemönster och hur detta påverkas av de biologiska förutsättningar ett produktivt landskap skapar. SYDÄLG är en del av SLUs temaforskningsprogram Vilt och Skog där även Jägareförbundet ingår som aktiv part.

Behov av en mer anpassad förvaltning av fjällripa

Maria Hörnell-Willebrand, Høgskolen i Hedmark och SLU

Förvaltningen av ripa på statens mark baseras på kunskaper som i första hand är framtagna för dalripa, vilken är den dominerande av de två riparterna i Sverige. Även om de två arterna har stora gemensamma drag i sin ekologi, så innebär det inte att förvaltningsstrategier kan överföras direkt från den ena till den andra arten. Genom en kombination av radiopejling av märkta fåglar, inventeringar och sammanställning av avskjutningsstatistik strävar projektet efter att ta fram mer artspecifik information om fjällripan vad gäller vuxna fåglars överlevnad, dominerande dödsorsaker, häckningsframgång och spridningsmönster vilket är viktig baskunskap i förvaltningen.

Tjädern- en kunskapsöversikt

Maria Hörnell-Willebrand, Høgskolen i Hedmark och SLU Grimsö

Tjädern är en art i Sverige vars status är omdiskuterad då vissa menar att den ökar i antal medan andra tycker den minskar. Under 2000-talet har det bedrivits en del studier på tjäder i Sverige och denna kunskapsöversikt är menad att smala den kunskap som finns men även presentera data som tidigare inte publicerats. Målet är en rapport som innehåller allt från  praktiska råd kring tjäderinventeringar, hur man värderar skog ur ett tjäderperspektiv till ekologiska aspekter av tjäderns liv.

Björnens rörelsemönster och habitatval i samband med jakt

Jonas Kindberg, Svenska Jägareförbundet och SLU Umeå

Bidraget från Fo20an skall här användas för att slutanalysera den data som samlats under längre tid kring hur björnar reagerar vid olika jaktsituationer. Underlaget är framförallt den stora mängd data som finns på björnar som burit GPS-sändare. Både riktad jakt på björn men också björnars beteende under jakt riktad på älg ska studeras.

Sambandet mellan fästingar, fästingburna sjukdomar och vilt i Sverige.

Petter Kjellander,SLU. Grimsö Forskningsstation

Under de senaste 20 åren har en tydlig ökning i antalet fästingburna sjukdomar noterats, speciellt i södra Sverige.  Det finns teorier kring att däggdjur, framförallt klövvilt, sprider dessa sjukdomar och att minska antalet däggdjur skulle kunna begränsa spridningen. Det finns dock få eller kanske inga studier som kunnat visa på sådana samband. Denna studie ska förutsättningslöst undersöka samspelet mellan fästingar i olika stadier och olika däggdjurs roll i spridningen av dessa.

Skinngarvning och beredning med traditionella metoder.

Ann-Charlotte Nelson Rahme

Skinngarvning och traditionella metoder för hudberedning är ett sätt att nyttja viltarter och delar av vilt som sällan annars används. Kunskapen kring dessa metoder, som all annan traditionellt nyttjande av naturen, riskerar att dö ut om den inte förnyas och uppdateras. Fo20ans bidrag ska gå till en nytryckning av en bok som heter ”Skinngarvning och beredning”.

Inventering av rastande och övervintrande gäss i Sverige

Leif Nilsson, Lunds Universitet

Kunskap om gåspopulationers utveckling och fördelning i landet är en viktig kunskap för förvaltning av stammarna. Dessa inventeringar ingår i ett internationellt program för gåsinventeringar. De svenska inventeringarna har pågått sedan 1977. Inventeringarna genomförs av frivilliga observatörer och stödet från Jägareförbundet går till kostnader i samband med sammanställning och bearbetning av data.

Populationsekologi, bevarande och skötsel av den Skandinaviska vargstammen

Håkan Sand, SLU Grimsö

Målsättningen för detta projekt är att följa den svenska vargsammens utveckling, inklusive mortalitet, dödsorsaker, födoval, beteende och släktskap mellan individer. Dagens vargförvaltning bygger till stor del på den forskning som tas fram i detta projekt. Den svenska vargstammen är en av de bäst kända djurpopulationerna i världen t.ex finns en fullständig kartläggning av släktskapen mellan individer i hela populationen. Inför 2013 ska särskilt fokus läggas på hur vargen kan påverka bytesdjurens stammar och vice versa. Både Svenska Jägareförbundet och världsnaturfonden har under flera år beviljat ett mindre stöd till projektet. Projektet är en del av det svensk-norska forskningsprogrammet SKANDULV.

Rödräven- här, där och överallt.

Tomas Willebrand, Høgskolen i Hedmark

Rödräven är en nyckelart i nordliga ekosystem. I Sverige finns rödräven i princip överallt och är en otroligt anpassningsbar art. Även om räven spelar stor roll och finns över hela landet är den sparsamt studerad. Detta projekt  syftar till att ta fram ny grundläggande data för rävens populationsdynamik och utifrån dessa föreslå olika förvaltningsmodeller för rödräv på lokal och regional skala.

 

 

 

 


  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
2009-08-31 2017-03-22 Markus Olsson