Foto: Markus Olsson

Vigg

Viggen är idag en vanlig dykand i stora delar av landet. Viggen trivs i de flesta sjötyper, lugna vattendrag och utmed Östersjökusten.

2012-09-08

Kännetecken

Viggen är en vanligt förekommande dykand och i grunden är vigghanar och -honor relativt lika varandra. Det mest iögonfallande är att fjäderdräktens färg skiljer dem åt. Den simmande vigghanen är svart med rektangulärt ljusa kroppssidor och så kallad nacktoffs. Detta är särskilt tydligt i praktdräkten. Simmande honor är istället bruna; jämnbrun rygg och ljusbrun ton på de rektangulära kroppssidorna. Även honorna har en liten nacktofs, som åtminstone ger en kantig huvudform. I flykten uppvisar båda könen vita vingband.

Den fågel som är enklast att förväxla med vigg är berganden. Till exempel framträder i flykten de vita vingbanden på båda arterna. Men berganden har hos båda könen betydligt ljusare rygg, jämfört med vigghanens svarta och honans jämnt mörkbruna rygg. Därtill saknar berganden nacktofs. Vidare har båda arterna svart näbbspets, men detta svarta fält är bredare hos viggen. Vigghonorna kan ha lite vitt vid näbbfästet, men det är vanligen betydligt mindre än den vita ”nosgrimman” hos bergandshonorna.

Hybrider mellan vigg och bergand samt andra dykandsarter förekommer.

Viggen uppträder ofta i större eller mindre flockar, utom under häckningen. Häckar gör gärna viggen i skydd av skrattmåskolonier, liksom många andra våtmarksfåglar.

Läten

Hanarnas visslande-fnittrande spelläte utstöts i fallande skala och accellererande takt. Honorna har en skorrande ramsa. Detta läte är ljusare i tonen jämfört med både bergand- och brunandshonan.

Förekomst och status

Viggen är flexibel i sitt val av häckningsplats. Häckning sker i allt från näringsfattiga fjällsjöar till växtrika slättsjöar samt längs havskusten. Detta gör viggen allmänt förekommande och talrik. På Västkusten och i Dalsland och Värmland häckar den dock mer sparsamt. Antalet par beräknades 2008 till 75 000 stycken inom landet. Stammarna anses också ha hållt sig relativt stabila under de senaste 50 åren.

Ekologi

Viggen lever av musslor och andra ryggradslösa djur samt vattenväxter.

Det 8-10 grågröna äggen läggs i maj-juni och ruvas sedan i 23-25 dygn innan de kläcks.

Jakt och förvaltning

Avskjutningen av vigg har minskat på jämfört med mitten på 1900-talet. Under 2010-talet har den årliga avskjutningen legat på ett fåtal tusen stycken, enligt Svenska Jägareförbundets Viltövervakning.

Arten och människan

Viggens mångsidighet vad gäller miljöval gör att många människor stiftar bekantskap med den, såväl i stadens vattendrag och parkdammar som i avlägsen fjällvärld.