Marko Lehtosalo står på Svenska Jägareförbundets skjutbana på Öster Malma. Bredvid honom står skytteinstruktören Ted Andersson.
– Jag klarade teoriprovet. Men jag blandade ihop vitkindad gås med Kanadagås. Annars gick det bra. Fast jag är lite spänd på skyttet, förklarar han.
Det fanns många saker som fick Marko att vilja ta Jägarexamen. Dels att kollegan Adam Alsing börjat jaga, dels att han gillar att skjuta, dels det fantastiska viltköttet.
– Mina svärföräldrar bor inte så långt ifrån ett ställe där man kan köpa viltkött. Där brukar vi stanna och handla. Det är så himla gott med älg och vildsvin.

Trots att Marko Lehtosalo stått på scener inför stora publiker märks det på honom att han är lite nervös. Han vill verkligen detta – och vill klara av det så fort som möjligt.
– Ja, jag hoppas klara detta i vår så jag kan börja jaga i höst. Älg, vildsvin, räv och kråka. Jag vill jaga kråkor, fast jag vet inte varför, säger han och skrattar.
Och han har redan ordnat plats i ett jaktlag.

Ted Andersson går lugnt och metodiskt igenom alla saker som en skytt ska tänka på. Säkerhet, hur man ska stå och agera, hur pipan ska röra sig, ingen detalj lämnas åt slumpen.
Till slut står Marko där med laddat vapen. Säkringen är framskjuten. Lerduvan slungas iväg.
– Pang, och duvan splittras till stort jubel.
Ytterligare fem duvor i rad splittras innan den första bommen kommer.
– Vad gjorde jag för fel, frågar han.
– Du sköt under. Du kom efter i början och gick ifatt duvan men hamnade lågt. Försök igen, svarar Ted.
Nya duvor krossas och Marko börjar få kläm på skyttet.
– Jag tror inte du behöver träna mer på lerduvor idag, säger Ted Andersson och de går iväg för att träna avståndsbedömning.
Marko Lehtosalo är definitivt på god väg att fixa jägarexamen.