Den 11 maj skickade Svenska Jägareförbundet tillsammans med Svenska Kennelklubben in en skrivelse till Naturvårdsverket där förbunden krävde skyddsjakt på varg redan efter första hundangreppet.
– Det har snart gått nio månader och ännu har vi inte fått något svar. Det är förvånande att verket inte svarat, men myndigheten verkar nu vilja öppna för att förändra den rådande praxisen, säger Mikael Samuelsson ordförande i rovdjursrådet.
I systemet runt skyddsjakt på varg finns en praxis om att vargar ska ha angripet hundar fyra gånger innan det kan bli aktuellt med skyddsjakt. Men dessa regler är gamla och tillkom när vargstammen bestod av mycket färre djur. Trots det används praxisen fortfarande.
– Det behövs en ny praxis som ger stöd och vägleder länsstyrelserna så att skyddsjakt blir ett aktivt instrument för att minska vargens påverkan på jakten, tamdjursnäringen och olägenheterna för allmänheten. Det är frustrerande att vargen tillåts skapa så mycket oro och elände utan att myndigheterna hjälper till och underlättar vardagen för de som drabbas, säger Mikael Samuelsson.
Han menar att en ny praxis bör utgå ifrån att det räcker med ett angrepp.
Svenska Jägareförbundet har ända sedan efter millennieskiftet arbetat för att skyddsjakten ska underlättas och användas mer aktivt. Initialt lades stor kraft för att det skulle bli tillåtet att försvara sina tamdjur under pågående angrepp.
– Det lyckades vi med. Idag får du försvara din jakthund mot en attackerande varg.
Mikael Samuelsson anser reglerna och måste anpassas till dagens förhållande och göra det lättare för de människor som tvingas bära bördan och kostnaderna av vargens närvaro.
– Jag tror att alla som lever med de negativa konsekvenserna av vargen skulle uppleva att förvaltningen tog ett tydligt steg åt rätt riktning om myndigheterna tar behovet av en mer generös skyddsjakt på allvar. Skyddsjakten ska användas för att ta bort problemdjur snabbt och effektivt. Därför bör länsstyrelserna få en bättre vägledning som gör det enklare att ta sådana beslut – och så vi slipper olika bedömningar över landet.
Svenska Jägareförbundet menar att licensjakten på varg behövs för att reglera stammens storlek. Skyddsjakten ska göra det enklare för människor att bo och leva i vargens närhet.
– Bägge dessa verktyg måste användas om vi ska få ordning på vargförvaltningen. Vi har i närtid sett hur olika länsstyrelser agerar och vad som krävs för att besluta om skyddsjakt.
Mikael Samuelsson menar därför att vägledningen ska utgå ifrån att det bara krävs ett angrepp på hundar eller tamdjur för att kunna bevilja skyddsjakt – eller att vargarna är oskygga.
– Det är naturligtvis positivt att Naturvårdsverket – via en artikel i Svensk Jakt – öppnar för en översyn av reglerna runt skyddsjakten. Vi har ju arbetat för detta i många år. Men såväl SKK som Jägareförbundet borde ha fått svar på sin skrivelse. Det tillhör god administrativ tradition att svara och föra dialog när stora folkrörelser vill förändra regler.
Mikael Samuelsson är dock missnöjd med verkets tidplan, att den ska påbörja översynen till kommande höst. Han menar att den ny vägledningen bör vara klara till nästa jaktsäsong eftersom jägares och landsbygdsbors livssituation måste tas på allvar.
– Skyddsjakt på varg är oerhört viktig för väldigt många människor runt om i landet. Och det behovet blir inte mindre nu när vargstammen sprider sig. Jag förutsätter att Naturvårdsverket omgående bjuder in till dialog och anstränger sig för att hitta lösningar och inte lägger fokus på att hitta problem för att göra förändringar, säger Mikael Samuelsson.
