Strax innan sommaren startade FACE, jägarkårens europeiska paraplyorganisation, ett upprop i syfte att förbättra jaktpolitiken som kommer från EU. Framför allt önskar sig FACE att EU och dess institutioner ska inse jaktens betydelse för biologisk mångfald, samt viltvård och jakt som bärare av kulturhistoria.
I dag verkar EU vara mer fokuserat på att hitta fel och brister inom jakten och därefter införa begränsningar och förbud. Det är en ohållbar hållning i längden.
FACE representerar 37 nationella jaktorganisationer över hela Europa och har totalt sju miljoner jägare som medlemmar. Svenska Jägareförbundet är Sveriges representant i FACE och vi står helhjärtat bakom satsningen att trycka på EU.

Som du förhoppningsvis har märkt arbetar förbundet aktivt med att sprida kampanjen bland svenska jägare och vi försöker få så många som möjligt att skriva under. Det är enkelt att vara en del av uppropet, bara ett par knapptryck. Samtidigt är det viktigt att vi är många som deltar.
Man kan ha massor av synpunkter på EU och unionens inverkan på jakten i Sverige, själv har jag många. Rovdjurspolitiken är givetvis det som ligger närmast.
EU:s rigida hållning gällande art- och habitat-direktivet och fågeldirektivet ligger som en blöt filt över hela unionens förmåga att hantera dagens viltstammar med regler som är decenniegamla.
Detsamma gäller vapen- och blyfrågorna där det finns betydande utmaningar framöver, vilket även gäller synen på brukande och hur mark och vatten ska hanteras i framtiden.

Det är oerhört viktigt att vi jägare visar både Bryssel och Stockholm att vi är enade om jaktens fördelar, om dess betydelse för viltet och för landsbygden. Ett ökat nationellt självbestämmande och minimal påverkan från EU borde vara självklart.
Många av de insatser som görs för viltet skulle aldrig utföras utan en aktiv och engagerad jägarkår. Jag vet att vi i Sverige ligger långt fram, kanske allra främst i detta arbete.
Medan vissa grupper som säger sig värna naturen limmar fast sig på motorvägar är det jägare och markägare som skapar våtmarker på riktigt.
När vilda djur skadas i trafiken är det jägarkåren som dygnet runt står redo att förkorta lidandet.
När viltsjukdomar riskerar att spridas är det vi som skickar in prover till myndigheterna och när inventering av de vilda djuren görs är det såklart vi som gör jobbet.
Det ska vi vara stolta över, men vi behöver också stundvis upplysa våra beslutsfattare om detta. Både i Stockholm och i Bryssel.
FACE-uppropet är en viktig del i det arbetet och jag förväntar mig att Sveriges jägare sluter upp.

Peter Eriksson
Ordförande Svenska Jägareförbundet

Förbundsledare i Svensk Jakt nr 11/2022

Har du inte skrivit på? Gör det här!