Älgen anses som vår främsta nationalsymbol. I turistbroschyrer, bland souvenirer, på restaurangmenyn, på älgsafari, i älgvandringar på tv, ja i många olika sammanhang dyker älgen upp. Och inte minst som jaktvärde skattas  älgen som det förnämligaste viltet. Av kända skäl. Den är vårt största vilt och kallas för skogens konung, inte minst för sina ibland pampiga horn.

Men för tvåhundra år sedan hade vi nästan inga älgar alls i landet, den var utrotningshotad. 1830, bildades Svenska Jägareförbundet, bland annat för att reglera jakttiderna så att inte älgen sköts bort. Älgstammen började växa och förra jaktåret fälldes 80 353 älgar.

Idag är älgförvaltningen mycket noga reglerad och älgjakten värderas högre än någon annan jakt. När den drar igång i södra Sverige på måndag, är det många tusen älgjägare som sätter sig på pass för att få möjligheten och se och fälla en älg.

-Det bästa med älgjakten är nog att vi äntligen får släppa ut våra älghundar som gått och väntat i månader på att få komma ut i skogen, säger Matilda Söderqvist, jaktvårdskonsulent  i Södermanland.

Men det är mycket mer än hundträning som ska förberedas inför jakten; passen ska röjas, all teknik ska fungera med jaktradio, hundpejlar och eventuella appar, bössan ska skjutas in, viltåkrar ska anläggas, saltstenar ska sättas upp och tornen ska vara säkra. Belöningen är lika mycket naturupplevelse, gemenskap i jaktlaget som nöjet att få tillaga ett fantastiskt hållbart och  hälsosamt livsmedel.

Kontakt:
Matilda Söderqvist, jaktvårdskonsulent Södermanland, 010 5847 125
Karl-Johan Brindbergs, jaktvårdskonsulent Västra Götaland, 010 5847 036