Rådjurets förökning - Svenska Jägareförbundet

Svenska Jägareförbundet

Meny

Råget med kid. Foto: Kenneth Johansson

Rådjurets förökning

Rådjuret föder ungar en gång per år och får då ett till tre kid, i sällsynta fall fyra. Alla hondjur får inte kid varje år. Men av de som är dräktiga visar studier på en kullstorlek på strax över två kid per get. God kondition hos geten främjar större kullstorlek, vilket i allmänhet inträffar ungefär i åldern 2-7 år.

Foto: Kenneth Johansson

Födseln sker i allmänhet mellan 25 maj och 20 juni med en topp den 5 juni, enligt studier i Mellansverige. Men födslar har observerats inom hela maj såväl som juni månad.

Studier i bland annat Frankrike visar på att könsfördelningen på de kid som föds kan påverkas av hondjurens kondition. En mekanism för att gynna avkommornas förmåga till framgång. Täta stammar, som normalt ger hård konkurrens och lägre konditon tenderar att ge fler avkommor av hanligt kön. Det förklaras av att en hanlig avkomma i högre grad, än en honlig avkomma, utvandrar när den blir vuxen. Därav tär bockar ofta mindre på sina föräldrars resurser. Honliga avkommor stannar däremot i högre grad även som vuxna i moderns hemområde och konkurrerar med modern om resurserna däri.

Både bockar och getter blir könsmogna som ettåringar. Unga bockar hindras dock ofta från att uppvakta getter av äldre revirhävdande bockar. Geten parar sig i allmänhet som ettåring och föder sina första kid under det andra levnadsåret. Det är samtidigt inte ovanligt med getter som parar sig först som tvååringar.

Brunstperioden infaller i början av augusti, men redan innan dess kan bocken ses uppvakta geten under en eller flera falska förbrunster. Geten annonserar brunsten genom doftutsöndringar via urinen och flera hudkörtlar. Bocken brukar därför vädra kring hennes bakdel. Ibland sträcker han också fram nosen vid getens urin och drar tillbaka överläppen med en grinande grimas, i ett intensivt vädringsbeteende som kallas "flehmen".

Vid uppvaktningen ses bocken ofta jaga efter geten i korta ruscher. Men tiden före själva parningen rör de sig ofta i lugnare mak, ofta i ganska snäva öglor eller cirklar. Ibland trampas en synlig stig, s k häxring, upp av den nötning paret åstadkommer.

Som enda art bland våra hjortdjur hävdar rådjuret revir. Efter det att bockarna fejat sina horn (från och med mars-april) så börjar de att hävda revir, vilka de försvarar fram till augusti-september. Om stammen är tät finns ett antal bockar, främst de yngre, som inte har något revir. Getterna är inte revirhävdande. I juli-augusti sker parningen. Efter några celldelningar vilar det befruktade ägget till årsskiftet då den verkliga fosterutvecklingen börjar. Födsel sker sedan i slutet av maj och början av juni.

Rådjursgeten har något som kallas för fördröjd implantation. Det kallas även fördröjd fosterutveckling och innebär att ägget som befruktades vid parningen i augusti börjar utvecklas först runt årsskiftet. Då fäster det i livmoderns vägg (det vill säga implanteras) och börjar växa - innan dess har äggen svävat fritt i livmodern.

Vid implantationen bildas en moderkaka som förser varje foster med näring och syre. Själva fosterutvecklingen tar ungefär ett halvår. I januari är fostret cirka 2 cm långt och inför födseln har det vuxit till ungefär 25 cm. Päls får det lagom till födseln, innan dess är det hårlöst i livmodern.

I Sverige föds som nämndes ovan de flesta rådjur inom en månad från slutet av maj och en god bit in i juni. Rådjursgetterna föder faktiskt synkroniserat över stora delar av sitt utbredningsområde: 80% av kiden föds inom loppet av 20-30 dagar. Tiden sammanfaller med perioden när kvaliteten på födan är som bäst, vilket är gynnsamt för den digivande getens mjölkproduktion.

Kiden kan gå redan efter en timme och inom ungefär åtta timmar söker de upp en egen lega i skydd av vegetationen. Under det första dygnet efter födseln har geten nära kontakt med kiden. Därefter besöker hon dem 3-6 gånger per dygn för att ge di och slicka dem. Kiden brukar följa geten ett par hundra meter efter besöket och söker sedan upp en ny lega i närheten av henne. Där väntar de tills nästa besök.

Kidets strategi för att överleva de första veckorna, innan rörelseapparaten utvecklats så pass att det kan springa ifrån faror, är att ligga stilla. Upp till cirka tre veckor ligger de stilla i sin lega vad som än händer. Enda undantaget är geten som kan få kidet att resa sig. Fördelar med detta beteende är att kidet avger minimalt med vittring samt rörelser som annars rovdjur skulle kunna upptäcka. Därtill torde kiden gynnas av att kunna lägga energi på tillväxt snarare än förflyttning. Kidet byter lega varje gång sedan de varit uppe och umgåtts med geten. Om kidet har ett eller flera syskon ligger de i olika legor, åtminstone upp till fem veckor ålder. Men oftast inte mer än 50 meter isär. Geten har god uppsikt över området där kidet eller kiden ligger under denna så kallade gömmarperioden. Sällan är de mer än ett par hundra meter bort.

När kiden föds är deras päls skyddstecknad med ljusa fläckar. Efter några veckor ersätts den av en mer enfärgad. Kiden diar fram till slutet av oktober till december, men de börjar beta redan i späd ålder.

Vid födseln väger kiden cirka 1-1,5 kg. De tillväxer snabbt, cirka 1,5 hekto per dag de första månaderna. Efter åtta månader har de nått drygt 60% av vuxen vikt, ett år senare kring 90%.

Getens närvaro är förmodligen viktig för kiden under hela det första året. Hon lär dem troligen nyttiga beteenden, såsom att finna bra bete och skydd. Separationen mellan get och kid sker oftast när kiden nästan är ett år gamla, några veckor innan nästa födsel. Processen sker fridfullt utan aggressioner, som fallet kan vara med älg.

Ett rådjur blir sällan äldre än 10-12 år i Sverige. Getterna blir i allmänhet något äldre än bockarna, vilket kan bero på att de är mindre aktiva. Den faktor som tycks begränsa livslängden mest är tandslitaget. När skärpan i tänderna avtar med stigande ålder får djuren svårare att effektivt inta föda.


  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
2012-09-22 2020-05-27 Markus Olsson