Vildsvinet invandrade i Sverige efter den senaste istiden för omkring 11 000 år sedan, ungefär samtidigt som människan. De blev vanliga först när riktiga skogar vuxit upp. Djuren fanns frilevande från Skåne till Uppland under den yngre stenåldern för cirka 6 000- 7 000 år sedan. Fynd av benmaterial i Uppland, daterade till cirka 4.000 f.Kr., vittnar om vildsvinets nordliga utbredning efter istiden.

De första tamgrisarna importerades till kontinentala Nordeuropa från sydligare trakter för 6000-7000 år sedan. Ett årtusende senare hade nordliga genetiska linjer, som till stor del härrörde från lokala vildsvin, kommit att dominera bland de nordeuropeiska tamgrisarna. Det tyder på att jordbrukarna införlivade vildsvin bland tamgrisarna. Vildsvinet verkar på det sättet ha domesticerats i flera områden i Eurasien, och nutida europeiska tamgrisar härrör i hög grad från europeiska vildsvin.

Enligt arkeologiska fynd införde människan tamsvin till Sverige för cirka 5 000 år sedan. Till en början var de små, men större former uppträdde senare. Det är okänt i vilken utsträckning tamsvin och vildsvin parade sig, men storleken på svinen i arkeologiska fynd tyder på att det skedde vid flera tillfällen. Tamsvinet liknade länge vildsvinet till utseendet.

Jakt och domesticering (uppgående genom parning i tamsvinsstammen) gjorde att vildsvinet utrotades någon gång under senaste årtusendet, men det är inte känt exakt när. Likheterna mellan vild- och tamsvin gör det också svårt att skilja dem åt i arkeologiska fynd. På Öland fanns och jagades vildsvin vid slutet av 1600-talet, för att sedan försvinna. År 1723 lät kung Fredrik I återinföra vildsvin som jaktbyte till Öland. Böndernas protester ledde dock till att jakten intensifierades och stammen var utrotad kring 1770.

Under 1800-talet och framåt infördes vildsvinet till hägn i södra Sverige. Några svin rymde 1942 vid Linderödsåsen i Skåne och etablerade där en stam. Men de skador de förorsakade på jordbruksgrödor medförde att även dessa djur utrotades.

Den vildsvinsstam som nu uppstått i Sverige härrör på samma sätt från rymningar ur hägn. Djur tycks ha rymt vid Linderödsåsen i Skåne. Några suggor och galtar rymde från Åda gård utanför Trosa i Södermanland under 1970-talet och etablerade en stam i Tullgarn/Mörkö-området. Ett riksdagsbeslut 1980 förklarade vildsvinen som oönskade i Sverige, med undantag för Stockholms län. Där skulle en mindre population tillåtas för forskning.

Vildsvinsstammen tillväxte dock kraftigt och 1988 rev ett annat riksdagsbeslut upp det föregående och fastslog vildsvinets hemrätt i den svenska faunan.