Med utgångspunkt från över 15 000 enkätsvar, länsdialoger och länsföreningarnas remissvar visar Svenska Jägareförbundet nu sina ståndpunkter om älgen och älgförvaltningssystemet.

- Nuvarande älgförvaltningssystem bör behållas men behöver justeras i flera delar för att fungera i enlighet med intentionerna i lagstiftningen och dess förarbeten, menar förbundet och önskar ett flexibelt förvaltningssystem över hela landet vilket tillåter anpassningar utifrån regionala behov.

Förbundet anser bland annat också att dagens älgförvaltningsområden (ÄFO) i grunden är bra för insamling av förvaltningsdata om älg.

"Älgstammens kvalitet är en av hörnpelarna i lagstiftningen och måste få större genomslagskraft i regelverket"

När det gäller stammens kvalitet i älgförvaltningssystemet konstaterar Jägareförbundet att älgstammens kvalitet är en av hörnpelarna i lagstiftningen och måste få större genomslagskraft i regelverket.

De stora rovdjurens påverkan på älgstammen måste på ett tydligare sätt få genomslag i förvaltningen.
Svenska Jägareförbundet accepterar en högre täthet av älg där rovdjurspredationen riskerar att bli omfattande.

Förbundet vill också att målet för älgstammens storlek ska decentraliseras och avgöras lokalt via dialog mellan jaktlag, älgskötselområden och älgförvaltningsgrupper.
- Kvaliteten på älgstammen behöver stärkas genom en höjd medelålder för att skapa en älgstam med bättre reproduktion.

Generellt anser förbundet att de befintliga inventeringsmetoderna älgobs och avskjutningsstatistik är grundstenar i hur vi följer älgstammens utveckling men att de bör utvecklas löpande.

Däremot anser Jägareförbundet inte att ÄBIN fungerar som underlag i dagens älgförvaltning.
- Koppling mellan älgstammens täthet och skadornas omfattning är inte tydlig, säger förbundet med tillägget att metodiken har svag relevans för någon nivå i nuvarande förvaltningssystem rörande vilt.

Ladda ner hela dokumentet:

Älg och älgförvaltningssystemet - så tycker Svenska Jägareförbundet