Styrlesen beslöt tidigare i år att man skulle skjuta vildsvinspasset för att dels prova hur det var och dels kunna förmedla erfarenheter av skjutningen till medlemmar som så önskar.

En solig och varm septemberdag var det dags. Fem medlemmar ur styrelsen hade möjlighet att delta. Nervositeten fanns där. Kanske inte så konstigt, ingen av oss, och många med oss, hade inte skjutit denna skjutning förut. Det är nästan som älgbanan, men ändå inte. Träffytan är mindre, det går snabbare, kändes det som i alla fall. Kanske för att målet är mindre men framförallt, banan är betydligt kortare.

Nåväl, första skyttet var från ett torn, avstånd 50 m. Inga problem. Nästa skytte, stående 50 m där jägarmässigt stöd får användas. Här visade sig att ovanan med att skjuta med stödkäpp fällde någon vid första försöket. Avslutningsvis, löpande 30 m. Nu blev det tufft! Älgbanan kortas ner till hälften, kort om tid alltså.

Alla blev i alla fall godkända och fick det inskrivet i sitt skyttebevis som kan visas upp för jaktledaren för att denne skall ha visshet om att man kan hantera sitt vapen och träffa!

- Var detta första godkända skyttarna för vildsvinspasset i Blekinge, undrade ordförande Peter Nilsson?

Icke för ty, en trevlig men framför allt en nyttig afton tillända. En rekommendation till alla jaktlag: Samla ihop er skjut vildsvinspasset och känn att ni är väl förberedda för en säker och etisk jaktsäsong.