Uttalande från Svenska Jägareförbundets ordförandekonferens

Behåll och revidera älgjaktsystemet

Älgavskjutningen fortsätter att minska. Förra jaktåret sköts 63 000 älgar. Årets avskjutning kommer att understiga 50 000 djur, vilket är den lägsta siffran på 50 år.
Frustrationen hos många jägare ökar. Allt fler anser att älgförvaltningen har kantrat. Man efterfrågar förutsägbarhet och större lokalt hänsynstagande, vid sidan av kravet att älgstammen borde vara större. Skogsstyrelsens femprocentsmål underkänns också helt.

Under ett års tid har Svenska Jägareförbundet undersökt vad medlemmarna tycker för att kunna ta fram ett förslag på hur framtidens älgjakt ska fungera. En del av resultaten är nu klara. Dessa kan sammanfattas enligt följande:

• Nuvarande älgjaktsystem går att laga. Men det behövs en översyn av reglerna.
• Älgförvaltningssystemet måste börja fungera i enlighet med intentionerna i lagstiftningen. Alla mål i förvaltningen måste beaktas. Inte bara de skogliga.
• Idag används kryphål i reglerna, som exempelvis gör att för stort fokus riktas mot antal djur. Älgstammens kvalitet, vilket var en del av huvudpunkterna i riksdagsbeslutet, har fått en underordnad betydelse vilket måste åtgärdas.
• Älgförvaltningen måste byggas underifrån, där varje områdes unika förutsättningar beaktas. Idag genomförs förvaltningen i alltför hög grad med fakta och åsikter från nationell eller regional nivå. All viltförvaltning ska vara lokal. Det gäller även älgen.
• Representanter i älgförvaltningen måste ha en lokal koppling till området och ska därför inte kunna delta i flera olika älgförvaltningsområden.
• Dagens arbetssätt gör det svårt att föra dialoger och diskussioner, för att sedan kompromissa och komma överens.
• Länsstyrelsen behöver få verktyg och mandat för att hantera dysfunktionella älgförvaltningsgrupper och områden. Detta saknas idag.
• Älgförvaltningen ska enligt intentionerna vara adaptiv. Bristerna gör att den lika gärna kan beskrivas som destruktiv – för älgen, samarbetsklimatet och viljan till delaktighet.
• ÄBIN har alltför svag koppling till älgförvaltningen för att resultaten ska kunna användas som underlag i älgförvaltningen.
• Med en minskande älgstam kan inte jägarnas fällavgifter bekosta myndigheternas utgifter. En del av kostnaderna behöver finansieras med skattemedel, samt att länsstyrelsens administration behöver effektiviseras.
• Rovdjursförvaltningen påverkar älgförvaltningen. Dagens höga tätheter med rovdjur påverkar i alltför hög grad det möjliga jaktliga uttaget.

I begreppet förvaltning ingår också vilken avkastning älgförvaltningen ska ge. Ett mycket högre fokus behöver läggas på hur många älgar det är önskvärt att ha som ett långsiktigt årligt uttag inom olika älgförvaltningsområden.

Vi kommer fortsätta vårt arbete för att kunna lägga skarpa förslag för en bättre älgförvaltning.  Det står redan klart att det kommer behövs beslut från politik och myndigheter för att skapa ordning i älgförvaltningen.