Jakt och förvaltning - Svenska Jägareförbundet

Svenska Jägareförbundet

Meny

Jakt och förvaltning

Jaktformer i Sverige är det jakttid på mårdhund hela året. De flesta mårdhundar i Finland blir skjutna genom att hundar lokaliserar och stoppar mårdhunden. Jägaren kan då enkelt smyga in och avliva djuret.

I Finland har man goda erfarenheter av att använda spetsar och olika grythundar. Mårdhunden har en speciell egenskap i att den ofta spelar död när den hamnar i stressande situationer, som t.ex. att möta en hund. Mårdhundar nyttjar åtlar i högre utsträckning än rödrävar men verkar besöka åtlarna senare på natten än rävarna. Erfarenheter från Finland visar även att mårdhunden är relativt enkel att fånga i fälla (tabell 1).

I dagsläget är fällor typgodkända för räv INTE godkända för mårdhund. Detta kommer dock att ändras, i likhet med de övriga nordiska länderna.

Hör med Jägareförbundet i Norrbotten eller Västerbotten om detta skett, och vilka fällor som då kan rekommenderas.

Tabell 1. Effektivitet hos olika jaktmetoder för mårdhund, erfarenheter från Finland

Metod

Jakt/fångsteffektivitet

Ställande hund

1.9 timme per djur

Fällor

9.6 timmar per djur

Åtel

16.4 timmar per djur

Jakttider

Mårdhunden är en så kallad fredlös art i Sverige. Detta innebär att den får jagas året om förutsatt att man har jakträtt på marken där den jagas.

Inventering

För närvarande sker ingen inventering av mårdhunden. Inom det pågående mårdhundsprojektet planeras däremot för ett inventeringssystem för att upptäcka nya förekomster och invandring och därmed snabbt kunna sätta in resurser där så behövs. Skötselplaner Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen, tillsammans med ArtDatabanken, Fiskeriverket, Skogsstyrelsen, Statens Jordbruksverk, Sjöfartsverket och Tullverket, tagit fram en nationell strategi och handlingsplan för främmande arter och genotyper.

Viltvård (Riktade åtgärder mot arten)

I dagsläget rekomenderas att mårdhunden avlivas så snart den upptäcks och tillfälle ges. Det pågående forskningsprojektet undersöker för närvarande hur avlivning av vissa individer kan påverka populationens utveckling. Det skulle till exempel kunna visa sig att en normal icke-selektiv jakt på mårdhunden i norra Sverige och Norge skulle kunna förvärra den redan allvarliga situationen genom att de eventuellt kvarvarande partnerna vandrar långt i sitt sökande efter en ny partner, och därmed sprids ut över ett mycket större område, vilket i sin tur gör dem svårare att finna åt.


  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
2012-09-22 2012-11-21 Markus Olsson