Det poängterade Jägareförbundets Daniel Ligné under fredagens seminarium arrangerat av Sveriges Vildnad på Högloftet på Skansen. Seminariet handlade om betydelsen av civilsamhällets insatser för en framgångsrik viltförvaltning.
Daniels föredrag var ett av flera under dagen som belyste alla de tusentals frivilliga som ideellt hjälper till inom vilt- och naturvården i Sverige idag, ansträngningar som myndigheter är beroende av i sitt arbete.
- Eftersöksarbetet är unikt i Sverige och i Norden och till viss del Tyskland. I övriga länder finns inget motsvarande, där finns ingen som avkortar djurs lidande vid trafikolyckor som vi gör i Sverige.
Daniel berättade att det ofta är stoltheten som driver eftersöksjägare till att finnas tillgängliga dygnet runt, året runt och ge sig ut i mörker, kyla och regn frivilligt.

Moderator under dagen, Bodil Elmhagen, Jägareförbundet samt ordförande Björn Sprängare hälsade välkomna.
Kjell Danell, SLU, berättade om viltförvaltningens historia.

Jägareförbundets Göran Bergqvist meddelade att 6 000 jaktlag i landet rapporterar sin avskjutning via Viltdata, som ägs och administreras av förbundet.
- Vi har även 19 000 jaktlag som rapporterar sin älgobs varje år och 3 000 jägare som genomför spilllninginventeringar.
- Det är viktigt att inte kräva för mycket av våra frivilliga rapportörer och de måste få något i gengäld. När det gäller avskjutningsrapporteringen får jägarna något tillbaka i form av sammanställda data, menade Göran Bergqvist.

 
- Det är viktigt att inte kräva för mycket av våra frivilliga rapportörer och de måste få något i gengäld, sa Göran Bergqvist, Jägareförbundet. Foto: Madeleine Lewander

Svensk Fågeltaxerings uppdrag är att följa populationsförändringar hos de svenska fågelbestånden där 600 ornitologer räknar 1000 rutter per år.
- Detta sker i huvudsak ideellt, sa Åke Lindström, Lunds universitet.
Han berättade att ornitologernas arbete bland annat har lett fram till att vi idag ser att klimatförändringarna påverkar den svenska fågelfaunan på så vis att sydliga fåglar expanderar norrut.
Sedan fem år tillbaka rapporterar Svensk Fågeltaxering även data på däggdjur bland annat rådjur, älg, fälthare och ekorre.

Per Zakariasson, Jägareförbundet, redovisade olika sätt att genomföra rovdjursinventeringar och betonade att det inte är lätt att få till helt säkra resultat.
- Det är mycket som spelar in, väder, intresse, olika rapportörer. Mycket ska tolkas, men det är alltid länsstyrelsen som kvalitetssäkrar inventeringsresultaten.
Ett nytt inventeringsavtal mellan Naturvårdsverket och Svenska Jägareförbundet startade upp säsongen 2015/2016 där jägarna inventerar lo och varg samt björn och järv.
- Vi jobbar på att bygga upp ett nätverk som rapporterar kontinuerligt, hitta personer som ändå är ute och letar spår, skapa en kultur. Och här är jägarnas frivilliga insatser helt avgörande.

Ringmärkning i Sverige bygger närstan helt på frivilliga insatser.
- Ungefär 300 000 fåglar ringmärks årligen och totalt har drygt 14 miljoner ringmärkts i Sverige, berättade Thord Fransson, Naturhistoriska Riksmuseet.

Fredrik Widemo, Jägareförbundet, konstaterade att viltvård är detsamma som naturvård. Han talade om viltvårdens fyra ben, föda, skydd, vatten och predatorkontroll.
- Predatorkontroll kan rädda hårt utsatta arters förutsättning för reproducering och är en av flera naturvårdsåtgärder.
Jan Terstad, Naturskyddsföreningen förklarade organisationens syn på viltförvaltning som en del av ett hållbart nyttjande av naturresurser som inte leder till minskat nyttjande för framtida generationer. I sin egen jakt- och förvaltningspolicy skriver föreningen även att naturen kan ha ett inneboende värde utan människan.

Jägareförbundets Bo Sköld och Göran Ericsson, SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) summerade seminariet genom att konstatera att frivilliga insatser i vilt- och naturförvaltningen är avgörande för att den ska fungera, nu och framöver men att detta inte ska tas för givet framöver.

Madeleine Lewander