Ek- och bokollonår har visat sig vara en bra markör för att vildsvinen får stora kullar nästkommande år.
– Ekollon är ett väldigt energirikt foder. Och i stora delar av södra och mellersta Sverige var det ollonår förra året. Rik tillgång på ek- och bokollon leder till ökad överlevnad under vintern samt stora kullar nästkommande år. De indikationer vi fått i år pekar också på större kullar än normalt, säger Jesper Einarsson.
Lokalt har vildsvinen i år redan bökat upp gamla vallar. Detta beteende börjar efter att tjälen gått ur jorden. Djuren letar då efter rötter från exempelvis kvickrot samt insekter och mask.
 
Jaga på åkrar
Eftersom Svenska Jägareförbundet förra hösten spådde en ökning av vildsvinsstammen, på grund av ollonåret, bör jaktlag där det förekommer skador på jordbruksmark höja sin beredskap och sätta jakttryck på vildsvinen redan nu. Jakten bör främst riktas mot unga vildsvin.
– Det handlar om att agera för att förebygga skador. Än så länge finns det relativt lite ätbart i naturen. Det gör att åteljakt kan fungera bra. 
Det kan också vara hög tid att föra diskussioner med jordbruket om hur de har planerat sitt odlande. Exempelvis bör jägarna tidigt veta vilka åkrar som kommer att ha eftertraktade grödor, samt bygga upp en beredskap för att snabbt ska kunna jaga på de åkrar som börjar få skador.
Exempelvis pågår vårsådd i delar av landet vilket kan locka ut vildsvin på fälten.
– Genom att vara ute på åkrar och åtlar tidigt på säsongen får vi också en bra bild över föryngringen. Har suggorna mer kultingar än normalt? Var rör de sig mest? Denna information gör att vi på ett bra sätt kan sätta in jakttryck där det behövs som mest.
 
Vildsvinsbarometern
Svenska Jägareförbundet ger varje månad länsvisa bedömningar av hur vildsvinsstammen ser ut och vilket jakttryck som behövs. Se Vildsvinsbarometern!
– Om vi tidigt på året börjar med dialog och insatser kommer vi kunna hantera eventuell skadeproblematik på ett bättre sätt. Samarbetet med bönderna är avgörande för att vi ska ha rätt förutsättningar. Men lika viktigt är det att vi samarbetar inom jägarkollektivet. Exempelvis hur vi ska hjälpa varandra med att hålla jakttrycket uppe, samt komma fram till vilka åtlar som ska användas – så att inte en åtel på grannmarken lockar djuren till känsliga grödor.
–  Som i all jakt handlar det om både kunskap och information kring den lokala situationen och att man anpassar jakttrycket efter den kunskapen, säger Jesper Einarsson.