Jägareförbundet lägger även in en etisk aspekt och anser i sitt remissvar att dessa hjälpmedel enbart är motiverade under skyddsjakt. När det handlar om skyddsjakt på enskilds initiativ eller om myndighet skulle fatta beslut om skyddsjakt anser förbundet att det är motiverat att göra avsteg från reglerna om annars otillåtna jaktmedel.

- Det blir däremot fel att för all jakt efter vildsvin tillåta belysning m.m. Då degraderar vi vildsvinet till mindre värt än annat vilt ur en etisk synvinkel, skriver förbundet i sitt yttrande.

Förbundet menar att rörlig belysning är billig och lättillgänlig och jägarna kan använda sådan belysning utan svårigheter. Vanlig belysning belyser målet och jägare får då en tredimensionell bild och kan se vad som finns framför och bakom djuret som avses fällas. Jägaren kan då avgöra om det finns en kvist eller annat framför djuret som annars skulle kunna leda till en bom eller skadskjutning.
Jägaren kan också fastställa att det finns fullgott kulfång så att skott kan lossas utan risk för att träffa andra djur, egendom eller människor.
När det gäller elektroniska bildförstärkare som är inbyggda i ett sikte eller som monteras utanpå ett kikarsikte menar Jägareförbundet att tekniken nu har kommit så långt att de är tillräckligt bra och billiga för att kunna vara tillgänliga för den vanlige jägaren.
Dessa använder också befintlig belysning och förstärker ljuset så att en tredimensionell bild framträder som medger säkra skott.
- Även nattriktmedel med elektroniska bildförstärkare bör således få användas för skyddsjakt på vildsvin utan särskilt tillstånd, menar förbundet.
Vad gäller bildomvandlare och särskilt termiska (värme-) sikten så är situationen annorlunda, anser Jägareförbundet.
- Denna teknologi är alltjämt under stark utveckling, dyr och specialiserad. Framför allt så fungerar ett termiskt sikte så att djurets värmeutstrålning reflekteras och ger en tvådimensionell bild. Detta innebär att det inte alltid går att se vad som finns framför eller bakom djuret i form av kvistar, vegetation och mark och säkra skott kan därför inte avges.
Förbundet poängterar också att problem med avståndsbedömningen i mörker kan uppstå och att storleken på ett djur kan missbedömas med eventuella felskjutningar som följd.

I remissvaret hänvisar förbundet till en dödsolycka i Norge där en jägare av misstag sköt ihjäl en människa i tron att det var en räv.

Förbundet vill inte medverka till en sådan utveckling i Sverige och efterlyser också en risk- och konsekvensanalys av termiska sikten.

Madeleine Lewander