Svenska Jägareförbundet Jakt- och viltvårdsuppdraget

Meny

Jakt- och viltvårdsuppdraget

Ektörne är en modell för att planera avskjutning av kronvilt och hur kronviltstammen påverkas av olika jaktuttag. Foto: Mostphotos

Ektörne – beräkningsmodell för kronvilt

Äntligen finns det ett verktyg som stöd för kronviltsförvaltningen. Svenska Jägareförbundet har tillsammans med Skogsbrukets Viltgrupp finansierat utvecklingen av Ektörne på samma sätt som med prognosverktyget Älgfrode (som fungerar på samma sätt fast för älg). Organisationerna har i samarbete med Svensk Naturförvaltning skapat en tydlig modell som kostnadsfritt kan användas av till exempel markägare, jägare och myndigheter.

2018-12-05

Från och med nu finns Ektörne, det vill säga Älgfrode för kronvilt, att kostnadsfritt laddas ner från Svensk Naturförvaltnings hemsida. Ektörne är en modell för att planera avskjutning av kronvilt och hur kronviltstammen påverkas av olika jaktuttag. Ektörne är framtagen av Svensk Naturförvaltning på initiativ av Svenska Jägareförbundet och Skogsbrukets Viltgrupp.
Johan Truvé på Svensk Naturförvaltning och Jesper Einarsson på Svenska Jägareförbundet utgör arbetsgruppen som vidareutvecklar Ektörne.

  • Det har länge funnits ett stort behov av en beräkningsmodell som stöd i kronviltsförvaltningen och vi är mycket glada över att Ektörne nu är klart för lansering, säger Jesper Einarsson.

Med Ektörne kan man beräkna förväntat antal individer i en kronviltstam upp till fem år i framtiden genom att variera avskjutningen som leder till olika utfall. Det finns två tydliga skillnader jämfört med Älgfrode. Istället för att använda antal kronvilt/1000 hektar som ingångsvärde använder man antal kronvilt inom området. Anledningen är att kronvilt ofta är ojämnt fördelade inom ett kronskötselområde där stora delar kan sakna kronvilt helt. Man kan då få en orättvis bild av kronvilttätheten inom området. Antal/1000 hektar presenteras i modellen för den som vill använda det. Den andra stora skillnaden är att man delar in handjuren i två kategorier, spetshjort och större än spetshjort.

  • Kronhjorten har en sen mognad och förvaltningen behöver se till att det finns en tillväxt av unga hjortar in i vuxenstammen. Man kan lätt nyttja detta i förvaltningen genom olika förvaltningsstrategier. Till exempel genom att spara spetshjortar och inrikta avskjutningen till hjortar med sämre anlag, vilket blir lättare att se vid 2-3 års ålder, säger Jesper Einarsson

Som indata används avskjutningsstatistik och Kronobs. Kronobs är snarligt Älgobs och kan registreras i Jaktrapport eller Viltdata. Om man inom ett område saknar bra indata räknar modellen på schablonvärden, vilket många gånger är bättre än dåliga indata.

  • Förvaltningen av kronvilt är på flera sätt en större utmaning än älgförvaltningen och med Ektörne på plats så hoppas vi underlätta dialogen och framtagandet av bättre planer, säger Ronny Löfstrand.

När alla indata och den planerade avskjutningen är ifyllt presenteras kronviltstammens utveckling i siffror och tydliga diagram. Om den planerade avskjutningen inte leder till målen gör man justeringar tills mål och avskjutning stämmer överens.

  • Samarbetet mellan Svensk Naturförvaltning, Skogsbrukets Viltgrupp och Svenska Jägareförbundet har genom Älgfrode visat sig vara ett framgångskoncept när det gäller att utveckla ett behovsanpassat verktyg för älgförvaltning. Vi uppskattar därför att denna samverkan vidareutvecklats och även resulterat i ett verktyg som kan underlätta förvaltningen av kronvilt, konstaterar Johan Truvé.


Ladda ner Ektörne här!

Kontaktpersoner för Ektörne är:

Jesper Einarsson
Svenska Jägareförbundet
076-7766033
Jesper.Einarsson@jagareforbundet.se

Johan Truvé
Svensk Naturförvaltning AB
070-549 52 68
Johan.truve@naturforvaltning.se

Ronny Löfstrand
Sveaskog
010-4718155
Ronny.Lofstrand@sveaskog.se

  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
Tillbaka till överblick