ÄBIN är en mätmetod som mäter andelen skador på tall. Ifall skadenivån är högre än vad skogsbruket accepterat brukar en del använda resultatet som ett argument för att älgstammen måste minskas.
– Detta sker trots att det finns vetenskapliga resultat som visar att mer jakt inte är den effektivaste metoden för att minska skadorna.

Problemet är således inte att enskilda fakta från ÄBIN är fel, utan hur man använder resultatet och vilka åtgärder som föreslås.
– Vi får en förvaltning av skogen och älgen där man i flera fall sätter ett långsiktigt mål, använder en metod som inte är anpassad för att utvärdera målet och sedan dessutom väljer en åtgärd som inte är den effektivaste.
Anders Nilsson anser att lövträden rönn, asp, sälg och ek formar ett bra exempel.
– Skogsstyrelsen har satt mål för dessa arter. Man använder ÄBIN som metod för att utvärdera hur det går för trädslagen, trots att forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet redan vid utvärderingen av metoden för snart 10 år sedan konstaterade att man med den urvalsprocess som görs inte kan använda metoden till detta.

Samtidigt menar forskningen att hoten mot respektive trädslag inte är älgens bete utan mörkare skogar, vilket är en konsekvens av det moderna skogsbruket.
– Vi får således en situation där fakta i sak stämmer, men att den inte är användbar för att utvärdera det mål man satt. Vidare väljer man att förespråka en metod för att nå målet som vetenskapen inte anser är den mest effektiva. Det är således inte fakta som brister, det är hur fakta används.
– Svenska Jägareförbundet anser att vi ska ha bra underlag för de beslut om viltstammarna och att vi följer de vetenskapliga råden i största möjliga omfattning. Detta bidrar till att bygga trovärdighet och minska konflikterna kring de förvaltningsmål som sätts för älgförvaltningen, säger Anders Nilsson.

Svenska Jägareförbundet anser att skogarna i Sverige är stora nog för att ha plats för såväl människor, skogsbruks som älgar. Därför startar förbundet kampanjen Rädda älgen den 26 augusti.