Mer tall i landskapet ger ljusare skogar, som i sin tur gynnar bärris och lövträd. Foto Peter W Eriksson/Mostphotos
Är det möjligt att skapa älgens optimala drömskog? – Allting är möjligt, men det är inte speciellt realistiskt. Istället vill Jägareförbundet att man på stora områden försöker skapa en schysstare älgskog. Det går med ganska begränsade åtgärder, säger Anders Nilsson, biträdande riksjaktvårdskonsulent.
2019-09-15
En skog som släpper ner mycket ljus till marken har förutsättningar för fler lövträd, bärris och annan markvegetation. Detta gynnar både viltet och mångfalden. En sådan skog lägger man grunden till när den nya skogen anläggs.– Självklart ska vi ha ett aktivt och konkurrenskraftigt skogsbruk i Sverige. Dagens metoder med föryngringsavverkningar ger möjligheter till goda födobetingelser för älgen. Med rätt metoder och trädslag kan man få både en virkesproduktion och god älgstam, menar Anders Nilsson. Han anser inte att man behöver välja det ena eller det andra. – Vi kan emellertid konstatera att felaktig föryngring med gran har påverkat markvegetationen negativt. Det medför också att mängden foder för viltet minskar. Så täta granskogar är inget som gynnar älgen. Svenska Jägareförbundet menar även att det finns för lite tall i landskapet.– På många fler ställen än idag skulle det finnas tall och högre lövträdsandel eftersom det gynnar viltet, den biologiska mångfalden och älgen. Det finns stöd i forskningen att mörka granskogar leder till minskad mångfald och därmed ökade skador. En del av lösningen handlar om att sätta rätt träd på rätt mark.– Om det finns blåbärs- och lingonris är det en bra signal att det är tillräckligt med ljus som når marken, vilket ger en rikare markvegetation. Anders Nilsson anser även att hur skogen föryngras har betydelse för att skapa bra förutsättningar för älgen.– När man anlägger en ny skog är metoden viktigt. Där markförhållandena så medger anser vi det oftast bättre att föryngra genom fröträdsställning av tall eller sådd, menar han. Genom detta får man mångdubbelt fler tallplantor än vid vanlig plantering. När antalet plantor blir stort finns det mycket foder till älgen samtidigt som betet inte påverkar produktionen av skog något nämnvärt.– Det går alltså skapa en schysst älgskog med ganska små medel och parallellt ha en god virkesproduktion. För att lyckas måste skogsägarna ha intresse och vilja till detta, och då är det viktigt att vi jägare kan hjälpa till. Att minska betesskadorna är inget som en part klarar själv. Vi måste hjälpas åt. En schysstare älgskog och en välanpassad jakt är ett viktigt steg på vägen, säger Anders Nilsson.