Generellt anser förbundet att Naturvårdsverket i detta paket ger en mängd väl avvägda och motiverade förslag.
I remissvaret kommenterar förbundet bara de förslag man ställer sig frågande till och inte anser är motiverade eller väl belagda med fakta.

Bland annat när det gäller Naturvårdsverkets förslag att den särskilda fredningsbestämmelsen för suggor som åtföljs av smågrisar tas bort.
Naturvårdsverket uppfattningen att 27 § jaktlagen* medför att även en digivande sugga inte får fällas. Naturvårdsverket menar att en sugga
som åtföljs av smågrisar eller dias ändå är fredad.

- Förbundet delar inte den uppfattningen. Det går inte att likställa suggor som åtföljs av smågrisar med digivande suggor med hänvisning till 27 § jaktlagen, menar Jägareförbundet.

- Om frågan skulle dras till sin spets så skulle Naturvårdsverkets uppfattning innebära att det aldrig skulle gå att fälla ett hondjur av klövvilt då en säker bedömning av huruvida ett hondjur är digivande endast kan ske efter att djuret fällts. Detta gäller framförallt vildsvin eftersom de kan vara digivande året om. skriver förbundet.

När det gäller älg föreslår Naturvårdsverket att jakttiderna för älg fastställs till en fast start och sluttidpunkt och att länsstyrelsernas möjlighet att besluta om uppehåll tas bort.
En majoritet av förbundets länsföreningar kan tänka sig fast startdatum. Att inleda jakten redan den 1 oktober som verket föreslåt är dock i förbundets ögon helt oacceptabelt.
- Samtliga länsföreningar har framfört kraftig kritik mot förslaget som om det införs med stor sannolikhet skulle innebära ett ifrågasättande av hela jakttidsprocessen, Naturvårdsverkets Viltstrategi och hela älgförvaltningssystemet. 

- Jakt under högbrunst är ett avsteg från rådande jaktetik som inte är motiverat, säger förbundet.

- Forskning visar att jakt under brunst kan stressa älgen och försvåra en god förvaltning, skriver Jägareförbundet och underbygger detta med ett antal forskningsstudier i ämnnet.

- Älgstammen är stressad och försiktighetsprincipen ska därför tillämpas.
Förbundet anser det vetenskapligt klarlagt att jakt under brunst allvarligt skulle försvåra uppfyllandet av riksdagens beslut att skapa en ”livskraftig älgstam av hög kvalitet”. Detta eftersom forskning visar att risken av tjurar överbeskattas ökar väsentligt vid jakt under brunst.

Förbundet anser också att jakten i februari efter allt klövvilt endast bör ske som vaktoch smygjakt.

Förslaget att utöka jakten efter dovhind och dovkalv i mars ser förbundet inget som helst behov av då möjligheten för skyddsjakt på enskilds initiativ föreslås kvarstå.
- En samordning av jakten på klövvilt i februari gör det tydligt för
jägarna och har goda utsikter att skapa nya jakttraditioner, menar förbundet.

Men att införa allmän jakt på kronhind är i förbundets ögon oacceptabelt.
- Incitamenten för frivillig samverkan inom Kronskötselområden (KSO) tas då i princip helt bort.
Förbundet befarar också att jägarnas vilja att inventera och dokumentera kronhjortar till stora delar försvinner om de inte förvaltas aktivt.

Vad gäller vårjakten på råbock föreslår förbundet att denna möjlighet införs i hela landet. Erfarenheterna från de län som haft denna möjlighet är goda. Förbundet vill dock noga följa utvecklingen av denna jaktform så att den inte verkar mot en skev könskvot i rådjursstammen.
Det finns risker med jaktformen där jaktmarkerna är små och inte avskjutningen är samordnad eller man förvaltar en i huvudsak egen rådjursstam.
Därför bör jaktformen noga utvärderas i nästa jakttidsöversyn, menar. Jägareförbundet.

*27 paragrafen Jaktlagen: "Jakten skall bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande och så att människor och egendom inte utsätts för fara"