Omfattande skyddsjakt på björn – ett misslyckande i förvaltningen - Svenska Jägareförbundet

Svenska Jägareförbundet

Meny

Förbundsnyhet

Jägareförbundet reagerar över att Länsstyrelsen har fastnat i ett alltför enkelt synsätt på björnförvaltningen. Foto: Mostphotos

Omfattande skyddsjakt på björn – ett misslyckande i förvaltningen

I landets norra delar har antalet björnar som avlivas via skyddsjakt under våren ökat markant de senaste åren. I exempelvis Norrbotten avlivades i år cirka 60 björnar via skyddsjakt och endast 20 fanns kvar att fälla under höstens licensjakt. Antalet skyddsjagade björnar ökar även i andra län – en skyddsjakt som många gånger bedrivs från helikopter där de skjutna björnarna i regel bränns upp.

2020-10-15

Mikael Samuelsson, ordförande i Svenska Jägareförbundets rovdjursråd anser att länsstyrelsen börjar i fel ände.

- Det är i sig ett misslyckande när antalet björnar som fälls under höstarnas licensjakt inte på långa vägar räcker för att minska skadorna för rennäringen. I stället tar myndigheten till en omfattande skyddsjakt från bland annat helikopter för få balans på skadenivåerna.

I regeringens proposition En hållbar rovdjurspolitik finns stöd för att det är licensjakt som ska vara förvaltningsmetod av björnstammen:

”Licensjakt används för att begränsa rovdjursstammarnas storlek. Syftet med skyddsjakt är främst att ta hand om rovdjur som orsakar eller riskerar att orsaka allvarlig skada”.

- För oss är det tydligt att länsstyrelserna inte riktigt lever upp till intentionerna i propositionen. Det framgår mer än väl att det är licensjakten som ska reglera stammarnas storlek och skyddsjakt bara ska användas när det behövs. Nu gör länsstyrelsen tvärtom, menar Samuelsson.

I nämnda proposition gör även regeringen klart att viltförvaltningsdelegationernas uppgift är att förvalta de stora rovdjuren så att skador på näringar, exempelvis renkalvning, minimeras. En förvaltning som enligt Jägareförbundet ska ske under den ordinarie licensjakten.

Jägareförbundet är inte emot skyddsjakt och har förståelse att det kan finnas behov av detta. Däremot är man starkt emot att skyddsjakten är så pass omfattande att det är skyddsjakt som förvaltar stammarna, vilket inte stämmer överens med regerings intentioner.

- Förutom att det är ett jaktligt resursslöseri så ifrågasätts även etiken kring hanteringen av björnar som fällts under skyddsjakt, både av jägare och icke jägare.

Jägareförbundet reagerar över att Länsstyrelsen har fastnat i ett alltför enkelt synsätt på björnförvaltningen. Detta stämmer inte överens med hur modern viltförvaltning ska fungera. Viltforskningen använder ofta ordet adaptiv, det vill säga anpassningsbar, när man beskriver hur systemet ska vara uppbyggt.

– Genom att låsa fast sig vid  akuta åtgärder som skyddsjakt missar man möjligheten med förebyggande åtgärder där man medvetet sänker björnstammen i områden med stora skador, säger Mikael Samuelsson.

Jägareförbundet ser med oro på en utveckling där myndigheterna och andra aktörer i allt högre grad vill kategorisera björn och andra viltslag som skadedjur och begränsa skador med skyddsjakt.

- Denna utveckling är inget som Jägareförbundet på någon punkt ställer sig bakom, avslutar Mikael Samuelsson.

Läs regeringens proposition för en hållbar rovdjurspolitik här!

  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
Tillbaka till överblick