Naturvårdsverkets process kring jakttidsförslaget pågick i över två år. Förslaget från myndigheten innehöll både dåliga och bra förslag. Därför har Svenska Jägareförbundet lagt ned ett oerhört stort arbete för att ge regeringen – som i slutänden beslutar om jakttiderna – ett stort och gediget beslutsunderlag.

– Det handlar om många förändringar mot Naturvårdsverkets förslag. Men vi har också pekat ut ett antal principer och delar som vi anser har högst prioritet, säger Torbjörn Larsson.

Dessa är:

• Att det är regeringen som slutligen ska fatta beslut om jakttider, inte en myndighet. När det krävs avvägningar mellan samhällsintressen ska politiken fatta beslutet – inte myndigheter.
• Viltförvaltning ska i största möjliga mån vara lokal och regional, med möjlighet för Viltförvaltningsdelegationerna att tydligt påverka förvaltningen.
• Allmän jakt på kronhind slår sönder möjligheterna till förvaltning av kronviltet, samt tar bort alla incitament till samverkan.
• Älg ska inte jagas under brunstperioden och jaktstarten i södra Sverige – andra måndagen i oktober – ska vara kvar.
• Artdatabankens Rödlista ska inte användas vid beslut om jakttider. Rödlistan har ett helt annat syfte än att avgöra när viltarter är jaktbara.
• Rådjur ska inte jagas i februari. Vårbockjakt kan utvidgas till angränsande län, men ska inte förekomma i hela landet.
• Möjligheterna till predatorkontroll får inte minska – det gäller särskilt kråkfågel och trutar.
• Kan en art jagas ska den vara tillåten att jaga.
• Att ha olika träningstider utifrån hundtyper är fel. Förslaget, att dela in hundar i ställande, förföljande och stötande slår fel eftersom alla hundar i någon mån är förföljande – och alla jagar inte rastypiskt.

– I vårt remissvar finns alla detaljer om varje enskild art. Det gäller både de förslag från Naturvårdsverket som är bra och de som vi vill ändra på.

– Svenska Jägareförbundets remissvar har arbetats fram tillsammans med alla länsföreningar. Våra gemensamma ställningstagande utvecklar jakten i samklang med de behov som samhället har och bevarar samtidigt de traditioner och etik som jägarna är rädda om, säger Torbjörn Larsson.

Han hoppas att regeringen i så stor omfattning som möjligt tar hänsyn till vad Jägareförbundet vill.

– Jakten utförs av människor på sin fritid. De betalar för att få göra detta, eftersom de tycker det är roligt och känner att de gör nytta. Resultatet blir insatser som gynnar mångfalden och samhället. Därför bör regeringen verkligen tänka till kring hur man får dessa människor att fortsätta att bidra till en bra viltförvaltning i enlighet med samhällets behov. Det är en svår nöt när många andra samhällsintressen både vill minska och öka jakttiderna utifrån helt andra perspektiv och prioriteringar.

– Ska samhället bevara och bygga vidare på jägarnas ideella arbete måste man lyssna noga på dem som faktisk ska göra jobbet. Annars landar man fel, säger Torbjörn Larsson.

Läs Jägareförbundets remissvar!