Ett år har nu gått sedan Högsta domstolen meddelade dom i målet mellan Girjas sameby i Norrbotten och svenska staten. Målet handlade om vem som har rätt att upplåta småviltjakten och fisket inom samebyns område ovan odlingsgränsen. Högsta domstolen kom fram till att samebyn har ensamrätt på grund av urminnes hävd. Detta skapade stor oro bland de jägare som är vana att jaga fjällvärlden
Girjasdomen och dess eventuella följder oroar fortfarande många jägare i hela landet, ett år efter domen. Jägareförbundets vilja i frågan är tydlig.
- Vi kommer fortsätta jobba för att jägare bosatta i Sverige skall få tillgång till småviltjakt i fjällvärlden som tidigare. Oavsett vilket område det handlar om och vem som upplåter jakten, säger Birgitta Isaksson, ordförande i Jägareförbundet Norrbotten. Vi jobbar på flera nivåer och vill hitta lösningar som ger jägarna möjlighet till fortsatt bra och meningsfull fjälljakt, menar Isaksson.
Girjas sameby gick tidigt ut med att man avsåg sälja jaktkort för småvilt men endast till lokalbefolkningen.
- Detta stämmer inte överens med Jägareförbundets syn på fjälljakten. Vår grundinställning är att den skall vara öppen för alla boende i Sverige vilket vi aktivt jobbar med, säger Hans Geibrink, nationellt ansvarig för fjälljaktsfrågor på Svenska Jägareförbundet.
När väl jaktkortsförsäljningen skulle starta hösten 2020 meddelade Girjas att inga kort skulle säljas före den 15 september i större delen av området – den period som ofta är bäst lämpad för jakt. Detta spädde på oron hos jägare eftersom jakt med hund så sent som året innan i praktiken var omöjlig efter detta datum på grund av snö.
Flera samebyar, bland annat Talma, ansåg sig ha samma rätt som Girjas och ville att domen även skulle omfatta deras område, vilket inte godtogs av länsstyrelsen.
- Domen är tydlig i detta avseende, den rör enbart förhållandet mellan Girjas sameby och staten med de specifika förutsättningar som råder där, säger Anders Iacobæus, sakkunnig på Jägareförbundet som följt och bevakat rättsprocessen under lång tid.
I allmänhet har det under hösten 2020 varit fler och geografiskt större avlysningar av småviltjakten än tidigare år i hela fjällkedjan. I Jämtandsfjällen har stora delar av fjällområdet mer eller mindre varit avstängda för jakt större delen av hösten.
– Detta har väckt både irritation och uppgivenhet hos våra medlemmar som brukar jaga i området, säger Gun Fahlander, ordförande i Jägareförbundet Mitt Norrland. Vi hävdar att avlysningar ska vara förutsägbara och omfatta så begränsad tid och storlek som möjligt, fortsätter Fahlander. Vi har haft flera träffar med länsstyrelsen och berörda samebyar. Vi kommer att fortsätta jobba för bättre lösningar där parter kan behöva kompromissa för att komma framåt, hävdar Fahlander.
Jägareförbundet med i sakråd
Beslut är taget att rennäringslagstiftningen ska utredas och Jägareförbundet har deltagit i det sakråd som ska ge ledning i arbetet med utredningens direktiv. För Jägareförbundet är det viktigt att utredningen får ta den tid som krävs då det handlar om en komplicerad fråga som måste bli rätt i slutänden.
- Vi har i en skrivelse till regeringen framfört jägarintressets synpunkter, där grunden är att fjälljakten ska vara tillgänglig för alla i Sverige, säger K G Abramsson, ordförande i Jägareförbundet Västerbotten.
- Från Jägareförbundet fortsätter vi jobba för att staten ska besluta om en lösning som skapar bra förutsättningar för såväl jakt som för fiske, renskötsel och friluftsliv. Fjällvärlden är stor nog för att vi alla ska kunna samsas på denna gigantiska yta, avslutar Birgitta Isaksson.