Kråka. Foto: Semen Akintev/Mostphotos
Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har undersökt hur kommuner hanterar vilt som kommer in i städerna. Resultatet är mycket tydligt. – När vi startade projektet Urban viltförvaltning trodde vi att det fanns ett behov av stöd till kommunerna och de ”kommunjägare” som engageras. Rapporten visar om möjligt ett ännu större behov, vilket visar att det finns behov av våra kunskaper, säger riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné.
2021-08-26
De flesta kommunerna anlitar någon form av hjälp för att hantera vilt som kommer in i städer och tätorter. Men över hälften saknar såväl olycksfalls- som ansvarsförsäkring. Någon utbildning eller fortbildning för kommunjägarna förekom inte.– Vi kan se i undersökningen att det fälls relativt mycket vilt under skyddsjakt i tätorter. Kommunjägarna rapporterar vad de fällt till kommunerna men uppgifterna går inte vidare till någon nationell nivå, exempelvis Viltdata, säger Daniel Ligné.
Eftersom många kommuner efterfrågar samordning, utbildning och utrustning verkar Svenska Jägareförbundets projekt Urban viltförvaltning vara precis det som kommunerna efterfrågar.– Vi kommer därför gå vidare med detta arbete och se vad Jägareförbundet kan göra. Vi har långgående planer på vad som kan göras för att förbättra viltförvaltningen i tätorter. Exempelvis behövs mer planering och delaktighet av jägarna vid samhällsplaneringen för att undvika att bygga miljöer där vilt trivs.– För att bygga upp detta kan vi dra nytta av vårt arbete med trafikeftersöksjägarna i Nationella viltolycksrådet. Det gäller både organisering, utbildning och skapa en trygg arbetsmiljö, säger Daniel Ligné.
Ta del av SLU:s undersökning här.