Fredagen den 13e, var ingen otursdag denna gång som tur var! Utan en dag då vi fick chans att samla ihop ett supergäng med stålkvinnor, som alla kommer med olika erfarenheter gällande jakten men som har kärleken till den gemensam! En efter en anländer vi till stugan där vi ska bo för helgen. Vi gör oss hemmastadda och slår oss ner för gemensam middag där vi presenterar oss lite mer ingående och planerar inför morgondagen med spänd förväntan. Fredagens väder var fantastiskt med strålande sol och plusgrader. De har inte lovat lika fint lördag eller söndag, 22mm snöblandat regn…kul. Men vi säger alla de, nu kör vi! De kan ju bara komma som snö också och de är ju ett mycket trevligare alternativ. Vi är 8 (9) stycken som går och lägger oss med förhoppningar om morgondagen. 

Morgonen kommer, alla är uppe på utsatt tid och vi käkar frukost tillsammans. Sedan riggar vi för jakt och packar ut oss i bilarna i nästan snöstorm. Vi halkar ut till jaktmarken som står orörd och passar även på att fylla fälgarna med snö, de har hunnit dumpa ner en del snö under natten! Samtliga intar sina pass och hundarna släpps, spänningen är stor! Ska de bli något idag! 

Båda hundarna drar iväg på var sitt håll i hög fart och de syns tydligt att de har något intressant i nosen trots ovädret. Väntan med spänning, försöker spetsa öronen, var de ett upptag eller är de vinden som luras. De snöflingor som lyckas leta sig in i nacken smälter och rinner efter halsen. Snabbt är man duktigt fuktig överallt och vinden piskar vidare. Men hundarna söker ivrigt vidare. Den ena springer riktigt fort nu trots vädret, kan de vara älg. Den är på väg mot två av passkyttarna, hoppas de får se något! Viker av ner mot ån som rinner genom marken, hunden blir stående, måtte den inte gå ut på iskanten. Is i magen. Nej då den rör sig snabbt, uppströms fast pejlen visar den är mitt i ån. Jisses ångest. Nä då, byter vy och ser att de är en bredare strandkant där, pjuh. Nu är de den andra hundens tur att ha en kraftig acceleration, springer längs med marken, spännande om de skulle vika upp nu. 

Tyvärr blir även den stående vid å kanten, de rackarna flyr över vattnet dit hundarna inte följer. Båda två envisa som de är fortsätter sitt sökande. Tyvärr blev de ingen älg denna gång men en del frusna tår, fingrar och näsor mm. Vi återsamlas och bryter för lunch i stugan så alla får värma sig. Stormen tilltar medan vi alla intar vår lunch tillsammans under mysigt sorl. Ingen känner sig speciellt sugen på att göra ett omtag denna dag. 

Vi alla passar på att vila lite innan vi sen gör middag tillsammans, fredagstacos på en lördag. Om det var gott, ja jisses efter förmiddagens friskluft. Vi planerar inför morgondagen. Vi ska packa med oss allt på morgonen för att inte behöva åka tillbaka till stugan efter jakten.

Morgonen kommer och med den endast några få flingor som singlar ner, men de har kommit mycket snö under natten. Bilarna borstas fram under snölagren efter att ha intagit gemensam frukost och en härlig kopp kaffe. De är varmare ute och blåser inte lika mycket, molntäcket är tunnare, lovande! Idag är det väder för en brasa och kokkaffe runt elden vid samlingsplatsen. 

Vi alla åker ut mot jaktmarkerna. Det finns lite färska spår som går in i markena, vad spännande. Vi positionerar ut oss på våra nya pass. Hunden släpps, mer snö idag att ta sig fram i och rätt tung snö. Gör upp eld vid samlingsplatsen och ställer kaffekannan med vatten för kokning. Sen är de bara vänta och njuta av fridfullheten. Lugnet efter stormen, de är så himla fint och skönt ute! 

Kommer bild på färska spår från en som gått på dem på väg till sitt pass, ytterligare två har sett nattfärska spår, spännande! Idag ska en av passkyttarna även passa på att locka. Hunden söker vidare, och drar genom marken. Kan de lura något här inne som står och trycker. 

Vinden tilltar i styrka och de börjar kännas snidigt, slänger på fler vedträn på brasan. De börjar närma sig lunchtid och kaffepannan kokar. Nu börjar hunden vara en bra bit bort och kylan har börjat krypa in med den tilltagande blåsten. Vi återsamlas och intar lunch vid elden tillsammans med värmande koppar kaffe och gobitar. Vi kommer inte hinna släppa om, detta då de är hemresedag och några ska långt. Men vi myser på tillsammans och surrar på så där härligt otvunget. Vi vill inte bryta upp riktigt än, de har varit så himla trevligt även om vi kunde önskat oss både få se älg och kanske även ynnesten av lite utdelning, men vi såg ju i alla fall spår av dem. Tänk ändå så underbar vår natur och kultur som jakten innebär är.

Tack så jättemycket för denna helg. 

Emma Edberg, Jägareförbundet Norrbotten