Svenska Jägareförbundet

Meny

Landet runt

I sensommarkvällen berättade Karl-Johan Brindbergs mer om kantzoner, predatorkontroll och andra åtgärder som gynnar fältviltet. Foto: Helena Svärd

Fältvandring för viltet

En vacker sensommarkväll bjöd Svenska Jägareförbundets Fältviltprojekt in till en fältvandring i Broddetorp, Västra Götalands Län. På Bosgården Hornborga, en av förbundets demonstrationsgårdar, arbetar man aktivt med åtgärder som gynnar viltet och den biologiska mångfalden i både stort och smått.

En blommande kantzon är en fröjd både för ögat och för viltet. Foto: Isabel Mena-Berlin

2022-08-29

– Vi vill kunna visa upp det arbete som görs och inspirera folk till att själva prova, säger Karl-Johan Brindbergs, fältviltsansvarig jaktvårdskonsulent och kvällens guide. Det går att göra så mycket och det behöver inte vara i stort format. Många åtgärder fungerar lika fint i väldigt liten skala.

– När vi med tiden rört oss från mindre odlingsenheter till större fastigheter har vi tagit bort ”odlingshinder” som bäckar, åkerkanter och diken. Det har i många fall varit bra ekonomiskt, men det har betytt att vi tagit bort mat och skydd för viltet, fortsätter han.

Men en förändring har börjat ske. Bosgården har varit med som demonstrationsgård i två år och fältviltsarbetet har blivit ett tankesätt som genomsyrar hela driften. Kantzoner etableras som skydd för rapphöns, harar, fasaner, och övrigt vilt men även skörden planeras med viltet i åtanke där vissa bitar lämnas oskördade för att ge mat och skydd.

Kantzonerna, som etablerats i första hand för fåglarnas skull, har fler positiva följdeffekter. De drar till sig pollinerande insekter som behövs i naturen. Så mycket som 90 procent av vilda växter är, åtminstone delvis, beroende av pollinatörer för att föröka sig. Insekterna i sin tur är livsviktiga för kycklingarna och en positiv spiral har satts i gång.

Deltagarna på fältvandringen fick börja kvällen på Bosgården där man förutom kantzoner också fick veta mer om uppfödning och utsättning av rapphöns och fasaner. Efter en fika fortsatte man till Bältaregården där Karl-Johan berättade mer och visade upp exempel på ytterligare ett av benen som fältviltsarbetet står på: den viktiga predatorkontrollen. Kråk-, mink- och mårdfällor visades upp och diskuterades.

Under en promenad i skymningen fick man se fler blommande kantzoner men även exempel på naturligt skydd i stenmurar, buskar och träd.

– Hos oss har vi mycket bärbuskar som vinbär och krusbär, men också nyponrosor, hägg och syren. Det är naturligt skydd som redan finns här. Ofta behöver man bara sköta om och gynna det som finns naturligt på en plats och trivs där, man behöver inte plocka in någonting nytt, förklarar Karl-Johan.

Reaktionerna från kvällens deltagare var mycket positiva. En blommande kantzon är fortfarande relativt ovanligt men skänker glädje både i den blommande mångfalden och det myllrande liv man hör i den. Flera kommenterade att de nu for hem med idéer och tankar om hur man bättre kan bevara fasan och rapphöns på sina egna marker.

– Det viktiga är att man gör någonting, poängterar Karl-Johan. Börja i det lilla. Man kan lyckas med en kant eller ett litet åkerhörn där man ändå inte riktigt kommer åt. Kanske lönar det sig inte att krångla runt med traktorn där – prova att slänga in några fröer istället! Det finns dessutom bidrag och stöd att söka för dessa åtgärder.

 

Jägareförbundets fältviltsida finns en mängd information om fältviltsåtgärder, praktiska tips och även länkar till viltfrö.

  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
Tillbaka till överblick