KALMAR. Det svenska systemet med eftersöksjägare som kallas ut av polis för att förkorta lidandet för trafikskadat vilt är någonting att vara stolt över. Var tionde minut åker en jägare ut på ett eftersök i Sverige. Eftersök på trafikskadade stora rovdjur ställer dock extra krav på ekipagen och nu har utbildningar genomförts i landets tre regioner.
De ekipage med hund och jägare som utför trafikeftersök på stora rovdjur i landet är alla mycket erfarna, och enligt certifieringen som infördes av Svenska Jägareförbundet för tio år sedan krävs att ekipaget avlägger ett godkänt spår varje år. Det ställs även skyttekrav på jägaren.
Träffar har nu genomförts på Grimsö i region Mitt, i Gullabo i region Syd och i Lycksele i region Norr. Här har ekipage samlats för att gå sina testspår, men även för att dela med sig av erfarenheter och gå igenom utvecklingar bland annat inom regelverk och situationen för viltet i stort. Utöver rovdjursekipagen deltar även länsansvariga jägare, ansvariga poliser och spårläggare.
- Det är viktigt när rovdjursstammen ökar att vi kan säkerställa kvaliteten på våra eftersöksekipage och förkorta djurens lidande, förklarar Germund Eriksson, instruktör och organisatör för träffarna.
Ekipagen tränas för att kunna genomföra spår både dag och natt och vid utbildningstillfällena läggs spår med märkta skinn. Eftersöksjägarna får en koordinat, någonstans i närheten av den börjar ett spår som kan vara antingen 1 km eller 250 m. Spåren lottas ut och jägarna vet inte i förväg hur långt deras spår kommer att vara. Inga skinn lämnas kvar i naturen. Spårslutet markeras därför på annat vis eftersom hundarna inte heller får fortsätta att spåra efter personen som lagt spåret.
- Trafikeftersök på stora rovdjur ställer höga krav på både hund och jägare. Ett eftersöksekipage måste kunna avgöra om djuret är så skadat att man behöver avliva, eller komma tillräckligt nära för att kunna friförklara, fortsätter Germund Eriksson som genomför ett flertal trafikeftersök på rovdjur med sina egna hundar varje år.
