Från Svenska Jägareförbundets sida ser vi viltet som en resurs, som ska förvaltas och vårdas. Viltet är en tillgång som bland annat genererar turism, upplevelser, jakt och mat. För oss är det självklart att man förvaltar en resurs långsiktigt.
Har man i något område för mycket klövvilt ska stammen regleras med jakt – under ordinarie jakttid – eftersom resursen då tas till vara.

Att låta hårda vintrar reglera stammar är inte ett långsiktigt eller ett klokt tillvaratagande av en resurs. Dessutom är det direkt oetiskt. Svält är en dålig viltförvaltning som inte tar tillvara viltets, allmänhetens eller de jaktliga perspektiv som finns.
Svenska Jägareförbundet står på viltets och jaktens sida. Det kommer vi alltid att göra.
Detta innebär att vi vill ha stabila viltstammar, goda villkor för viltet och så lite viltskador som möjligt. För att nå dit måste jägare, skogs- och jordbruk samarbeta och hitta kompromisser.

Vi har många konkreta och bra diskussioner mellan jägare, skogs- och jordbruk. Men samarbetet kan bli ännu bättre – bland annat för att få ett hårdare jakttryck där det behövs som mest, men också för att skapa stora sammanhängande jaktområden för att kunna förvalta viltet på bästa sätt.
Genom att se och förvalta viltet som en resurs kan vi leva upp till allmänhetens förväntningar på hög biologisk mångfald, välmående viltstammar och ett konkurrenskraftigt skogs- och jordbruk.
Det gör man inte genom svält och populistiska uttalanden. Det gör man genom handling och långsiktigt agerande. Allt detta arbete tar sitt avstamp utifrån att jägare tar ansvar och är stolta över sina bidrag till vår svenska fauna. Dessa insatser bidrar också till en mycket hög acceptans för jakt i Sverige – 89 procent av svenska befolkningen är för en hållbar jakt.
Svenska Jägareförbundet står på viltets sida. Den omtanken är viltet mer än värd.