Balans mellan två nationalsymboler - Svenska Jägareförbundet

Svenska Jägareförbundet

Meny

Opinion

Jägareförbundets kampanj Rädda älgen handlar i grunden om hur vi ska uppnå en stabil balans mellan två nationalsymboler: skogen och älgen. Foto: Allan Wallberg / Mostphotos

Balans mellan två nationalsymboler

FÖRBUNDSLEDARE. Jägareförbundets kampanj Rädda älgen handlar i grunden om hur vi ska uppnå en stabil balans mellan två nationalsymboler: skogen och älgen. För att nå dit krävs ledarskap, förtroende och lösningar som är acceptabla för jägaren och markägaren, skriver förbundets generalsekreterare Bo Sköld.

Bo Sköld, generalsekreterare Svenska Jägareförbundet. Foto: Martin Nordström

2019-09-26

Jägareförbundets kampanj Rädda älgen startade i slutet av augusti. Syftet med kampanjen är att skapa engagemang och diskussion i för oss viktiga frågor. Vi vill engagera jägarkåren och lyfta debatten om hur förvaltningen av älg och skog bör utformas.
Glädjande nog har kampanjen fått ett bra gensvar hos våra medlemmar.
Det har alltid funnits och kommer alltid att finnas en intressekonflikt mellan jägarna och skogsbruket. Älgar äter tall och jägarna vill ha en kvalitativ stam som är meningsfull att jaga.
Samtidigt som konflikten funnits länge har vi tillsammans ändå alltid lyckats hantera den.
Den avgörande frågan i framtiden är givetvis hur vi balanserar dessa två intressen och mål.

Dagens älgförvaltningssystem infördes 2012. Förbundet har sedan ett par år ett fast handslag med skogsbruket som är viktigt och som vi slår vakt om.
Samtidigt är det uppenbart att de gemensamma målen inte nås fullt ut. Betesskadorna är på vissa platser för stora, tillväxten av naturligt foder är för liten. Ändå är älgstammen den lägsta på två decennier.
Jägarna gör betydande insatser för att nå avskjutningsmålen och skogsnäringen planterar allt mer tall. Att förvalta skog har sitt tidsperspektiv, att förvalta älg har sitt. De olika tidshorisonterna utgör ett problem när vi har en historisk skuld, där vi behöver återbeskoga med rätt trädslag på rätt mark.
Man kan summera problematiken med att i dag är varken skogsbruket, jägarna eller älgarna nöjda.

I diskussionen behöver alla parter ha med sig att det finns en mängd bakomliggande faktorer som påverkar våra intressen. Skadeangrepp och regler som begränsar brukandet är några saker som påverkar skogsägaren. Klimat, rovdjur, sjukdomar och för lite foder påverkar älgstammen.
Viktiga faktorer som måste respekteras och vägas in i helheten.

Svenska Jägareförbundet strävar efter lösningar med bas i den unika lokala och regionala viltförvaltningen, där markägare och jägare enas om just deras mål för brukandet. Förutsättningarna skiljer sig markant mellan Haparanda och Ystad.
Det kommer att krävas långsiktighet där klövviltstammarna minskas eller ökas beroende på tillgången på foder och plantering.
Då krävs förtroende och tillit mellan parterna.
Dessutom är det helt avgörande att inventeringsmetoderna, den fakta som besluten ska bygga på, är så korrekta som möjligt. Med bättre faktaunderlag kommer en del jaktlag att få mindre tilldelning, andra större. När besluten baseras på verkliga förhållanden kommer vi att få bättre måluppfyllelse och balans i förvaltningen.

Komplexiteten i dagens viltförvaltning är större än att bara ta hänsyn till älgen och skogen. Det är fler arter och fler intressen som ska samsas.
Därför krävs antagligen att nya metoder utvecklas. Dessa måste vara enkla att använda i den lokala förvaltningen. 
Det finns flera saker som symboliserar Sverige. Vi tror att både älgen och skogen hamnar högt på listan av saker som ligger svenskarna varmt om hjärtat.
I grunden handlar kampanjen Rädda älgen om hur vi ska uppnå en stabil balans mellan dessa två nationalsymboler.
Ska vi nå dit krävs ledarskap, förtroende och lösningar som är acceptabla för jägaren och markägaren.

Bo Sköld
Generalsekreterare Svenska Jägareförbundet

Förbundsledare i Svensk Jakt nr 10/2019
  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
Tillbaka till överblick