På senaste expertsgruppsmötet där ytterligare ett tjugotal organisationer deltog, behandlades inledande textavsnitt till ett kommande delbetänkande. Förbundets representant var kritisk på flera punkter. Bland annat är förbundet kritiskt till de nyckeltal kring fjälljaktsfrågan som sekretariatet tagit fram. Problemen med bristfällig rapportering till Älgdata är ett exempel. Vidare hade vår expert synpunkter på hur jakt, viltförvaltning och viltvård beskrivs i dokumenten.

Planen är att utredningen ska komma med ett delbetänkande i augusti 2023. Förbundet har i en hemställan till regeringen, tillsammans med Sportfiskarna och LRF, bland annat föreslagit att ändra direktivet så att de frågor som utredningen skulle behandla i delbetänkandet inkluderas i slutbetänkandet 2025 men även att en översyn av direktivet i sin helhet inleds. Anledningen till detta är bland annat att förbundet anser att jaktfrågorna är för komplexa för att all hänsyn ska kunna fås med i ett delbetänkande redan i år. Ett delbetänkande riskerar också att låsa fast förutsättningarna inför kommande lagstiftning.

Förbundet passade även på att i samband med expertsgruppsmötet ge in texter till sekretariatet för att förklara för vad dubbelregistringen av älgjakten i fjälltrakterna innebär och hur inventering av älgstammen går till.

Under mötet hade utredaren inte några kommentarer till Jägareförbundets hemställan eller till den pågående rättsprocessen mellan Talma sameby och staten.

Svenska Jägareförbundet har följande tre hjärtefrågor kopplade till fjälljakten som man håller extra hårt i.

• Jakt- och fiskerätten ska vara knuten till markägandet, detta ska förstås även gälla där svenska staten är markägare.
• Staten i egenskap av markägare även ska förvalta jakt- och fiskerätten.
• Småviltjakt och fiske på statens marker ovan odlingsgränsen i Norr- och Västerbotten samt på renbetesfjällen i Jämtland i första hand ska upplåtas till jägare och fiskare bosatta i Sverige